Lördag och damernas skidstafett skulle snart starta. Vi bänkar oss och det slutar med ett brons och det var ju helt okej, kul!

Snart var dock både jag och Ullis sugna på lite cykling och vi knatade ned i källaren. Vi valde nya Makuri island och en bana vi aldrig kört förut. Det fanns en sprint på den så vid varje varv var man lite sugen men när kom den? Det gällde ju att ha lite fart innan så inte all kraft gick åt att komma upp i fart. Rejält backig också och snart var kraften slut och jag kände att det fick räcka. 

Sen drog vi till Nyköping och tanken var att få hem soffan men Mios släp var visst upptaget så vi kollade lite skidor och jag köpte några strumpor. En sväng på Rusta blev det för det går alltid åt lite duschcreme och sånt. 

Väl hemma så kör vi en stage igen och nu är det hårdkörning. Jag är med från starten och efter fem minuter så märker jag att jag ligger etta några gånger men sedan drar några iväg och jag orkar inte täppa till luckan. Men ändå lite kul. Det är 302 stycken som är med och jag blir till slut 31:a och kommer placeringen efter en Nyköpingscyklist som är duktig. Kul! 

Jag ser sedan att jag ökat min ftp från 270 till 275 watt och sådant är ju alltid kul. 

På kvällen får Ullis och jag ett ryck och lägger ut lite prylar på köp och sälj och det dröjer inte länge förrän mailen översvämmas och kanske var jag för billig men så kan det bli. Jag sålde en roddmaskin som bara stått och samlat damm och när vi stoppade in sladden luktade det först lite bränt men det löste sig efter ett tag. Det var förstås lite damm. 

Fredag och det var full fart på eleverna och det voltades och slängdes i ringarna och så var det förstås OS. 

Vad säger man om Nils van der Poel? Wow! Det var magiskt och inte ens jag hade riktigt vågat trott på ett världsrekord men vilken åkning. Det var fantastiska varvtider och det är lite häftigt att man varit med och sponsrat honom.

Onsdag och då jag ligger lite efter i bloggningen så kör jag lite kortare. 

Idag blev det visst OS-silver för duktiga Elvira Öberg och det kunde jag inte se men det blev förstås en titt senare på kvällen. 

Dock så signade jag och Ullis upp oss på Stage 1, på Tour de Zwift. Där blev det nästan tre mil och med tuff körning. Jag snittade 258 watt men framförallt så handlar det om att ligga rätt i klungan. Jag åkte i mål som 61:a av 474 stycken. Det var jag nöjd med. Själva loppet var 27,7 km och jag fick tiden 38.47 och jag ser nu att snittwatten på loppet blev 263. Det sjönk förstås efter målgången. 

Tisdag och idag var det damernas slalom och Hector skulle visst ställa upp i det också. Rätt som det var så verkar hon ha åkt som bara sjutton och låg riktigt bra till för andra åket. 

Sen var det curling och damhockey. Ishockeylagen var typ bortdömda på förhand men nu hade damkronorna i alla fall chans på kvartsfinal om de besegrade Danmark. 

Sen andra åket och Sara åker som bara sjutton igen och har typ guldet i sin hand när det är fem portar kvar och hon gränslar! :-0 Oj! Vilken nesa! Hon verkar dock inte så nedslagen. 

Väl hemma så var jag rätt slut och kände egentligen inte för att träna men Ullis tyckte jag kunde byta om och testa. 

Vi åker ned och ser Patrik komma springandes och när vi är framme väntar vi in honom och det kom ingen mer idag så jag kände mig ännu mer manad till att byta om och snart var jag klar och vi började springa. 

Det var segt och det kändes som sirap i benen men jag hoppades att det skulle släppa. 

Tyvärr släppte det inte och jag sprang och spände mig en hel del då det var halt men det blev två uppvärmningsvarv, lite löpskolning och sen fyra 400-ingar och ett nedjoggningsvarv. Inte helt kasst i alla fall. 

Sen hem och efter duschen blev det som vanligt Almenäs och det är alltid kul att se sveriges insatser i samlad form och med roliga insynsvinklar. 

Måndag och idag var det Sara Hectors tur att tävla i OS och som hon gjorde det. Hon höll för favorittrycket och vi kunde inkassera ytterligare ett guld. 

Tyvärr kunde jag inte se det live men det fick bli en del teve på kvällen istället. 

Lång dag på jobbet och hemma funderade vi på att avboka core-passet och cykla istället men det blev core i alla fall. Det är ju bra om man får in en rutin på det. 

Sagt och gjort. Vi traskade bort och jag fick även ett nytt kort då jag förlagt det gamla. 

Snart var vi igång och jag var seg från start men kände mig snart riktigt stark och hade inga problem med övningarna alls idag. 

Väl hemma så blev det teve för hela slanten och vad kul att se Hectors glädje. 

Söndag och idag var det ju 5000 meter skridsko, med Nils van der Poel. Killen som jag sponsrat lite grand och det var en spännande resa men jag kan helt ärligt säga att jag har noll med hans guld att göra. Jag tror inte heller att jag riktigt trott på honom så jag får bära hundhuvudet och jag har lärt mig mycket av hans resa. Med tanke på att jag själv inte kunde springa 2019 och fick träna alternativt så borde ju jag veta att det går att komma framåt ändå. Jag fick min bästa maratid på en Ironman med hjälp av cykling. 

Hursomhelst var det då dags och det kändes som om Nils skulle vara helt överlägsen men det är ju inte bara att hämta hem guldet och 5000 meter är ju det svåraste av de två distanserna han skall köra. Svårast att ta hem guldet i alltså. 

När det är två varv kvar och han ligger under med 2 sekunder så kändes det helt kört men på något sätt så höjer han sig och samtidigt så har motståndaren sin sämsta bit där. Det var som hjärtat fastnade i halsgropen och Nils fick trycka på riktigt hårt och vann till slut ganska övertygande men vilken pärs! :-0

Vi fick samtidigt besök och mannen i sällskapet stannade förstås kvar för att titta på Nils race men vi andra stod och skrek och det var med hög puls vi fikade. 

Jag har nu börjat äta mycket bättre och valde bort det onyttiga och det var faktiskt inte så svårt. 

Efter det blev det en tur till soptippen och lite snack med Jocke, det är alltid trevligt. 

Väl hemma så fixade jag iordning en meetup men det strulade då Ullis inte hade accepterat så vi fick göra om det och det blev lite väntan innan vi kom igång. Som vanligt så var Ullis stark men hon började lite med att svara på sms så hon kom på efterkälken och undrade om jag skulle köra på idag men så var inte fallet. Farten ökades hela tiden och snart fick jag kämpa på att hänga på. 

Skönt att röra på sig och vi avslutade kvällen med att titta på Jessica Almenäs och hennes OS-extra. 

Söndag och vi kommer upp tidigt och äter lite frukost och kaffet är ju bara så viktigt på morgonen. Det blev liksom mest kaffe och kanske behövde jag det. 

Sen kikade jag lite på min kurs och sen tänkte vi åka till soptippen men det blåste ju för mycket. Ullis fixade återigen i garaget och jag målade lite. Eller rätt mycket faktiskt och nu tog jag bort alla luckor för att underlätta målningen. 

Sen laddade vi på för att cykla lite och idag gällde det att inte vänta för länge för vi tänkte köra en runda som ingen av oss kört och det skulle innebära en ganska lång runda. Snart hittade vi en lämplig och den hette Climbers gambit. 

Efter ganska kort stund så reagerar jag på att Ullis kör rätt hårt och jag försöker påverka henne att hålla igen lite men hon är taggad och ligger typ för jämnan på runt 2,5 watt per kilo och till och med mer. Det innebar att jag själv inte fick den tänkta lugna körningen men jag hängde på. Rätt som det är så har hon en gröntröja på sig så helt lugnt var det inte! :-)

På slutet så försökte jag komma ikapp Ullis men hon trodde att jag skulle sprinta förbi henne och hon ökar och ökar... Det blev lite komiskt och det slutade med mycket möra ben. 

När vi var klara så var vi högst upp och bestämde oss för att rulla ned för att få lite kilometer på köpet. Det slutade med 37,5 km på tiden 1.27:19, dock med 721 höjdmeter. 

Sen drog vi iväg till Ikea och vi började med att käka lite innan vi shoppade lite. 

På vägen hem så får jag en chock för på andra sidan står ett lastbilssläp i lågor och det brann enormt mycket men bilarna upptäckte det knappt då den stod i en kurva och lågorna var liksom gömda. Bara att hoppas att ingen skadade sig. Vi möter snart en brandbil och även en polisbil i full fart. 

Nu hör vi handbollsmatchen på radion och det är ju alldeles för spännande. Det sista ser hemma och det är ju så att hjärtat är utanför. Sen avgörs det med ett straffkast. Vilken kille och vilka nerver! :-0

Fredag och det blev både lekar och matchspel i skolan. Jag tyckte inte att jag hade rört mig så mycket själv men rätt som det var så plingar det till att jag var uppe i något slags snitt och nu var det visst på runt 16000 steg. 

Jag fick också höra att mina snälla swishbetalningar, då fritidsgården gått hem, var lite bökiga att rätta till och jag bad förstås om ursäkt. Det blev dock köp igen men nu får jag betala på måndag. 

Det plingar till i mobilen och det visar sig att Ullis tränar så jag lät två killar vara kvar lite och spela fotboll så tog jag det lite lugnt. Tanken var först att duscha men inte hade jag någon handduk så jag spelade Primetime och rök på sista frågan. Surt! Dock var det inga stora slantar jag missade men det var någon legendarisk kvinna som hade gått bort och spelade röster i Disneyfilmer. 

Sen hem och jag duschade hemma istället och sen mot stan. Vi hann gå in på Rusta och köpa en köksmatta, lite på chans. Det är inte alls säkert att den kommer att passa men vi får lämna tillbaka den annars. 

Nu var det bio och det gick rätt snabbt så var man inne i den. Den heter Ur spår och handlar om Vasaloppet och relationer. Eftersom det handlade väldigt mycket om konditionsidrott och redan nämnda Vasaloppet så var det verkligen mitt i prick. Ja, en höjdarfilm men det märktes inte på antalet besökare, det var typ endast rynt 10-15 stycken i hela lokalen och så var det en kille som hejade och vi såg inte riktigt vem det var men det kändes som om han kände oss. 

Efteråt så sprang vi på honom igen och han undrade lite om jag skulle åka Vasaloppet och vi kom fortfarande inte på vem det var men jag kände absolut igen honom och man funderade och funderade... Till slut så hade vi ringat in honom och det var en gammal arbetskollega från gamla Mecman. Riktigt social kille! :-)

Efter filmen så stannade vi och åt lite grand och sen var det raka vägen hem. 

Nu var det ju handboll och den ville man titta på men jag kände väl att vi inte skulle ha någon chans. Frankrike brukar ju vara så bra men jag har å andra sidan inte så bra koll på handboll nuförtiden. Vilken härlig match det var och vi vann ju! Det var sjukt spännande på slutet och jag kan inte låta bli att tycka lite synd om Frankrike.