Måndag och jag visste att jag hade det lugnt på morgonen, då en klassföreståndare, i fredags, skrivit en lapp och lagt på mitt bord att jag kunde ta det lugnt på morgonen då de skulle iväg. Men för den skull får jag ju inte ligga hemma och slappa men jag stressade däremot inte uppe i personalrummet utan tog hand om lite frågeställningar inför morgondagens eventuella simningar. Sen var det lite lugna sköna lektioner och jag märker att jag börjar sänka garden, en hel del. Nu orkar jag inte gör alltför avancerade lektioner och barnen  har dessutom önskevecka. Vart tog hela terminen vägen? Sen hade jag en liten lucka innan det var möte men snart nog så hamnade mötet om nästa terminen och jag kände att det inte berörde mig så jag rensade lite försiktigt på mitt bord. Efter det var det dags för hemgång och väl hemma så passade jag på att betala lite räkningar och tog hand om några andra ärenden på Enklaresport. Vi hade visst fått en felleverans och det måste man förstås  lösa. Mot kvällen så började jag bli orolig över att jag inte har kunnat träna och jag kände fortfarande av halsen efter incidenten men frågan var ju om det gått över till förkylning eller bara känns som det. Ullis var ombytt och klar och jag gick först ned och provade att få upp på cykeln och när jag provsatt så kände jag att det nog kan gå. Det blev nästan som en avlastning att sitta på cykeln så varför inte prova, tänkte jag. Sagt och gjort. Snart satt jag också upp på cykeln och jag valde att skippa de dagar jag ändå hade missat. Idag var det drygt 50, på stress point och det kändes ju görbart. Ullis var lite före mig och jag försökte komma ikapp men kör man program så är man ju förpassad till det och kan liksom inte göra mer än det man skall. Efter ett tag så kommer Ullis tillbaka och möter mig och hon bestämmer sig för att hänga på och nu var det hårdkörning för Ullis då hon har lite lägre ftp men hon kämpade på bra och jag blev förvånad att hon inte tog slut men hon verkade ascool och visade inga tendenser till att vika ned sig. Tvärtom så var det jag som verkligen fick slita idag. Och Ullis försvann framåt istället. Grrr! ;-) Hon körde nog 50 km och jag kom 47 km och är riktigt nöjd med passet.  Sen kikade vi på Biggest Looser - hemmafinalen. 

Snart är passet klart och det blir rätt sent när jag mailar föräldrarna som simningen.