Fredag och efter inledande möten så tänkte jag bygga klart en bollvagn men det fanns helt enkelt inte tid till det. Sen var arbetsdagen slut och en tuff vecka var över. Nu tänkte jag ta helg! Ullis kom och hämtade upp mig men vi hade även lunchat på Åda igen. Mycket trevligt. 

Sen, till middagen, ville Ullis ge mig en tidig present och anledningen var att jag gått och tittat på just den prylen och hon ville inte att jag skulle gå och köpa den innan. Men det här var väldigt genomtänkt och så fint! :-) En egen golfhandduk!

På kvällen ville hon plocka lite blommor på Hillsta och det var trevligt. Vi hade lite kul åt en katt som verkade busa med några insekter. Jag hann kika lite på golfen från Wyndow också. Helt galet bra spel! Kanske stavar jag Wyndow fel men det är i alla fall en riktig topptävling och jag tror det är i Miami. Tyvärr verkar det vara dåligt väder från och till och rätt som det var kom ett ljud som förkunnade att man så snabbt som möjligt skulle markera sin boll och söka skydd. 

Lördag och Ullis och jag tog oss en tur till Bauhaus för att köpa ny matta till altanen. Den var fyra meter bred och fick förstås vikas på mitten. Vi fick bra hjälp och snart rullade vi hemåt. Mattan fick ligga kvar i bilen för snart skulle vi få besök av småkidsen då Lina skulle ut idag. De kom och var riktigt tjuriga för det kan vara svårt att vara ifrån datorn. Men snart satt vi och spelade kort och jag lärde dem både poker och plump. Till slut tyckte de att det var så roligt så de ville knappt sluta spela. På kvällen skjutsade vi hem dem och på hemvägen stannade vi vid rangen och slog ut en hink. Tänk så det kan bli. För inte så länge sedan så var det så att det vred sig i magen på Ullis bara hon hörde ordet golf. Nu står hon och slår ut en hink på en lördagskväll! :-) 

En bra och kul dag!

Torsdag morgon och jag och Ullis startade med en lång morgonpromenad. På vägen hem så ser vi en hitta ut-kontroll och då startade vi den appen och letade lite efter en kontroll men den fanns banne mig inte. Eller så letade vi lite väl dåligt för det var väldigt bevuxet just där och jag hade inte den minsta lust att gå i det det höga gräset och till råga på allt så hade det regnat under natten. 

Väl tillbaka så hoppade vi in i duschen och eventuella fästingar sköljdes ned i avloppet.

Sen hade vi ett spännade besök och det blev lite djupa och lite annorlunda samtal. Intressant och man fick lite att fundera på.

Nu ville vi träna också också och varför inte vid det fina spåret vid Trebo. Sagt och gjort. Men vi packade även ned några klubbor och svingade lite vid rangen. Där kom några bekanta och det var trevligt att träffa dem. Sen bytte vi om och drog iväg på en runda. Lite segt i början men det brukar det ju vara för mig. Sen släppte det efterhand och när Ullis sade att vi sprungt typ sex kilometer blev jag förvånad. Det var överaskande men kul. Vi avslutade med lite god mat och sen blev det mycket skratt på kvällen. Typ som en fest och givetvis blev det plump igen men denna gången var det jag som gick vinnande ur striden men det var jämnt så det förslog. 

Söndag och idag skulle vi iväg med smågrabbarna och Lina till Skärgårdsvåfflan, i Oxelösund. Men de var vsst lite trött och sköt på tiden lite. Jag och Ullis drog lite tidigare för att titta in på lite prylar till husvagnen och det blev Mio och Rusta och Coop. Vi fick börja på Coop då vi var lite väl tidiga och vi tog oss en kaffe och en kaffe på vägen ut. Jag ser att en man kollar väldigt länge mot oss och vi tror att det beror på att det kanske ser konstigt ut då vi står och trycker i skuggan mitt emellan de två stora byggnaderna. Men vi var tvungna då jag ju blivit så svedd av solen och behövde få lite lugnare på huden. Någon menade på att det ju är tredje gradens brännskador och det kanske det är. Jag har dock inte haft så stora problem och det ser värre ut än vad det är. Men nog sjutton måste jag hålla mig borta från solen. När vi går in på Mio så stöter vi på mannen igen och då känner vi ju igen honom och det är en gammal bekant från Vaghärad. Det blir lite prat och sen tar vi oss ett varv på Mio men hittar ingenting. Det blir istället en snabb sväng på Stadium och inköp av nya badbyxor då jag förlagt de andra. Sen möter vi upp Lina och grabbarna och de har även med sig mormor.

Ullis och jag har lite koll på vart det ligger och det var även bra skyltat. 

Det var smockfullt och vi hade tur som fick parkering men sen var det en jäkla ruljans. Jag räknade med att de hann med en familj på ungefär 1,5-2 minuter och det innebär ju en omsättning på runt 15-20 tusen i timmen. Och det var garanterat full fart i ett par, tre timmar om dagen. Tyvärr tog vi lite för mycket och magen var smockfull när vi åkte. Vi hade hoppats att de inte skulle ha så bråttom men rätt som det var så var det hemfärd. Ullis och jag tog kustvägen hemåt för att eventuellt bada men det var smockfullt på de mer officiella ställena och även andra. Nåja! Det fick vi väl ta igen på kvällen. 

När vi kom hem var vi sugna på mer kaffe och jag bryggde en kanna och T och R skulle visst komma förbi, trevligt! 

Det blev lite prat om cykling och sen visade vi vår nya husvagn och jag förstod inte varför AC´n inte fungerade och Ullis blev lite orolig. Sedan, när de hade gått, så testade jag igen och då förstod jag att man var tvungen att peka mot själva AC´n. 

Efter det så blev det en tur till Stensund och vi gick några kilometer och sedan blev det bad. Det kände initialt lite kallt men efter ett tag så badade vi utan problem och det var både skönt och folkfritt. 

På väen hem beställde vi från Trosa Sushi och sen var det fotbollsfinal och det är bara att gratulera Italien. Den här gången hejade jag på er och jag tror de flesta gjorde detsamma. 

Lördag och idag firade jag och Ullis att vi varit tillsammans i 30 år Egentligen hade vi bokat hotell i Kalmar men när Louise meddelade att hon tänkte ha sin försenade fest idag så styrde vi förstås om, det var inget vi tvekade om. Vi började dagen med att snöra på oss träningsskorna och började gå mot Trosa Stadshotell. Jag kom dock inte så långt förrän jag känner att det skaver på höger häl och jag tar av skorna och ser att de har börjat spricka upp i hälen och jag har redan fått ett skavsår och får kolla till både strumpor och skor. Sen är det bara att gå på och försöka att undvika alltför mycket hälklamp. Det hjälper en del men det känns som skadan redan är skedd. 

Väl framme på Stadshotellet så ser vi att det är väldigt mycket folk men att det ändå finns några platser lediga så vi går in och frågar om det finns plats på frukosten och det skulle absolut gå att ordna, svarade en kille i receptionen. 

Väldigt mycket är dock slut och personalen fick jobba på högvarv. Vi kom definitivt då det var som allra värst. Men vi hade inget bråttom och rätt som det var så kommer vi i samspråk med ett äldre par bredvid oss och hon muttrade att de hade sagt att det skulle vara som lugnast nu. -De sade de nog till alla, skämtade jag. Det var trevligt att prata med dem och de bodde visst i Trosa och var på hotellet med sitt barnbarn. 

Efter den goda frukosten så skulle vi då gå hemåt och jag kom på att jag nog kunde vika strumpan dubbelt och det kändes bättre. Mycket riktigt var det ett smart drag och skavsåret verkade hålla sig i schack. Men vad hände med värmen? Det började gassa på och vi kom på oss själva att vi drack nog inget vatten under frukosten. Det fick vi lida för nu och jag var dessutom tvungen att skydda mitt soleksem så jag kunde inte ta av mig den långärmade tröjan. 

Det var riktigt slitigt men till slut var vi hemma och nu skrev kroppen efter en kall dusch.

Sen gick klockan rätt fort så snart satt vi i bilen mot Tyresö. 

Det är en härlig gårdsfest och Louise blir ordentligt uppvaktad och känslorna är nästan utanpå kroppen på många då hon blir så glad att alla kunde komma. :-) 

Det är mat och dricka och mycket lek med barnen. En riktigt lyckad fest och den fortsatte efter att vi lämnat. 

Hemma igen och när jag lämnar svärmor så hann jag spela Primetime och vann dessutom. 

Vi avslutade kvällen med ett dopp vid Stensund och det var underbart! Livet kan vara klart sämre.Tack för att du finns, älskling!

Torsdag och Ullis och jag hade en hemlig utflykt på gång. Vi skulle åka och kolla på ett projekt och vad det är kanske ni får veta senare. Det verkar lovande i alla fall. Då det också låg nära Ullis lillesyrra Millan så ringde vi på där men ingen var hemma så det var bara att åka vidare. Sen var det dags att äta och den här gången så skippade vi ChopChop utan åkte istället till Tovastugan och åt vegetariskt och det smakade riktigt gott! 

Sen åkte vi hemåt och gjorde oss iordning för lite löpning men då hade vi slumrat till i soffan och nu var det segt att komma igång. Men vi kom ned till Trosa och där mötte vi upp Legofan och Putte. Den förstnämnde hade vi träffat på under dagen då vi köpte lite jordgubbar och då tipsade vi om kvällens löpning. Den enda som skulle köra hårt idag var Putte så Legofan skulle pacea honom medan Ullis skulle jogga med mig. Så var det då dags och vi började. De två andra drog iväg som spjut och jag och Ullis tog det lite lugnt. Nu var det lite lugnare där framme men de drog hela tiden ifrån och efter någon kilometer så började det krypa i benen på mig. Fasicken också! Det funkar aldrig och snart var det omöjligt att springa och jag fick stanna hela tiden och sen var det stretching som gällde. Emellanåt gick det bra men det slutade alltid med att jag fick gå. Så höll det på och till slut så väntade vi in de andra och satsade hårt på att springa med dem den sista kilometern men då hade jag stretchat ordentligt och det var dessutom flackt vilket möjliggjorde löpning för mig. 

På kvällen, efter duschen, så spelade vi kort med Timjan. 

Söndag morgon och bryggan vid Stensund väntade. Men jag skulle inte simma utan jag ville gå en liten runda först och Ullis hängde på. Det blev den vanliga rundan och den är på knappt två kilometer och vi höll på i knappa 19 minuter. Skön start och sedan blev det lite frukost på bryggan innan de andra kom. Rävdamen ville ha lite tips så jag coachade henne och filmade. Det var mycket uppskattat och ett annat par undrade om jag inte höll kurser och det sade jag nej till utan det här var bara ett kompisgäng, svarade jag. Men det var kul att se hur bra det gick. Sen var alla nöjda och efter ett härligt hopp av samtliga så åkte vi hemåt. 

Nu skulle vi besöka Ullis småsyrror och deras barn. Bägge syrrorna hade fyllt år så vi försökte att hitta något på någon affär men det slutade med ett smarrigt hopkok av diverse saker, det kändes uppskattat och det är ju det viktigaste. Vi passade på att köpa med oss mat på ChopChop först och tog med oss till Råbystranden och där var det svåraste att hitta en plats men till slut gick det. Jag propsar på en plats i skuggan och vi hittar en ganska omgående som dessutom är lite lugnare. De andra badar men jag blöter bara ned fötterna. Sen kommer även den andra syrran, Carro, men hon hinner inte ens komma förrän Kornet har hoppat på en sten och gjort sig illa. Faktiskt så illa så de får åka in med henne. Kvar är Carro och hennes Melissis och jag passar deras saker då de badar. Sen är hela gänget samlat igen och det är full fart igen. Så pass så jag nämner att "nu är Kornet som vanlig igen" och hon skrattar och håller med. 

Söndag och idag var det Stockholm som gällde igen då vi skulle kolla på lägenheter till Felix. Tim hängde med och hoppade av hos en kompis, i Liljeholmen. Det är tre lägenheter och vi hann även äta lite mat. Sen hem och Felix budade lite men sen var det över 2,6 miljoner igen. Det blev rätt sent och Ullis och jag tittade på dokumentären om Pistorius igen.