Söndag och jag hann med att kika lite på kommande tentamen och kände mig till slut väldigt nöjd. Nu gällde det bara att få en klass att vara med i studien men det skulle väl inte bli så svårt, tänkte jag. 

Sedan skulle vi åka och kolla på när gudsonen Gabbe skulle spela basket. Egentligen är han inte min gudson men jag tar mig friheten att kalla honom det ändå. Tror jag är förlåten. 

Han imponerade stort och vad kul att han gillade basket. Imponerande är också den nya hallen i Trosa. Det känns lite surt att jag inte var kvar när den kom men olyckliga omständigheter gjorde att det blev andra planer. Dock så skulle jag aldrig velat varit utan tiden nu på Omega! Galet fina elever i Trosa men det mottagande jag fått i Nyköping slår allting jag varit med om. Jag har alltid haft lätt att skapa kontakter men här är det liksom som man får en hel del gratis då eleverna snackar gott och brett. 

På vägen hem så hoppade vi in hos Rajje och drog fast kassetten på Felix hjul. Det blev bra men jag har en aning om att det går lite trögt. Skall man kanske smörja in hjulet fastän det är nytt? Det är frågan. Sitter någon på svaret så är det bara att hojta till. 

Sedan hem och snart hade jag monterat på hjulet och man måste ju säga att det ser lite maffigt ut med tre cyklar i bredd. Tveksamt om alla tre kan köra hårt samtidigt. Det lär blir så sjukt intstängt men med fönster öppna och full fart på fläktarna, så kanske. 

På kvällen så tittade vi lite på teve och sedan låg jag och kollade lite på mobilen och jag kikade lite på Volvos app och sedan lite om min kurs. Blev lite sent. 

Stora fina hallen!             Cyklar!

Fredag och inte vilken fredag som helst utan en födelsedagsfredag! Min dessutom och sådant är ju alltid lite speciell. 52 år blir jag idag och jag hann inte ens komma ut i köket förrän jag såg en trevlig hälsning från älsklingen. Mysigt! Jag fick för övrigt ett lab-test av henne. 

Sedan iväg till jobbet och jag hann knappt in på skolan förrän eleverna gratulerade mig, trevligt!

In på mitt kontor och där var det blommor och choklad från arbetslaget! Det hade jag inte väntat mig utan trodde det bara var jämna födelsedagar som uppvaktades. 

Efter arbetsdagen så försökte jag få ihop allting och jag började traska mot Cirkle K, där jag trodde att Ullis väntade. Men jag såg henne inte och efter att ha fått tag på henne så visade det sig att hon stod på personalparkeringen. Lite bökigt att få med sig blommor och jag hade dessutom trott att vi skulle byta om på kontoret i gympasalen. 

Efter lite stök så är vi då vid spåret och vi skall springa en runda. Det blir runt sju kilometer och det släpper lite efterhand men Ullis är stark. Jag känner mig också stark men kan precis hålla jämna steg och på slutet så börjar kraften att sina. 

Efter passet, där vi ökade i backarna, så var vi rätt slut och vi började förhandla med oss själva att kanske strunta i simningen... Snart så bestämmer vi oss dock för att åka dit och kolla läget, i alla fall. 

Vi köper ett klippkort och klampar in. 

Efter ombytet så får vi fråga lite var det är ledigt och snart så har vi en bana vi samsas på men efter ett tag så kör vi på banorna bredvid varandra. 

Vi kör rätt hårt så passet blir lite kortare än det var tänkt men det fyllde nog sitt syfte och vi var nöjda. 

Väl hemma så blir det en myskväll framför teven! 

Sjukt många gratulationer på alla möjliga ställen och det är ju trevligt! 

Speciellt tack till min fina familj! Ni är bäst!

Imorgon skall vi ha städdag på campingen. Lite surt då man knappt varit där men det är som det är. :-)

Lördag morgon och jag hade tänkt att vakna tidigt för att plugga men jag hade somnat om och klockan tickade på. 

Sen tog jag tag i det och klev upp. Ullis var redan uppe och tittade på morgon-teve och jag joinade förstås med lite frukost.

Efter frukosten var jag tvungen att plugga lite och jag sade att jag skulle plugga en timme och sen stämma av hur mycket jag trodde att jag hade kvar. Först så hände det ingenting men sen kom jag igång och tiden gick visst. Jag gick ut i köket och tre timmar hade visst gått. Ojdå! Ullis hade jobbat på i trädgården och snart var det dags att göra sig i ordning för avfärd mot Tyresö och 60-årsfest! 

Vi åkte upp för att hämta Siv men vi hade visst missuppfattat varandra och då hon inte kom ut så passade vi på att hämta ut lite pengar innan. 

Sen iväg och det rullade på bra men vi var tvungna att köpa ett kort på en närliggande affär. 

Festen sedan var det full fart på och jag blev som vanligt lite lekfarbror. 

Kul att träffa Ullis släkt och det blev en hel del samtal om allt möjligt.

Timmarna gick och vi åkte bland de sista och jag kände mig rätt däst i magen. Det blev även en hel del läsk vilket gjorde att jag svullnade upp.

Väl hemma så tittade vi på Förrädarna och sedan var det dags att sova. Det blev dock gästsängen då vi inte orkade bädda efter att ha tagit bort sängkläderna. c

Jag sov dock skitdåligt och mådde pyton då jag fick någon form av sockerchock! Klockan 01 så väcker jag Ullis och undrar om hon vill gå en promenad. Jag hade lite lätt panik och ville träna bort sockret.

Söndag och idag sov jag lite längre än vanligt då jag låg uppe sent och läste boken jag håller på med. 

Sedan blev det lite frukost och vi samlade oss för att åka till stan och kolla in några lägenheter som Felix ville kolla på. 

Det var först en riktigt fin en i Årsta men hon kunde ha städat lite bättre. Dock så kanske det var bra rent prismässigt för lägenheten kommer ju ändå bli tom innan. Sedan hann vi ta en liten fika innan vi åkte till Söder och nu var det en helt okej lägenhet med balkong och det var massor av folk som trängdes i den. Den lär springa iväg. .

Sedan hann vi äta lite innan det var dags att kolla på en till på Söder och den var fräsch men låg lite trist. Troligtvis en lägenhet som de gjort om och som nog var något annat förut. 

Därefter så drog vi iväg till Täby och köpte en poncho och passade på att lämna igen några plagg som inte fungerade. 

Det blev ett kort besök och nu blev det Årsta igen där vi kollade på riktigt fin och rymlig lägenhet. Grymt läge och man hade utsikt åt flera håll. 

På vägen hem så stannade vi till i Moraberg och kollade in några butiker och jag hälsade på en gammal kollega och vän, Anders. Jag var lite tveksam först så jag ringde honom och när han svarade så var jag förstås säker.

Sedan hann jag träffa hans fru också och hon var dessutom våran chef, då det begav sig. 

Väl hemma så var Ullis och jag trötta men kände att vi behövde testa hojarna lite. 

Jag pumpade och slängde på framhjulet på Ullis cykel och så var vi snart iväg. De kändes helt okej och jag verkar inte behöva gå in och peta på någonting. Nu är det nog bara röret till drickaboxarna som skall fixas. Det blev någon mil bara och egentligen kortare än planerat men det fick räcka. Jag var stel och trött.

Sedan gick timmarna och jag hade lagt klockan på laddning men den verkade inte ta laddning och sedan såg jag att kontakten inte satt i ordentligt. 

Jag läste lite kortare tid idag och nu hade jag inte så mycket kvar på boken. Det blev lite stretch och massage i form av massagekudden. Samt förstås lite tid på IR-madrassen då jag läste boken. 

Lördag och klockan ringde redan halv fem då vi skulle iväg på ett riktigt häftigt event. Ullis skulle vara med på Visingsö Open Water Extreme och då gällde det att komma iväg rätt tidigt. Felix skulle hänga på också och Tim och Cilla var också intresserade men fick förhinder på slutet. Dock skulle vi sammanstråla hos Ullis pappa efter eventet då han ville bjuda på lite gott. 

Hursomhelst så kommer Ullis, jag och Felix iväg som det var tänkt och Ullis försökte vila lite och förbereda sig mentalt. 

Mellan Norrköping och Linköping pausade vi och åt lite frukost. Sedan for vi vidare. 

I Gränna så svängde vi ned och parkerade och nu var Ullis absolut lite nojig och jag förstår henne. Felix och jag försökte peppa så mycket det gick och när hon var utom synhåll så kunde vi lufta att vi faktiskt var lite oroliga. Hon skulle tillsammans med ett trettiotal andra åka ut med färjan och sedan hoppa av och sedan simma fem kilomter till Visingsö. Nu var vädret dock så dåligt så det hade varit för farligt att köra enligt deras grundidé som var att åka ut en kilometer och sedan skulle de simma resterande fem kilometer till Visingsö. Nu var vågorna rakt nordliga och det hade varit en övermäktig uppgift att i de stora vågorna hålla kursen. Nu gick vi istället på färjan som tog oss till Visingsö sydligaste udde och där skulle det ske. Det skulle ta ungefär 20 minuter men det blev snarare runt 50 minuter. 

Ullis var nu riktigt nervös och jag pussade henne lycka till och gick upp en våning för att få en bättre överblick. Vågorna slog senhårt mot bogen så det sprutade över alla på färjan. 

Pang! Där gick "starten" och Ullis gick med hyfsat bestämda steg mot kanten men tvekar, liksom väldigt många, över höjden och de förskräckliga vågorna. Det var klart över en meter i höjd och ibland upp till en och en halv meter. Det beskrevs som att vara i en torktumlare. 

Jag försökte följa Ullis men hon for iväg som en vante i vågorna och flytbojen drogs över ryggen. Fy f-n! tänkte jag. 

Dock tappade jag bort henne rätt snabbt och Felix och jag försökte följa henne då färjan började följa deltagarna en bit ifrån. Tyvärr följde vi fel deltagare men det var ändå spännande. 

Efter någon halvtimme så åkte vi till Visingsö för att se när deltagarna skulle gå upp men det skulle förstås ta ett tag. 

Den förste som klev upp var helt sjuk. Vågorna var stora och slet i deltagarna men det märktes knappt på honom som förresten heter Henrik och kom från Södertälje Simsällskap. När han klev upp så märktes det knappt att han simmat. Resten var dock mänskliga och i princip alla var helt slut och att ta sig upp på fötter då vågorna slet i benen var allt annat än lätt. Sen kom Ullis och även hon hade svårt att komma upp men hon såg fräsch ut, kul! Vilken jäkla bedrift och det dröjde inte länge förrän hon började prata om nästa år. 

Hon berättade att det blev en chock då hon kom i vattnet och beskrev det som jag brukar beskriva det då jag inte kunnat andas. Det var helt kört att börja simma och det tog ett tag innan hon kunde komma igång men sedan gick det rätt bra men det hade varit sjukt jobbigt och man for runt, sade hon. 

Sedan åkte vi hemåt och skulle sammanstråla med Tim och Cilla. Dock var vi tvungna att stanna till och äta lite och vi stannade i Mjölby för lite mat. 

Sedan vidare och när vi skulle åka in, den sista biten, så kommer Tim och Cilla från andra hållet och vi kom alltså precis samtidigt och vi skrattade åt det. De hade först inte sett att det var vi då Felix körde den biten. 

De allra flesta hade redan begett sig hemåt men vi hann träffa Carro och hennes familj samt Monas syster med barn och barnbarn. Mona är som ni säkert vet Ullis pappas fru. Sedan kikade vi lite på ett gäng kattungar, riktigt gulliga. 

Vi fikade lite grand och hann prata en hel del innan vi åkte hemåt. 

Tim och Cilla var lite hungriga på vägen och så även vi så vi stannade till vid Max, vid Påljungshage och åt. 

Sedan kramade vi Tim och Cilla adjö innan vi åkte hemåt.

Väl hemma så slappade vi lite och kollade lite på teve. 

Fredag och Ullis och jag startade upp dagen med lite härligt lymfmassage, den man gör på sig själv. 

Sen gick jag all in med min rehab och efter lite frukost så var vi igång med att sortera böcker och när Felix vaknade så började han, med min hjälp, att kolla lite på altandörren som har strulat. Det gick riktigt bra och snart hade han plockat isär halva dörren och behövde lite nya skruvar.

Ullis behövde dessutom kolla in något underställ då hon tänkt ställa upp i ett halvtokigt sim-event imorgon. Det är att man skall åka ut med färjan från Gränna och sedan hoppa i vattnet och simma till Visingsö. Tyvärr brukar det vara jäkligt kallt så ett tips var att ha ett underställ av merino-ull under. 

Först var dock jag och Ullis en runda på soptippen och slängde ännu mer böcker och även lite annat vi behövde bli av med. 

Vi hittade bra skruvar på Woodys och hann prata lite med Johanna och Felix följde med. Det slog oss att de faktiskt var kusiner och det var inget vi tänkt på innan. 

Sen till Hulo och där hittade vi ett bra underställ och dessutom till ett bra pris. 

Hem igen och jag fortsatte att sortera böcker och Felix fixade med dörren. 

Det gick riktigt bra och snart var dörren fixad och den andra dörren gick smidigt igen. 

Mot kvällen ville Felix prova hur det kändes att vara i vatten med min gamla våtdräkt då jag ändå kände att den passade bättre på honom. 

Vi åkte ut till Stensund och jag gick i först och det var lite kallt först men jag låg kvar och snart var även Felix i. Ullis stannade kvar på land och kände sig nöjd med det. 

Vi avslutade kvällen med att titta på Tilde och samtidigt så lade jag in mer böcker i bibliotekskatalogen. 

Torsdag och utanför regnade det lite lätt, vi som skulle simma idag. Ullis var dock taggad och lite regn skulle inte stoppa henne. Vi kunde ju ta på oss hemma, sade hon. Jag är lite seg och vill alltid skjuta upp saker men i det här fallet så lät det riktigt smart.

Först började vi dock med lite lymfmassage och jag körde sedan lite lätt rehab innan vi bytte om.

Dräkten satt som vanligt fruktansvärt tight och det var Ullis som hade sett att jag såg nedtryckt ut i den. Mycket riktigt så verkar så vara fallet så jag har beställt en ny dräkt som jag skall hämta på måndag uppe i Stockholm. 

Idag skulle jag dessutom testa att hälla varmvatten i dräkten precis innan jag gick i. Det var ett tips som Ullis hade hittat på nätet. Det stod dessutom tipps. Har det inte blivit värre med stavningen nu för tiden? Nu för tiden kan för övrigt skrivas ihop också. 

Hursomhelst så åkte vi ut till Stensund och Ullis var riktigt taggad. Jag var nog mer inställd på att testa med nya dräkten sen men nu gick ju inte det. 

Vi går till bryggan och jag låter strumporna vara på och häller vattnet innanför dräkten. Sedan ned direkt och Ullis blev förvånad att jag kunde simma direkt. Jag med men tänkte på det först efter ett tag. Det lät ju rimligt att jag haft svårt att få igång andningen om jag varit för instängd och dessutom med kallt vatten mot kroppen.

Jag simmade nog bättre än på länge men det var fortsatt lite ansträngt, dräkten var ju förstås fortsatt trång. Det blev lite kortare för mig men Ullis drog 500 meter och var nöjd. Jag kanske fick ihop närmare 400 meter. 

Efter simningen var det bara att byta om och bege sig hemåt och nu vräkte det ned. 

Sedan hoppade vi in i bilen och drog till Nyköping då Ullis skulle färga ögonbrynen. 

Vi gick runt lite grand först och sprang på en kompis till Ullis. Vi pratade lite grand och sedan försökte vi hitta en bra restaurang. Jag sökte på nätet och hittade Melissa pizza och pasta. Tror den heter så i alla fall. Den hade fått bra betyg men dock endast ett fåtal. 

Den såg lite billig ut men var fräsch och nu var jag hungrig. Det var helt okej men absolut inte värd 5,0, som den hade fått i betyg av de tre som hade recenserat. En 3:a kan den få dock och de var serviceinriktade. 

Sedan gick Ullis iväg och jag åkte till Haga Cykel och köpte nya klossar till mina skor som jag skall ha på Ironman. Jag försökte hitta något bra fett till några drev men det hade de inte. 

Nu ringde Ullis och hon var redan klar. 

Det blev sedan en sväng på Mio och Rusta men även City Gross då vi hörde att Tim och Cilla skulle komma förbi. Lite fikabröd åkte ned i korgen. 

På vägen hem så stannade vi till på Jureskogs och köpte två små cheeseburgare och inget annat. 170 kronor och jag hajade till. Ojdå! Men det var gott så det är väl så att priserna drar iväg. 

Hemma så blev det lite mer rehab och jag passade på att rensa lite mer böcker för jag hittade några böcker som kunde intressera dem. 

När Tim och Cilla kom så var jag precis klar och vi satte oss och fikade. 

Tim fick en fin tröja av Felix och sedan ville grabbarna se på fotboll så jag och Ullis samt Cilla spelade lite kort. Det blev "golf" som vanligt och det var ruggigt jämnt och skulle avslutas på sista spelet och det är bara att gratulera Cilla till segern. Trots att jag låg bra till så slutade jag på en sistaplats...

Nu hade tiden runnit iväg och det var bara sängen kvar som väntade. Jag läste någon kvar men sedan kände jag att jag blundade hela tiden och det var bara att lägga ned. 

Söndag och när vi vaknade så kollade vi om Felix kommit hem men hans rum var tomt. Eventuellt skulle han komma direkt hemt från Arlanda i natt men det var också möjligt att han mellanlandade hos en kompis som var med på resan. Det verkar blivit det sistnämnda. 

Ullis och jag tog lite frukost och tanken var att vi skulle ned till bryggan innan de andra för att kanske komma i vattnet innan. Det drog dock ut med frukosten och vi fick istället stressa. 

Våtdräkten åkte på Ullis innan och jag tänkte byta om på plats. 

Väl vid Stensund så parkerade vi rätt nära vattnet men då kom jag på att min våtdräkt var vid husvagen så jag gick dit och Ullis gick till bryggan. 

När jag kommer till bryggan så kryllar det av folk och jag blev lite förvånad. Det var Jenni och Biggans samt deras hund. Vidare var det Peter Jansson och någon mer. När jag kommer fram så presenterade sig tjejen som Hanna och det var en kompis till Jenni och Jennis syrra Linda. 

Jag känner mig inte så taggad så jag bad de andra att inte vänta då jag ville börja lite på egen hand. 

Flera ropade att det var riktigt kallt och jag hörde något om 17 eller 18 grader. När jag kom i vattnet så kändes det inte så värst kallt men det tryckte över bröstet och jag hade olustklänslor. Rätt stora vågor och det tog emot. 

Jag försöker komma igång men det är jobbigt och jag kommer kanske tio meter först och sedan 20 meter. Det blir flera stopp och vid varje sak som händer som en större våg eller något slingrande under mig så får jag stanna upp och andas häftigt. Vid första bojen så försöker jag vända tillbaka men det är fortsatt jobbigt fastän vågorna nu kommer från rätt håll. Det är nästan lika illa och det jobbiga trycket är beständigt. Jag bestämmer att jag vänder inåt bryggorna och lägger mig på insidan och kör runt där istället. 

Det blir ett antal vändor och mot slutet så får jag det jobbigt och vill spy. Det blir nästan 1000 meter. 

Jag går tillbaka till bryggan och ser den nya tjejen stå och huttra. Ullis fortsätter och imponerar med sina 3000 meter. 

När alla gått så går vi till husvagnen och äter lite lunch. Lite nedslagen och orolig blev jag inför simningen och det känns som det fortsatt är den som är det stora utmaningen för mig. Givetvis är allt superjobbigt men i fråga om jag skall klara det eller inte så är simningen verkligen brytpunkten. 

Vi åkte sedan hemåt och det var fortsatt ingen Felix hemma. 

Sen, rätt som det är var, så kommer Felix och han ser pigg och fräsch ut. Lite trött i och för sig. 

Jag kör sedan lite boksorteringen och packar upp, fotar, och packar ned igen. Allt för att få kolla och sortera bort dåliga böcker. 

Jag vill också träna lite mot kvällen och sätter mig på cykeln och kör i nästan en timme. Det blir lite lätt men jag känner att jag inte är i form och det känns segt. Det kommer över mig att jag kanske är kass! Någonstans inom mig så förstår jag ändå att jag förstås inte skall känna mig pigg nu men det är så mycket som pekar mot att jag kanske inte är så bra som jag trott och vikten är för hög. Det blir som ett slag på käften och självförtroendet sjönk som en sten. 

När jag kommer upp så undrar Ullis vad det är och jag förklarar. Hon är superpeppande men det tar tid att få det att sjunka in. 

Sen så äter vi lite och vi avslutar med att Felix berättar om sin resa och sedan blir det kortspel. Första matchen så vann Felix och jag kom sist. I andra, och sista, matchen så fick jag revansch och lyckades knipa förstaplatsen men det var jämnt in i det sista. 

Jag går och lägger mig och det värsta av den tråkiga känslan var borta men jag kunde absolut inte vifta bort allt. Ullis hittade ett bra tips om att hälla varmvatten i våtdräkten precis innan man skulle i. Det lät smart. 

Det blev även en stund på IR-madrassen idag. Lite kul också att Felix uppvisade ett intresse kring Ironman och frågade lite grand.