Måndag och idag skulle jag träffa mina nya kollegor, som jag kommer att ha under första delen av vårterminen. Jag tog bilen återigen eftersom jag pausat mitt busskort och skall in med bilen på service imorgon. 

Skönt att sova ut lite extra. 

Jag har en lucka på morgonen och jag passade på att kolla in så att jag verkligen hade koll på tiden. I min värld så skulle jag bara träffa killen som jag skall vikariera för och hans chef. 

Jag har min första lektion och det är full fokus på att få in så mycket bedömningar som möjligt. Det ligger ju på eleverna att se till så att de visar upp men jag jobbade stenhårt med att få alla att visa upp vad de kan. 

Sen var det lunch och jag gick i god tid ned till den andra skolan och snart mötte jag min idrottslärarkollega och strax efter även rektorn. Det var trevligt och sedan var det fullt ös med information och snart började jag känna att det blev för mycket men jag försökte bara ha alla sinnen öppna för att liksom sortera i efterhand. Det slutade med att jag nog fick träffa alla kollegorna som jag kommer att samarbeta med och i vanlig ordning så tyckte jag att jag gjorde ett dåligt intryck. Sedan började jag få lite panik för jag hade inte trott att jag skulle vara kvar hela dagen och jag har ju möte på mitt nuvarande jobb om ett tag. Jag bad om ursäkt och så fick de höra av sig om de ville att jag skulle komma mot slutet av deras möte. Det verkade vara ett superbra gäng och det känns bra. 

Sedan mot min nuvarande skola och jag hann precis fram i tid. 

När mötet är slut så är det bara att försöka baxa sig ur min trånga parkeringsficka. Jag fick hålla på i några minuter imorse då jag hade en minilucka kvar och v90:n är rätt stor. 

Väl hemma så var det mat och sedan Julkalendern, den får man inte missa. 

Jag var lite seg men tvingade mig på cykeln och körde en halvtimme. 

Spännande dag och jag kommer att få arbeta med elever som kräver en särskild mer försiktig approach och verkligen gå varligt fram. 

Onsdag och frågan var om vi kunde vara inne. 

När jag kommer fram så morsar jag på kollegan och sedan går jag ut och snackar med gubbarna som skall gräva upp utanför. De säger att det fortsatt kommer finnas vatten och värmen kommer finnas kvar. Det handlade väl mest om hur man kunde ta in ungarna och jag förklarade att det kunde vi göra på sidan och det skulle väl endast bli bekymmer om många skulle byta om. I värsta fall så fick man korta ned lektionerna och passa dem så de inte springer rätt ut i bygget från omklädningsrummen. 

Det visade sig i alla fall att det gick bra att ha lektionerna och det tog lite tid för gubbarna att komma igång med grävningen. 

Jag sprang i alla fall emellan och meddelade hur man kunde göra. 

Faster E-M messade och grattade mig på namnsdagen och tyckte jag var så duktig att prata i teve. Det var gulligt!

Sedan fick jag hjälpa en stackars elev som tappat bort sitt busskort innan jag satte mig och lade in bedömningarna från dagen. 

Jag gick hem så jag hann med en bra buss och väl hemma tittade vi förstås på Julkalendern innan vi körde vidare med Robinson. 

Efter det så tvingade jag mig ned i källaren men bakdäcket var helt platt! Ojdå! Jag pumpade upp däcket och chansade! 

Det kändes i alla fall mycket bättre idag men efter en dryg halvtimme så känner jag att det känns som det slirar och jag förstår att jag har pyspunka. Det blir ganska precis en timme och jag är ändå nöjd. 

När jag hoppar av och känner på däcket så är det rätt mjukt och typ bara något kilo. 

In i dusch och det var idag som Ullis sprang och inte igår. Hon var dock klar lite innan och låg på värmemadrassen och jag joinade bredvid henne och pluggade lite. Sedan låg jag också en liten stund innan vi gick och lade oss. 

Tisdag och det var ruggigt kallt då jag gick mot bussen. På bussen signade jag upp mig på några gratismånader av både gratis-tv och gratis spel via apple. Får se om jag kommer ihåg att ens dra igång det. Det viktigaste är dock att säga upp det i tid och speciellt om jag inte ens kommer använda det. 

På skolan var det dock bra drag och väldigt många grymma prestationer. Tyvärr verkar många elever tycka att det är roligt att ta kort på sig själva med min telefon. Rätt kul men nu börjar det gå inflation i det så det är dags att säga ifrån ordentligt eller kanske se till att ha bättre koll på telefonen. Asch! Mest roligt faktiskt och jag skall inte bli en surgubbe! Nu är det snart vinter och snart kommer jag förlora dessa underbara barn! :-0

Apropå min "cross" igår så fick jag faktiskt pisk idag av samma elev då vi gjorde om det till att pricka stolpen. Klart svårare än jag trott eller så hade jag dåligt flyt. 

Sen kom vaktmästaren in på en lektion och sade att jag nog inte kunde räkna med att vara inne i hallen så länge till då det blivit en vattenläcka alldeles utanför. Det störde ju massor då jag hade massor av bedömningar kvar att göra av gymnastiken. Jag hoppades på det bästa men kunde utan problem ändå ha lektionen efter lunch. 

På bussen hem så så spelade jag lite spel innan jag somnade till. 

När jag går hem så känner jag hur jäkla kallt det är och jag är högst tveksam till att ens vara ute i det här vädret. Jag skriver att jag inte kommer träna ute idag och många verkar hålla med och styrde om till inneträning. Det var nog runt 12 minusgrader. De som ändå skulle träna ute rekommenderade jag en lugnare jogg istället för att bränna på med intervaller. '

Själv åt jag och Ullis lite mat innan jag pallrade mig ned till källaren och körde en dryg timme på trainern. Lite segt var det allt men ändå väldigt nöjd att ha klarat av passet. Kände mig lite svag faktiskt. 

Sedan blev det Robinson och rätt tidig kväll. 

Söndag morgon och efter att tagit frukosten till julkalendern så fixade jag med inbjudan till Nyårsjoggen. Jag blev inte helt nöjd och inte blev det så snyggt med en bild hur joggen går. Den fyllde nog sin funktion så den fick duga. 

Efter det så tog vi tag i träningen och Ullis hade löpning på agendan men jag vågade inte köra långpass så jag knatade ned i källaren och joinade en Robopacer. Rätt stor grupp så det blev nog rekord i tummar upp. Kanske inte det viktigaste i livet men tiden går rätt fort då man skall leta upp vem som gav en tumme upp och sen återgälda tummen. 

Det började ta emot så jag fick förhandla med mig själv och på slutet kollade jag på min puls och den visade runt 150 slag i minuten. Det kan förklara att jag fick kämpa lite mentalt. Vid 90 minuter var jag klar och precis när jag är klar så kliver Ullis in i källaren. Grymt bra jobbat i snön!

Vi duschar och efter maten så skulle det bli kaffe hos Rosie och Ullis hade ju bakat lite goda bullar så det blev kanon att ta med sig. 

Jag hörde sedan att Sebastian Samuelsson imponerat och vunnit på jaktstarten i skidskytte! Sjukt grymt!

Sedan gick vi och fikade hos Rosie, Tomas var visst iväg. 

Nu såg jag mig själv på inslaget från SVT och det är alltid lite jobbigt att se och höra sig själv. 

På teven så ser jag att de pratar om Spotify Wrapped men inte sjutton kunde de stava till det. 

På kvällen så hann jag med att spela Primetime och idag var det lätt. Jag vann hela 65 öre och sedan blev det film så jag skippade veckofinalen. Vi började titta på "En helt vanlig familj". Den verkade lite tung så jag hoppas verkligen inte att det ser ut så där i vilken "vanlig" familj som helst. Än så länge så vet vi inte vad vi tycker men vi såg två avsnitt. 

Jag avslutade med att slå månadsrekord i Woodoku. Det är ett spel som man kan fastna lite i men jag tror det är bra för hjärncellerna. Förut fastnade jag i Wordfeud men det har jag inte spelat på flera år. Det tog alldeles för mycket tid, speciellt om man skulle vinna hela tiden. Månadsrekord var heller inte så svårt att slå i Woodoku då det bara gått tre dagar men det var ett helt okej resultat. 

Lördag morgon och jag vaknar av att Ullis skriker något om att pizzerian brinner och jag kommer fort upp på fötter och vi tittar bortåt mot ICA-huset och man ser att det blinkar blått och ryker kraftigt. Jag står och tittar och snart ser jag att det snart inte bara kommer från ett håll utan nu bolmar det upp från bred front och hela byggnaden står i lågor. Helt galet!

Brand är så läskigt och jag har fortfarande väldigt svårt för det efter att det brann i min egen butik en gång. Då hade det troligtvis blivit kortslutning i kaffemaskinen men nu då jag fick en kortslutning i taket hemma så kan det förstås varit kortslutning i väggen också. Hursomhelst så är det bra med fräscha grejer. I det här fallet så pratades det om en hög smäll och att någon sett någon springa därifrån och en mörk bil nämndes. Så jävla irriterande om det är någon uppgörelse som ligger bakom. 

Vi väcker Felix och berättar och sedan tar vi frukost och kollar på morgon-teve men vi måste ändå gå dit för att verkligen förstå. 

Folket är ledsna och chockade och det blir lite kramar. När jag och Ullis står och tittar så kommer det fram en reporter och pratar. Hon undrar sedan om vi vill ställa upp men Ullis vill inte och jag tyckte det var synd. Man vill ju ändå förmedla en känsla och fastän Ullis backade så sade jag att "vi kör!".

Precis när vi skall börja så dyker några bekanta upp och mannen hoppar också med och vi intervjuas. 

Jag hör hur min egen röst brister då jag berättar att det är chockerande och att man bott här länge. Troligtvis så var det verkligen så att det var chockerande men jag var liksom tvungen att säga det för att det skulle komma ut ur kroppen. Bra, teve! sade jag till Ullis sen.

Vi är kvar ett tag och går sedan en promenad men fastnar på Utsikten för att hälsa på svägerskan. Jag går in och värmer mig och snart så kommer även Oscar och Pia in med deras bebis och jag får bebisgosa lite! :-) 

Vi passar på att fika lite och säger sedan adjö och tar en titt igen på eländet. 

Hem och käkade lite och sedan försökte vi få till lite träning och idag stod det stavgång i backe, på schemat. Vi tänkte att vi kunde ju skjutsa Felix och samtidigt hitta en backe i Trosa. 

Efter att ha lämnat Felix så testade vi skidbacken i Trosa. 

Vi tänkte att det var lite svårt att köra själva spåret så vi gick ned mot botten av skidbacken och det fick bli den lilla grusvägen upp -och ned. 

Vi började med att värma upp och nu testade jag de nya skorna. Det blev knappa tio minuters uppvärmning och sedan körde vi igång. 

Det kändes helt okej men det var också kortare sträcka så man hann aldrig bli riktigt trött men å andra sidan blev det ju kortare återhämtning. 

Vi joggade ned och sedan hoppade vi in och köpte lite gott till kvällen på ICA-Trossen.

Väl hemma blev det dusch och jag körde the Snake en gång och nu persade jag men det är så sjukt jobbigt så man orkar typ bara en gång. Att liksom vara på helspänn så länge. 124 äpplen tog jag och det är normalfart och max ett äpple i taget. 

Sedan kunde vi inte hålla oss från att kolla på ett avsnitt av the Squid Games, fastän Felix inte var med. Han får ta ikapp det en annan gång. 

Sjukt sedan med min intervju för den bekante mannen var bortklippt och det kändes ju konstigt. Sen är det också konstigt att se sig själv och det påminner mig om när jag var med som expert i ett teve-program. Det tog mig ett halvår att klara se sig själv. Nu hörde jag mig själv då Ullis spelade upp klippet men jag såg mig inte och det var bra så. 

Inte mycket kvar

Fredag och som vanligt var det en lugn start på dagen då mina lektioner är efter lunch. Dock så började jag jobba direkt med att få in information och bedömningar från eleverna.

Jag fick dock försöka bevisa att jag själv kunde volta men kroppen lydde inte riktigt så jag jag fick se mig besegrad då jag inte ställde mig på fötter. 

När sista lektionen var klar så snackade jag lite med min kollega och jag frågade honom också om han ville spela lite badminton någon gång efter jobbet och det kunde han tänka sig - härligt!

Sen hemåt och på bussen så spelade jag lite schack då jag blev sugen efter att ha tipsat en elev på stadsbussen om en app. 
Efter lite mat hemma så körde jag lite cykel då Ullis redan hade tränat. Det tog emot lite grand men Ullis träning innan sporrade. 
Vi tittade sedan på första avsnittet av Julkalendern och kom i säng rätt tidigt då vi var trötta.

Torsdag och idag var det studiedag men då jag inte hade batteri i mobilen igår så hade jag missat när själva dagen började men jag behövde ändå komma med första bussen då nästa buss ändå skulle varit på håret för den sista tid jag misstänkte dagen skulle starta.

När jag kommer fram så är det visst facklig tid och då jag fortfarande är med i småföretagarna så kunde jag landa lite med lite kaffe. 
Så var det då dags och vi fick lite att jobba med. 

Sedan hann jag få in lite bedömningar och känner väl att jag har rätt bra koll men det saknas fortfarande en del. 
Vi avslutade sedan med en friskvårdstimme i hallen och jag och Charlie slängde fram innebandymål och ett badmintonnät. Helst hade jag velat köra lite badminton men jag fastnade på innebandyn för att få jämna lag.

Så var det igång och efter några minuter skriker det i bröstet och jag blir orolig. Har jag verkligen tappat allt? tänker jag. Jag märker dock att jag orkar men känner mig seg i både kropp och tanke. Jag blev förresten uppringd av vårdcentralen och jag skall bli tilldelad en läkare senast måndag men jag måste direkt in till akuten om jag får samma problem som i fredags, sade hon. Hon verkade säker på att det var gallsten. Jag känner något hela tiden men verkar ändå må bra av att träna. 
Det blev en knapp timmes hårdkörning och sedan mot bussen.

Jag hoppar av vid fruängsgatan och genar mot Centralstationen där jag hinner in på Pressbyrån. När jag kommer ut så kommer bussen och jag springer. 
In på bussen och det blir så att kortet redan är validerat och jag fattar ingentin. Sätter mig men det ser konstigt ut och jag kollar på skärmen och fattar snabbt att jag hoppat på fel buss! 
-Helvete! ropar jag och springer fram. Chauffören bromsar så jag nästan flyger fram. -Fel buss! ropar jag och han släpper ut mig och jag går tillbaka. 
Snart kommer rätt buss och jag kan landa och passar på att blogga ikapp lite och spelar lite schack. 
Ullis tränar visst för fullt hemma och det triggar men jag känner mig rätt nöjd med min timme så vi möts sedan upp vid OKQ8 då hon skall hålla ett kort vid liv. Jag ser också att jag blivit godkänd på mitt tal jag höll i tisdags och det var skönt! :-)

Sedan handlar vi och fastnar i samtal med Löpar-Sandra och hennes mamma. Trevligt!

Vi äter sedan lite och kollar på Robinson och Bonde söker fru. 

Lördag morgon och Ullis och jag tog det lite lugnt och kollade på morgon-teve. Vi har det lite bökigt att logga in nu för de verkar ändra hela tiden kring hur man ser teve eller så är det jag som börjar bli för gammal. 

Sen började vi snacka lite om Ironman och Ullis tog äntligen steget till att anmäla sig även till Kalmar Ironman och inte "bara" halvan i Jönköping. Så jäkla kul och det är nästan så att man känner dubbel glädje. Vi fnulade lite med att försöka logga in på hennes Ironmankonto för vi råkade nog anmäla brorsan i hennes mail sist så nu kommer hon visst inte åt sitt eget men det får vi maila om och försöka få någon rätsida på det. 

Sedan höll vi på lite hemma innan vi hoppade upp på cyklarna i källaren. Ullis skulle springa på bandet och jag tänkte köra en stund på trainern. Tanken för Ullis var att köra lite kortare än hennes program sade men det kändes bra så hon fortsatte och det peppade även mig. Det blev totalt 90 minuter var för oss båda och det kändes så jäkla bra! Jag åkte med en grupp som höll 2,1 watt per kilo och det var även skönt mentalt. Jag skall för fasicken köra Ironman nästa år och jag måste komma igång nu.