Söndag och idag sov i alla jag länge. Ullis hade fixat lite frukost så det var härligt att kliva upp till dukat bord.

Efter en god frukost så väntade vi ut det värsta regnet och sedan tog vi tag i det och tog på oss våtdräkterna och gick ned till vattnet. Det var rejäla vågor och det tog verkligen emot. 
Efter att ha kollat på andra sidan så bestämde vi oss ändå för att kliva i där vi brukade och kämpa oss igenom det värsta stället med stora stenar och tång. Med vågorna så blev det sjukt jobbigt men snart var det bara att ta tjuren vid hornen.

Det gick bra och sen var det bara att simma på men så bara var det inte. Jag hade stora problem att simma åt ena hållet då vågors kom från det håll jag tar luft men jag provade några gånger och det var skönt att ha provat på det. Jag beslöt att gå åt ena hållet och simmade åt andra hållet. Det var superjobbigt ändå. 
Sen åkte vi till Kårehamn och åt den klassiska räkmackan, den är helt magisk där.

Sen hem och jag försökte ta revansch på Ullis i kortspelet golf och lyckades, jag fick stryk på förmiddagen. 
Sen mot kvällen så myste vi lite med godis och läsk och körde en "18-hålare" men där drog Ullis det längsta strået och hon fick bli mästare på Öland. 

Lördag morgon och Ullis hade pratat om morgonjogg. Min kropp sände dock ut andra signaler men ibland vet kroppen mindre än huvudet så jag skakade loss kroppen med lite lymfövningar och snart var man redo.

Vi började extremt lugnt och det berodde enbart på mig som var seg. Bortåt Köpingsvik så hade jag blivit lite mjukare men det var ändå så jag började fundera om jag skulle orka hela. 
Vi vänder en bit efter Klinta camping, kanske förbi den sista av campingarna som finns där. 
Nu är vi på väg hemåt och då händer oftast någonting, det blir lite lättare och jag börjar tänka mer och mer på steget och ett ofta befinner jag mig på löpningen i Kalmar Ironman och så blir jag ofta mycket piggare. 
Vi kommer in mot våran camping och fortsätter till vår husvagn och roffar åt oss våra badrockar och fortsätter mot vattnet där vi sliter av oss kläderna och hoppar i.

Jag hade förväntat mig att det skulle vara skönare men det blev det snart. Faktiskt riktigt skönt.

Vi passade på att tvätta av oss med sjötvål och efter att ha landat lite så drog vi iväg på en loppistur. 

Vi åkte lite på chans och hoppade in lite här och var.

När vi tankade så tankade vi också kroppen med lite korv och åkte vidare. 
Det blev väl runt fyra, fem innan vi var hemma. En del större än andra. Dock inga fynd.

Hemma så läste jag lite i boken och sen ville vi till Borgholm för att äta och kolla på Victorialoppet. 
Det var fullt överallt så vi beställde en hamburgermeny och tog med oss och kollade. 

Jag råkade ropa fel namn på Hanna Lindholm och det var ju pinsamt. Hon måste ha undrat för hon var ju enda tjejen i sin klunga och är dessutom i en klass för tjej. 
Kul att se David och Ida Nilsson också.

Väl hemma så åt vi lite gott och jag läste ut boken också. Det var liksom lite svårt att släppa då det närmade sig upplösningen.

Fredag och jag vaknade sjukt utvilad klockan 08.00 För första gången på hur länge som helst sov jag hela natten och troligen handlar det mycket om att vi skippade det sena kaffet men även läsken. Vi hade natten till ära även bytt sida och bägge hade uppskattat det. 
Sen gällde det att inte såsa för mycket om vi skulle hinna träna innan vi drog och såg Victoria.

Tyvärr var det riktigt blåsigt men vi tog våra tempocyklar i alla fall.

Vi valde att inte köra alltför länge och väl hemma hade vi bara varit ute i knappa 50 minuter men det fick vara okej.

In i duschen och sedan fixade jag iordning våra MTB's. 
Skön cykling, dock gjorde det lite ont av sadeln men det var bara att bita ihop.

En kaffe på stan och en gammal gubbe sade att "det heter dammsugare". Han menade på att tiderna ändras och det var ju lite kul att han sade det. Jag gillar ju att hålla kvar vid vissa saker men klarar absolut av förändringar och håller mig ajour kring språket. Vad jag vet så kan man gott sägs punschrullar fortfarande. 

Efter fikat så letade vi reda på en bra plats och eventuellt skulle vi kunna se kronprinsessfamiljen två gånger om vi skyndade oss på.

Så kom de då och Victoria är ju ett proffs på att se alla och det var likadant förra året, då vi dessutom stod bland massor utav människor. 

Vi vinkade och hejade och hann även till nästa ställe innan vi tog cyklarna och försökte ta oss till slottsruinen men vi kollade inga kartor utan försökte ta bakvägen till slottet och chansa lite. Via vattnet och Estelles promenad.

Vi kom fram till stängslet till den stora trädgården, vid slottet, och såg en stig. 

Vi tog stigen och det var trångt men kul. Lite mycket stenar här och där men ändå roligt.

Till slut är vi framme och lyssnar lite utanför och tar en varsin glass. Jag ångrade mina smaker för de gifte sig inte riktigt.

Sen hemåt.

Jag pumpade framgaffeln vid OKQ8 och sen stannade vi till vid ICA, i Köpingsvik, för lite matvaror.

Väl hemma så softade vi lite och tittade sedan lite på firandet på teve. Jag hann läsa lite i min bok också. 
Sen skulle vi lägga oss men kunde inte slå av teven då UFO-filmen började. Den ville jag se men jag blev nog lite besviken. Den får 2 av fem.

Torsdag och vi försökte komma igång rätt snabbt då det verkade bli lite regn senare. Någon timme cykling borde vi hinna med, tänkte vi. 

Efter lite god frukost och morgonstretch så satt vi då på cyklarna och det blev samma tur som sist men lite, lite längre. 
På vägen tillbaka så stannar vi och plojar lite vid en kyrka innan vi drar vidare och vid Evas kroppkakor så stannar vi till för lite lunch. 
Det är lite lyxigt att äta ute och det har blivit fler gånger än det var tänkt men det är ju så gott.

Vi rullade sedan hemåt och slappade lite i husvagnen. Ullis hade fastnat i en podd och då den var spännande så fastnade jag också lite i den. 
Jag läste också lite i en bok. 

Sen skulle vi äta och jag gick och diskade först men fick stå i en kö först och fick sedan en plats där kranen var dålig. Det tog evigheter att diska men sen fixade vi iordning lite god mat och slappade lite till innan vi krämgde på oss våtdräkterna. Nu var det sämre väder så vi var helt själva och vi tryckte fast våra foppatofflor bland några stenblock och gick ned i vattnet. Det lockade inte alls nu och var närmare metern höga vågor. 

Jag ser att jag endast har någon procent batteri kvar men jag får väl lägga till lite längd och tid sen.

Så var det dags och vilken chock. Man flyger som en vante men tyvärr så gjorde även flytbojen det. Den drog rakt över ryggen och armarna fastnade i den hela tiden. 
På vägen tillbaka så får jag vågorna rakt mot ansiktet, då jag bara tar lift åt ena hållet. Jag försöker men känner att det blir för stort hopp mot vad jag var van vid och går istället tillbaka åt ena hållet. 
Sen släpper jag flytbojen då den stör för mycket. Det blåste ju inåt så det var ju bara att hämta den sen vid stranden, tänkte jag.

Vi känner oss nöjda efter ett tag och går sedan ochc försöker hämta bojen och går upp och bort till stället där vi gick ned.

Hm, bara en sko kvar. 
Jag tar min enda sko och så går vi och duschar av både oss själva och våtdräkterna. 
Sen blev det lite häng i husvagnen och jag läste i min bok igen.

Vi gick ned och kollade på solnedgången och såg några uttrar bland stenblocken. 

Onsdag och idag ville vi träna men prognosen visade att det nog skulle komma regn idag.

Vi åt frukost och jag ville promenera lite då en kompis utmanat mig på en stegtävling. Ullis tyckte vi kunde åka uppåt och kanske promenera i Byxelkrok. Eventuellt titta in på några loppisar på vägen.

Efter lunch, ungefär, så började vi åka uppåt och det blev något småstopp men ingen loppis.

Dock så parkerade vi vid det trevliga fiket nära Kyrketorp. 

Det var supergott och sedan åkte vi vidare mot Byxelkrok. Där parkerade vi vid ICA och går sedan en sväng vid hamnbodarna. Det var trevligt men sedan tog vi en promenad i själva samhället och jag får för mig att se på vilken adress kompisen Kenneth bor på. Nu hade jag adressen i bakhuvudet men vi tänkte inte aktivt söka upp var den låg.

När vi närmar oss slutet av promenaden så ser jag en gatuskylt med rätt namn och vi går dit och traskar in i butiken som Kennets fru Lena har. Den verkar supermysig och jag ringer samtidigt till Kenneth som hejar och undrar var vi är. Jo, vi står och pratar med din fru, säger jag och Kenneth skrattar. Han var ute med hunden och är snart hemma.

Kenneth visar runt och sedan kommer jag på att vår parkeringstid går ut och vi får skynda och tacka för oss.

Vi kommer några minuter försent men ingen lapp på bilen.

Sen åker vi hemåt och köper lite matvaror på ICA i Löttorp. 
Väl tillbaka så packar vi in och somnar till i husvagnen. Tyvärr har jag glömt att stänga förtältet så vi fick en liten swimmingpool.

Jag torkar upp och sedan fixar vi lite god mat och timmarna går.

Nu börjar det bli tight med tid för löpningen men jag ville väldigt gärna springa så snart var vi klara för lite kvällslöpning. Det var superskönt men dock, som vanligt, lite tryck över bröstet i början. På slutet kändes det riktigt bra och vi avslutade med att springa upp till husvagnen och hämtade våra badrockar och sprang sista biten till havet.

Vi badade och vilken ljuvlig känsla. 
       

Tisdag och vi drog oss lite i sängen och det blev sen frukost. Ibland kan det också vara skönt. 
Sen ville Ullis simma igen och jag har fortfarande ett starkt motstånd men hon har så rätt. Det är ju inte så länge kvar till Kalmar så det är hög tid att komma igång med den. 

Snart så gick vi ned med våra våtdräkter på. 

Vi kommer ned i vattnet och det strular direkt för mig. Vattnet läckte in i glasögonen och det blev som så att Ullis fortsatte simma och jag gick och hämtade nya glasögon som passade mycket bättre.

Nu var jag också igång och det gick mycket bättre men det blev åter igen många småstopp men hoppet lever.

Det blev en dryg kilometer och för mig var det helt okej. Det blev ett fall framåt för mig.

Sen blev det lite lunch och några timmar gick innan jag fick med mig Ullis ut på SUP-brädorna.

Det blev en dryg kilometer och fastän jag tog i fick jag inte mer än 104 i snittpuls, vilket kändes konstigt. 
Sen gick timmarna och vi avslutade med en liten promenad där Ullis även plockade lite blommor.

Bra dag och vi avslutade med lite kortspel i förtältet.

Söndag och vi var lite sega på morgonen och väldigt varmt. 

Det slutade med att vi softade under hela förmiddagen och lyssnade på en pod. Den somnade vi tyvärr ifrån så vi får nog göra ett nytt försök senare.

När det vankades lunch tog vi bilen till Evas kroppkakor så det kroppkakor även idag, riktigt gott!

Fortfarande lite segt men nu satte vi fart och tog på oss våtdräkterna och det var lite av en chock. Jag är lite för långt ifrån riktigt bra form så nu får man sätta fart.

Ned i vattnet och jag kommer bara några meter när jag känner paniken komma. Det är sjukt mycket tång och den ligger nästan så jag får den i händerna. Jag vänder tillbaka och känner hur jag nästan hyperventilerar.

Till slut kommer vi runt krönet till nästa strand, där det blir mer normal sandbotten. Det är fortsatt kämpigt men det är bara att nöta på. Även Ullis har lite problem men inte i samma utsträckning. 

Efter ett antal stopp har vi fått ihop cirka 20 minuters simning och vi traskar upp mot husvagnen för byte till cykel. 
Det blir premiär för mig på "Gula faran"! 
Jag sitter lite för högt efter en en snabbjustering efter att Peter testat den så vi får stanna till vid ett ställe och justera ned sadeln.

När jag går ner i tempoställning så känner jag att farten trissas upp rejält men det är sjukt jobbigt att ligga i tempoställning så jag blandar friskt. 

Det blir en halvtimme mot östra sidan och sen norrut innan vi vände. Jag testade att trycka på lite men jag blev lite besviken att det inte gick fortare i förhållande till ansträngningen. Värmen kan absolut ha påverkat, i och för sig.

Sen var vi tillbaka vid husvagnen och dags för byte till löpning.

Ganska omgående så känner jag att det är sjukt jobbigt även i låg fart men det släppte lite grand efter någon kilometer.

Men hur sjutton skulle jag orka springa i 34 minuter, tänkte jag. Baksida högre lår spände rejält också.

Jag kämpade på och sen vände vi efter halva tiden.

På slutet blev löpsteget bättre och bättre och ett tag kändes det rätt okej. 

Väl tillbaka så hoppade jag i havet och jisses vad skönt det var! 
Vi avslutade med en dusch och ett kvällsmål där vi hann spela lite kort också. Sjukt jämnt och jag lyckades vinna med två ynka poäng i spelet golf.

Så skönt att krypa till kojs i husvagnen med älsklingen! Imorgon firar vi 32 år tillsammans.

Torsdag och idag var det hög tid för mig att packa lite kläder och jag hade dessutom en stor hög med nytvättade kläder som jag inte hunnit plockat in i hyllorna. Så det var bara att ta tag i det och en klubbkompis ville dessutom komma och prova kläder då hon och hennes pappa behövde ekipera sig. Vi bestämde att de skulle komma innan eller efter lunch. Tyvärr drog det ut på tiden med mitt packande och jag hade dessutom lagt tid på att sortera in böcker i bibliotekskatalogen. Det slutade med att jag skrev att de kunde komma efter 14 och så hoppade jag på cykeln och joinade en robopacer som höll måttlig fart. Det var visst bara tretton i gruppen så det gällde att hålla koll och inte komma för långt ifrån.

Det är lugnt och behagligt men några gånger fick jag trycka på då jag var lite långt ifrån. I en större grupp är det mycket lättare. Vid knappa 45 minuter så försvinner alla förutom jag och robopacern och jag tänker att det är något tillfälligt fel. Efter cirka tio sekunder så är det bara jag kvar och jag ser att det står att jag förlorar internetuppkopplingen och jag rullar några minuter innan jag inser att det är kört. Det fick bli 45 minuter, bättre än ingenting men nu kändes det som jag bara måste få till ett pass till sen. Det skulle dock bli svårt då jag skulle övningsköra lite med Felix. Idag var dock tanken att bara köra lite vid Woodys då han inte kört på flera år. 

Jag åt lite grand och sedan fortsatte jag med packningen och fick ut hojarna så jag kunde komma åt några stolar till husvagnen. Jag provstartade bägge hojarna och de hoppade igång bra. Värre var det med min gamla bil som vägrade att starta. Den har vi tänkt att besikta och sedan sälja. Det handlar dock endast om batteriet så det är en lätt sak att fixa. OM man skulle komma åt. Nu får jag ta bort batteriet eller försöka dra bort bilen först. För att komma åt. 

Sen var det klockan 14 och jag undrar var Jenni och Uno är. Jag kollar meddelandet och jag ser att jag skrev mellan 14 och 16. Hm, jag måste ju ha kaffe så jag slår ändå på bryggaren efter 20 minuter och snart kommer Jenni. Uno var visst kvar hemma men Jenni skulle kolla till honom också. 

Efter lite provning så är hon nöjd och vi hann förstås snacka lite Ironman också då hon kör Kalmar igen. Kan hända att familjen B varit med i en övertalningskampanj... Bra grupptryck i det här fallet men Kalmar är ju sjukt kul så det behövdes nog inte så mycket. 

Sen fortsatte jag packningen och nu hade jag sorterat alla kläderna och hann med att få in mer böcker i katalogen. Det börjar bli en del och jag börjar se ljuset. Tänkte jag. Så ser jag att jag har ett gäng kartonger kvar som jag inte ens öppnat... Oops! 

Nu går jag och handlar mat och då det var så gott med spagetti och köttförssås igår så körde jag en repris och sprang och handlade lite till det och drog igång med maten då jag kom hem igen. 

Det blev precis klart till Ullis kom hem och jag undrar om jag inte fick till det ännu bättre idag. Kan hända att det spelade in att jag råkade få in mer peppar än vanligt men jag körde på det. Jag kokade i och för sig i köttbuljong i både såsen och i spagettin, det kan också ha påverkat. 

Sen kom Felix och vi åkte iväg och han fick testa lite. Vi pratar lite efter ett tag då jag ser att mätaren står på 77 mil och efter närmare koll så står den faktiskt på 777 kilometer. Ah! Det var ju kul och ytterligare en koll visade att vi passerat med hundra meter från att få 7777! Vi provar att backa och mycket riktigt så verkar mätaren gå bakåt och vi backar och backar. Så här i efterhand kanske man skulle snurrar på hjulet bara. Det är så typiskt mig som gillar siffror.

Efter någon timme var vi nöjda och började åka hemåt. Då kom regnet och jag hade bara shorts på mig och det var svinkallt. In i garaget och nu började det vräka ned. Fy bubban. Fem minuter tidigare och vi hade missat det helt. Nåja, så kallt var det inte och med hjälmen på så var det inte så farligt. 

När vi kommer in så hör vi att Ullis cyklar i källaren och jag går ned och visar upp mig som den dränkta katt jag var. 

Hon har visst inte kört så länge så jag byter om lite snabbt och joinar henne. Det blir en robopacer igen men nu i en större grupp. Jag ligger en kvart efter så när hon kört en timme tänker jag hoppa av men då skall hon springa en stund och jag fortsätter. Primetime går igång och jag testar. Tyvärr är det röstigenkänning och man hör inte mycket då trainern surrar så jag får sätta mobilen vid örat och skifta hela tiden. Jag klantade mig på David Attenborough då jag inte riktigt kände igen rösten och gissade att det var hans bror. Vet inte vad jag tänkte men tänkte väl att det var en slamkrypare. 

Bra saker! Under passet klingade det till att jag nått veckomålet. Jag satsade på en sprint men var en tiondel från att komma först och det sög lite. Dock så får jag grön tröja efter ett tag och kanske berodde det på att han försvann eller så var det att jag kom efter gruppen lite grand och sedan jobbade ikapp. Nåja, lite kul var det.