Måndag och om jag inte minns helt fel så var det mycket som hände på jobbet. Mycket nya direktiv och det skapade en viss oro. Det är aldrig bra om det händer för mycket och speciellt inte om det även är osäkra direktiv som kommer. Hursomhelst så gick det rätt bra med klassen, iaf som jag kommer ihåg det. Note to my self! Skriv i bloggen lite snabbare! Men väl hemma så märkte vi, dvs jag och Ullis, att vi både fått tid på Coren. Så vi traskade dit efter maten och jag försökte smyga till mig några extra mattor, då det är skönare för svanskotan. Sen var vi igång och jag kände mig ovanligt stark och minimerade vilan mellan övningarna. Speciellt då det var plankan. Det kändes som jag kunde stå hur länge som helst. Men visst kändes det på slutet. Och det var sjukt mycket fokus på magen, idag. Pust! Sen hem och titta på VM. Idag var det diskusfinal, med Daniel Ståhl som favorit. Jag skulle vilja säga storfavorit men känslan är att han ibland viker ned sig vid stora finaler. Men i år har han väl bara fått stryk en gång, va? Hursomhelst så vann han och vad skönt! Både för honom och kul att se glädjen! :-) Sen var det 5000 meter herrar och så långa herrar finns väl inte? Fast springa 5000 meter kan man göra och det gör ett gäng bröder, från vårat västra grannland, sjukt bra! Kul att se dem men ingen av bröderna Ingebrigtsen lyckades fullt ut men vad säger man om Karsten Warholm? Wow! Han är sjukt bra och vilken pondus. Nu är han ju inte en ny bekantskap och han är ju för skön! :-) Han vann 400 meter häck och imponerade stort. 

Söndag och idag fyllde jag visst år. 48 år och det är ju bara att inse att tiden går. Men förutom att jag nu, fortfarande, är lite sliten efter Kalmar Ironman så är jag nog nästan i samma form som då jag var i bäst form som ung. Tyvärr så verkar det vara en allmän förbättring, rent generellt, upp i åldrarna så skall man klättra i resultatlistorna så krävs det ännu mer insats. Men sånt gillar jag. Tävlingen i sig. Men nu var det min födelsedag och de som ville komma och äta lite gott fick göra det. Så dagen var fyllt med gäster och mycket kaffe och fikabröd. Tack för uppvaktningen och tack alla som gratulerat mig på Facebook. Nästa år blir lite av ett mellanår men går det som jag tänkt så är jag i mitt livs form 2021 och det vore ju kul att kunna göra ett allvarligt försök mot Kona då. Hittills så har jag ju varit mil ifrån. 

Under veckan så märkte jag att Ullis hade något på gång och när jag sade att jag började bli lite förkyld så blev hon lite fundersam och orolig. Det skulle störa hennes planerade uppvaktning av mig och jag fick direkt säga till om det skulle bli värre. Ojdå, tänkte jag. Vad trevligt men inget kul om en eventuell förkylning skulle förstöra allt. Jag fick iaf ställa in torsdagens löpträning. Men så var det då fredag och jag fick strikta instruktioner om att inte ta på mig några uppdrag efter skolan. Skolan gick bra och vi avslutade skoldagen som vanligt med lite fika, som någon elev hade bakat. Mycket trevligt och det är ingenting jag ångrar att jag införde. :-)

Sen inväntade jag Ullis och rätt som det var så dök hon upp. Men då hon visste att jag hade mycket att göra och låg lite efter med en kurs så var det helt upp till mig. Hon hade visst planerat in en övernattning men jag var på. Jag kanske bara behövde någon timme idag, sade jag. Alltså på fredagen och sen på lördagskvällen. Så vi började rulla och när vi svängde till höger ut mot Katrineholmshållet och sen direkt mot Mariefred men det kunde även vara ett ställe som jag misstänkte skall ha en fin golfbana men så lågt skulle visst inte Ullis sjunka... :-) Sen vidare mot Mariefred och vi gick först och fikade på Blå Katten, som är ett trevligt lokalt fik i M-fred. Där fick jag öppna min present och det var ett par supersnygga tights med en guldlogga på där det stod: Team Bernhardsson! :-) Nice! Jag blev riktigt glad och sen gick vi och checkade in på Gripsholms Wärdshus. Som tur var så var en trevlig tjej kvar och hon var precis på väg att gå. Men kanske anade hon att mannen, som också var kvar, var en buttergök för man kände sig inte alls välkommen av honom. Så efter lite dividerande så checkade vi in och hotellrummet var riktigt gulligt. Som dock skulle behövas ses över lite grand som att byta packningar lite här och var. Men på natten så kunde man ju stänga av några huvudkranar... Snart nog så var vi ombytta och det var dags att springa lite. Vi gick först till receptionen och nu var den buttre mannen lite trevligare och gav tips på några löprundor. Men Ullis ville springa längs vattnet så vi började med det. Vi chansade oss fram och vi hittade snart ett riktigt bra löpstråk. Men jag var inte alls i form för att springa och fick slita med en stel kropp. Kanske var jag lite förkyld också men det kände jag inte av så mycket. Det var värre att kroppen var stel, tror jag. Men vi fick sänka farten bara. Men snart var vi framme vid Mariefreds camping och nu såg det ut som det var stopp och vi fick vända. Sen tillbaka och vi kollar återigen in ett stort, och fint, hus som ligger alldeles perfekt vid vattnet. Det var till salu och vi kände att vi var tvungna att kolla in det på hemnet, sen. Nu var vi iaf tillbaka och vad sade "den buttre gubben"? Hjorthagen var det visst och snart nog ser vi en skylt och det var som att springa in i Jurrasic Park! Jisses vilka grinder och man kunde lätt föreställa sig andra djur än hjortar där inne! :-) Och frågan var om man ens fick springa där inne men när vi kom runt en krök så ser vi massor av hjortar och folk som är där för att titta på dem. Vi ser också andra löpare och man får såklart springa. Det är superhäftigt och det är en riktig upplevelse att springa där. Nu är vi längst bort och det är ännu mer hjortar där och man bara måste fota  och filma lite. Nu tillbaka och sträckan inne i hjorthagen var visst ca. tre kilometer. Lite sådär lagom men vi hade ju varit ute längre men hade fullt sjå att räkna om miles till kilometer, iaf då vi sprang och det hände så mycket. Nu mot slottet och det var också supermysigt och änderna var som galna och bara ville ha mat och pickade på skorna och sprang till och med efter. Lite roligt. Och jag, som gärna arrangerar saker, bara tänkte på hur coolt det vore att arrangera triathlon och löplopp här! :-) Det blev till slut knappa tolv kilometer och vi kände oss nöjda. Nu dusch och sen var det fyrarätters, på Wärdshuet. Jag valde gös och till efterrätt en god glass. Däremellan, som man inte kunde välja, så var det getost och just ja! Förrätten blev en god toast skagen. Mycket gott och vi avslutade kvällen med att lyssna lite på en trubadur. 

Lördagen sen! Lite småsega men bägge ville springa lite i hjorthagen så vi ställde in oss på det och det blev ca. 5-6 km iaf. Dock jätteseg kropp men snart nog är "gångjärnen" uppvärmda och det pinnades på rätt friskt. Och vilken frukost sen! Riktigt gott och man kunde njuta i lugn och ro. Så det var en härlig överraskningspresent av Ullis! 

Studiedag på skolan och det kan ju tyckas som att det vore lugnare men så är icke fallet. Det innebär högt tempo och speciellt i förhållande till en vanlig onsdag då jag har egen planeringstid. Men först skulle jag ta mig dit och idag skulle jag hämta upp en kollega och för säkerhets skull så lade jag in en påminnelse på den nya mobilen. Dock lite orolig att den inte skulle ljuda, då mobilen är ny. När jag lade in alarmet så tänkte jag inte så mycket på det men nu imorse så var det värre. Då hade jag, på något konstigt sätt, gjort om tiden i huvudet och undrade varför i allsins dar skulle jag hämta honom så tidigt! :-0 Så trots att jag gått upp i väldigt god tid så tänker jag fel, angående tiden jag skall hämta honom, och snart sitter jag i bilen. Väl medveten om att jag kommer bli ca. 5-8 minuter sen. Väl framme så ringer jag och undrar vart han är. "Skönt med sovmorgon, va?", svarar kollegan som ganska snabbt förstod att jag tagit fel på tid. Aj, då! tänker jag. Mindre bra och jag tar bilen runt Gnesta och kollar om ett fik är öppet. Men snart så inser jag två saker. Jag har, pga mobilbytet, inte med något bankkort och har heller inte något kort registrerat på mobilen. Det var en rätt smart finess på Samsung. Och inte heller har jag Swish klart. Sen ser jag att Humbles har öppnat och traskar dit men ringer samtidigt Ullis som, trots att hon har bråttom, kan swisha dit. Fast de har inte Swish... Å andra sidan är jag heller inte så hungrig. Fast dock börjar jag bli lite kall. Det slutar med att jag sitter i bilen och väntar. Och väntar. Sen tänker jag att jag går in på affären bredvid men vänder snart tillbaka. Pengarna ja... Jag beklagar mig lite på FB och inväntar kollegan. Jag ser några gamla elever och snackar med dem. De går nu på gymnasium i Nyköping och snart nog så ringer kollegan. 

Så efter en lite trasslig morgon så var det hårdkörning på skolan då vi skulle prata utvecklingssamtal. Det är ngt jag aldrig skulle träna på själv då jag tycker det är så individuellt men det var nyttigt och kul att se lite olika varianter. Sen var det då mat och sen en kort avstämning innan det var eget arbete. Mot slutet så letar jag fram lite barnlitteratur och inväntar att några kollegor skall bli klara så jag kan skjutsa dem hem då de ändå bor på vägen. Eller iaf skall släppas av på vägen. Så lite försenad kommer jag hem och nu är jag riktigt trött. Men nog sjutton skall man orka med ett träningspass, tänker jag. Så Ullis och jag traskar bort till Safiren och jag ser att de har köpt in mer mattor. Nice! Jag är ju ett stort fan av många mattor då jag fått smeknamnet Prinsessan på ärten. Det är för att jag har så många mattor och i ärlighetens namn så var det jag själv som ropade ut det en gång. Men det var det ingen som glömde så nu får jag heta det. Och alla verkade veta vad det handlar om. Men skönt är det! :-D 

Dock var det lite sugit i magen och jag kände direkt att det här skulle bli jobbigt och värre blev det. Det var bara att bita ihop och göra sitt bästa. Pust!

Tisdag och idag så var mina elever på en annan skola så jag tänkte göra allt för att komma ikapp, på skolan. Alltså på den jag jobbar på. Så fick det bli och rätt som det var så var mina elever tillbaka och det var dags för mat. Efter maten så hade vi två lektioner till och sen var det möte och efteråt, när jag frågade om jag skulle skjutsa en kollega hem, så spelade jag lite ledsen då han skulle åka med en annan. Och de jobbar ju ihop så det är inte så konstigt. Väl hemma så var det lite mat innan det var dags att svira om till löpträningen. Och som vanligt, på tisdagar, så är det först löpträning för nybörjarna, innan huvudgruppen kommer. Och det är så tacksamt att träna nya löpare då de verkligen skiner av glädje och är så tacksamma! Det är ju förstås de andra också men det märks inte av på samma sätt. Och idag var det teknik-special, för nybörjarna och jag förklarade hur det skulle gå till och sen började vi med uppjoggen. Och idag testade "Tornis" vår löpträning för första gången. De andra som var där, förutom min fru Ullis, var Roosa, Wilmis och Parantesen. Efter två varvs uppjogg så körde vi lite rörlighetsträning innan vi drog igång med ordentlig löpskolning och sen blev det fokus på tekniken och vi körde många koordinationslopp, de flesta ganska korta dock, med bra teknik. Riktigt bra och vi joggade sen ned innan huvudgruppen kom. Jag förklarade upplägget och jag fick återigen berätta att jag inte orkar springa hela och idag skulle jag dessutom hem fort och sälja Felix bil. Nu var det en köpare som skulle komma 20.00 Så efter uppjoggen och lite löpskolning och förstås fotogragering, så drog jag hemåt och hann duscha innan kunden kom. Efter sedvanliga teståkningen så skulle vi då skriva papper och allt gick smidigt. Tror jag iaf! Det har ännu inte kommit några konstiga parkeringsböter som en annan gång jag sålde en bil privat. :-)

Så var det måndag och trots att jag har mycket att göra så ville jag få in de vanliga träningsrutinerna. Så Ullis och jag traskade som vanligt bort mot Safiren och checkade in oss. Core, stod på schemat, och som vanligt så var det Puff som höll i det. Det var som att få en chock och magen har egentligen bara två val. Antingen ge upp eller bli starkare. Men det var tufft och magen tycker visst att jag är konstig som vill plåga den så mycket. Och sjukt stel är jag också så det ser säkert lite avigt ut, i vissa poser. Lite mer killar idag också. Och som vanligt så försökte jag smyga bort och hämta mer mattor då ingen ser. Jag får så jäkla ont i svanskotan då man skall typ köra finska stolen och liknande. Sen duschade vi hemma och bara slappade. Och fortfarande inget svar på min uppsats. Fast det har ju inte gått så många dagar än. 

Söndag och Tim hade fått ett sms om att hans nya mobil kommit. Men vi misstänkte att det nog var min för det var lite väntetid på hans. Och eftersom vi har familjeabonemang så kunde det förstås vara så. Så snart var alla uppe och efter lite morgonteve så var vi iväg och vi hade valt att få våra mobiler till Skärholmen. Och väl framme så visade det sig att det var min mobil som hade kommit. Men både Tim och jag hade säkrat upp genom att ladda över all viktig information till datorn. En tanke var dock att Ullis kunde ta mobilen sålänge men det var visst bökigt och verkade inte så uppskattat av säljaren. Så vi körde som det var tänkt. En iPhone 11 är det förresten så vår session med Samsung verkar vara över. Sen in i några affärer lite fort och sen hem. Dock efter ett besök på Mc Donalds. Väl hemma så ville Ullis ut och springa och hon undrade hur långt jag kunde springa och jag sade att jag klarar allt, typ. Eller iaf att jag åtminstone ser till att springa hela tiden. Så vi bytte om och snart var vi ute men det hann inte gå så länge förrän jag känner att jag får mjölksyra i benen och den vill inte försvinna. Det är som om jag inte riktigt är uppvärmd eller kanske att jag är för stel. Så efter ca. två kilometer så får jag gå ett tiotal meter och det upprepas väldigt ofta. Efter nio (!) korta, eller längre, stopp så kunde jag springa de sista fyra kilometerna hem iaf. Och med Ullis trippande runt mig. Hon såg oberörd ut och det kan man förstå med en snitthastighet på 6 min och fyrtio sekunder per kilometer. Och jag var helt slut. Sen hemma, efter den förnedrande träningen, så försökte jag bekanta mig med min nya mobil. 

Lördag och jag hade precis upptäckt att jag redan missat deadline, på den första riktiga inlämningsuppgiften och det skapade ju förstås lite panik. Men jag har alltid satt träning i första rummet, då jag tror att det ger mig lugn i själen. Så trots att jag rätt nyligen insett att sista inlämningsdag var i onsdags så traskade jag och Ullis bort till Safiren för ett härligt morgonpass. Det trots att det alltid tar emot ibörjan och jag är hemskt morgontrött. Men med gruppens och Carinas hjälp så är man snart igång och efter ca. 10 minuter så känns morgontröttheten som bortblåst. Bra pass och den här gången så fokuserade jag mer på att hitta rätt vikt än att lyfta så tungt som möjligt. Tror jag gjorde det sistnämnda sist och det blev lite väl tungt. Och idag var det lite extra fokus på flås då man mellan varje station hade en flåsövning och då var jag i mitt rätta element. Me like! :-) Sen hem och nu var det direkt på pluggande och jag skrev så fingrarna glödde. Det kändes nästan övermäktigt att skriva max tre sidor på förhållandevis korta uppgifterna. Det skulle vara en historisk uppgift och i princip hur man skulle kunna implemmentera en äldre barnsaga i dagens klassrumsundervisning. Rätt som det var så var jag inne på den fjärde sidan och tillsammans med fotnoterna så blev det fyra fyllda sidor. Oops! Och Ullis ville ut på en sista tur med hojen och jag både ser och hör besvikelsen då man märker att mörkret börjar närma sig och temperaturen faller. Jag slänger inte ens ett öga på min uppsats och gör något man absolut inte skall göra. Jag klickar på Skicka-knappen utan att ens kolla igenom uppsatsen efter fel. -Nu åker vi, sade jag! Så snart var vi ute vid motorcykeln och solen sken fortfarande. Det var typ den sista soldagen, kanske... :-) Vi bestämde oss för att åka mot Skansundet och det var riktigt skönt att gasa på. Väl framme så tar vi lite glass och bara sätter oss på bryggan och njuter. Jag fortsätter med min fascination över att titta ned i vattnet och det har säkert satt käppar i hjulet för min avslappnade attityd för simning. Mycket småfisk och maneter finns det... Jojo! :-/ Sen hem, efter en för dyr glass men dock trevligt sällskap, och väl hemma så sätter jag mig för att se om jag fått några reaktioner över min uppsats. Men se på f-n! Jag skulle klickat två gånger så den hade fortfarande inte gått iväg till min lärare men jag hade lyckats få ut den på det allmänna diskussionsforumet men ännu inga svar där. Så NU var den alltså inne och jag ser att jag hade fått svar på en tidigare fråga angående om sena inlämningar. Det var inte supertrevligt så jag fick skylle på ren inkompetens att jag inte förstod hur man navigerade och därigenom missat mycket information. Sen blev det familjemys och det kändes bra att det var en ledig dag imorgon.