Alla inlägg under april 2019

Av Niclas Bernhardsson - 7 april 2019 20:00

Efter två vilodagar, den här veckan, så låg jag förstås lite efter med veckomålet och nu skulle vi upp till Stockholm och träffa släkten. Men det skulle förstås finnas tid efter, när vi kommit hem. Väl på plats, hos svägerskan Lossan, där vi var för att både fira henne och hennes son, Erkan, tillika barnens kusin, så var det både mat och lite fika. Trevlig! Och vi var förstås inte de enda där så det var en trevlig tillstämning med släkten. När vi ändå var uppe i stan så passade vi att köpa lite förbrukningsartiklar till huset. Och väl hemma så var vi tvungna att slappa lite innan vi kom igång med träningen. Målet var att iaf köra fyra mil för att klara av målet och Ullis och jag körde runt i Watopia, Zwifts låtsasvärld. Det blev ganska lugnt men emellanåt så tryckte vi på och Ullis fick ett kraftigt pb på en runda. Det var en rejäl sänkning och efter ett par varv på Jungle Circuit så försökte vi köra tillbaka från det håll vi kom ifrån. Och när jag klarade av målet så körde jag bara en bit till innan jag var nöjd. Ullis, som sprungit mera under veckan, fortsatte cykla och jag gick upp och började duscha. Senare visade det sig att Ullis kört två mil till och alltså kört sex mil, grymt. Vi avslutade kvällen med att kika på Mästarnas mästare och det är klart inspirerande. 

Av Niclas Bernhardsson - 6 april 2019 21:00

Lördag och jag vaknade lite med en känsla av misslyckande. Jag orkade, eller hann inte heller för den delen, att träna igår. Jag vill ju gärna träna så mycket jag kan. Men det var lite väl många måsten som bedömningar, plugg och förstås andra vardagssysslor. Så fredagen bara försvann med bedömningar men jag kände mig ändå inte helt klar då jag var lite osäker på en sak. Så jag var tvungen att kolla igenom allt igen. Och nu var det lördag och jag började på med bedömningarna igen. Och sen gick jag emellan med lite bloggande, som jag också kommit efter med. Sen var jag tvungen att åka ned med grejer till en verkstad, som skall fixa Ullis bil. Jag skulle tjäna rätt mycket på att beställa grejerna själv och det gjorde jag förstås. Det skulle ändå bli typ över fem tusen för att fixa bilen. Sen hem igen och jag försökte även plugga lite. Efter det kom Ullis hem och vi fixade lite mat och nu behövde vi båda träna så vi loggade in på Zwift och satte igång. Det blev Innsbruck och vi följdes åt innan vi kom ifrån varandra och hon fick en backig variant och jag körde vidare på den vanliga banan som kanske endast är 5-6 km med en kort, men dock rätt tuff, stigning. Vid varje varv försökte jag trycka på, vid sprinten, och det gick hyfsat. Det blev lite drygt 31 km på timmen. Det fick duga. Sen var det hockey och jag trodde stenhårt på Mora och det är ju riktigt skumt. Mora hade hela tiden varit det bättre laget, mellan Mora och Leksand, men trots det så gick segrarna oftast till Leksand. Och idag tog Leksand hem det, efter ett jäkla drama. Surt men det är bara att gratulera Leksand. Hockey går ju ut på att vinna. 

Av Niclas Bernhardsson - 4 april 2019 22:00

Ja, det var en sång som jag och min framlidne far sjöng tillsammans. Säkert hellre en bra men musikintresset sjönk iaf inte av tillfällena då vi tillsammans gav hals! :-D Men idag var det inte sång som stod på schemat. Fast jag gav dock hals på skolan idag. Några elever hade önskat sig "Äppeltjuven" idag och de älskar när jag går in i rollen som en elak Trädgårdsmästare och extra kul tycker de att det är när jag plötsligt vrålar ut: -HAR NI KOMMIT FÖR ATT STJÄLA MINA ÄPPLEN! Ibland tar jag i så att jag får ont i halsen men eleverna tycker det är så roligt och i synnerhet om det är någon ny assistent med som inte är är riktigt med på vad som komma skall. He he, tror jag lyckades bra idag. Men jäklars vad stämbanden fick jobba. Väl hemma så fick grabbarna och jag fixa vår egen mat då Ullis skulle iväg och käka med jobbet. Tim var duktig och stod för matlagningen och jag passade på att cykla en sväng. Antingen skulle jag kika in ett träningsprogram eller så skulle jag köra uppför Alpe du Zwift. Det blev det senare för jag orkade inte kolla igenom programmen. Det var rätt klent med folk och absolut noll tjejer. Själva utmaningen lockar kanske mer killar. Vad vet jag. Jag tror dock att jag såg ett tjejnamn i listan men hon var en bit bakom från start så jag kanske inte ens passerade henne. Efter en kvart så var jag framme vid foten på berget och nu var det bara att börja klättra. Jag började hyfsat lugnt men allteftersom blev jag sugen på att slå mitt månadsrekord, som verkade vara något på 71 minuter. Det lät inte alltför svårt och jag började så sakteliga öka. Nu låg jag ständigt på ett snitt på 220 watt. Och sen får jag tummen upp av en lokal åkare och blev lite förvånad. Han brukar inte ge tummen upp så jag funderade på om han också var på väg uppför berget. Snart ser jag att han kommer bakifrån och det går fort! Jag triggas just då och försöker öka och ett avsnitt så låg jag lite högre. Tror jag snittade 132 watt där. Men det sjunker snart nog igen för det är långt kvar. Hornen började växa ut och jag tänkte försöka hålla honom bakom mig men han håller ganska ofta ett betydligt högre tempo så rätt snart så inser jag att det är kört. Jag vinkar då han passerar för jag har redan skickat iväg min "tumme" och han vinkar strax tillbaka. Han ligger typ och snittar 3,5 watt och jag kanske runt 2,7-2,8 watt. Och jag ser nu att jag är över 90% av max så målet är att persa. Nu verkar det som en bekant passerade, fast åt andra hållet. Jag hinner inte se vem det är för det går fort nedför men helt klart så är det någon jag har på min vänlista och jag förstår snart att det är killen som ganska nyligen passerade mig uppför. Han fortsatte alltså inte så långt innan han vände. Men nu är jag rätt trött och jag börjar snart mattas av och ett tag så orkar jag inte riktigt hålla min 220 watt utan det sjunker till 210 watt. Jag gör en sista ansträningen och nu ligger jag på mitt max och det är återigen över 230 watt men det var nog sista rycket för jag tappar igen. När jag ser toppen så verkar det så nära och det känns, iaf just då, som att jag skall persa. Sen kommer dödsstöten då jag får se min beräknade tid. Den är på nästan en minut över mitt pb. Men vad f-n! Nu har jag kämpat rätt hårt i backen i typ över en timme och missar pb och det ganska precis. Helt slut på toppen och jag får återhämta mig ett tag. Sen rullar jag nedför och nöjer mig med att bara ha plockat ikapp lite kilometer och det blir inget mer efter det. Pust! Total tid 1.42 och 33,2 km. 

Och just ja! Killen jag skrev till i tisdags svarade men såg inget fel i att förlöjliga en offentlig person då andra gjorde det och den offentliga personen var "van vid det"... Så att någon annan gör fel rättfärdigar att man själv gör det? Hmm, där håller jag inte med. Det är tvärtom sådant beskriver en typisk mobbare. 

Av Niclas Bernhardsson - 3 april 2019 20:00

Onsdag och på skolan var det rätt hektiskt. Jag hade först rastvakt, klockan 08.00, och sedan skulle jag stå i rastboden samtidigt som jag behövde få ut kontroller. Men min gode vän Bassel hjälpte mig med rastboden och jag tog bilen och körde runt lite i Gnesta. Jag hann precis få ut tio stycken kontroller, eller bokstäver skall vi väl säga. Sen var det dags och lektionerna gick bra men då jag hade småjoggat lite, då jag satte ut kontrollerna, blev jag rätt trött i foten, i slutet av jobbdagen. Och sen kom läslyftet och efter det ville jag bara hem. Väl hemma var det mat och sen ville jag få till lite träning. Jag hade sett att det var en Tour igen men jag valde att köra runt bara. Det blev New York och jag försökte sprinta tre gånger. Två av dem lyckades jag få pb men det var verkligen på håret. Två hundradelar skiljde mellan de två gångerna. Och det utan bra draghjälp. Det är ju nästan omöjligt att veta vilka som skall gå för en sprint så man blir ofta själv. Men jag tog verkligen i. Det blev en timme och totalt sett så blev det ett relativt lugnt pass med en snittpuls på 146 och en topp på 180 slag/minuten. 30 km/h i snitt. Det med lite ryggar här och där. Och så var det Mora mot Leksand på teve. Jag förstår de som lever för sitt lag. Jag har bara råkat heja på Mora, genom mina bekanta, men jag känner ändå en stor känslostorm när det går bra eller dåligt. Och nu har det varit stolpe ut för Mora. Hmm... 

Av Niclas Bernhardsson - 2 april 2019 22:30

Tisdag och nu skulle det banne mig bli lite träning. Jag pratade med Calle och det slant ur mig att jag skulle köra 5 mil ikväll. Hmm, det kanske var att ta i. Jag orkade ju inte träna alls igår... Men kroppen kändes lite bättre och nu skulle det banne mig bli lite träning. Det är ju inte ofta jag har vilodag och jag skämtade lite med Basse på jobbet. Han tyckte jag skulle vila och då skakade jag på hela kroppen och han förstod inte. Så jag bad honom upprepa ordet vila och jag skakade igen på kroppen! :-D Ha ha, Efter en bra skoldag så var det direkt hem och där var det som vanligt mat och sen skulle jag få till lite träning. Efter maten så fastnade jag i soffan och scrollade igenom Facebook och råkar återigen på ett inlägg där man skall förlöjliga en av Sveriges ledande politiker och dessutom med saker som landsförrädare och annat mycket värre. Ren vuxenmobbing och personen som delade det är dessutom förälder och jag tog mig i kragen och valde att skriva ett personligt meddelande till hen. Meddelandet skall jag inte läsa upp i sin helhet men jag var rak på sak och undrade om hen inte tänkt på att barnen tar efter. Om en förälder mobbar andra så tycker ju barnen också att det är okey. Och vidare så frågade jag när det var okey att förtala en person och när det inte var det. Samt lite annat. Jag vet inte hur det är med er men jag mår dåligt av när människor beter sig illa mot andra människor. Det kändes bra att jag valde att skriva privat men sen får man sen hur det landar. Efter det tog jag mig åter i kragen och nu skulle det cyklas! Jag gjorde iordning två flaskor med lite sportdryck och gick ned till träningsrummet och snart var jag igång. Det blev visst London idag och jag var visst taggad idag för farten var hyfsat hög och jag tog snabba klungor och ibland ledde jag dem själv. Vid timmen så hade jag snittat 24 km/h. Och visst var det lite småjobbigt och när det kom en sprint, som jag satsade på, så försvann mycket av orken. Och när jag passerat 46 km så fick det räcka. Det var visserligen ynka fyra kilometer kvar till femtio, som jag pratade om på jobbet, men det kändes okey. Kanske en aning för hög fart men ibland kan det vara skönt att "sträcka ut". Sen, efter dusche, så blev det lite Manchester United på teve och det var ingen rolig historia. Young blir utvisad och de torskar mot Wolverhampton, med viss reservation för stavningen. Den som imponerade lite var en ny kille som gjorde mål. Men han bidrog också lite grand till att Young fick sitt andra gula kort då han passade lite väl kort. 

Av Niclas Bernhardsson - 1 april 2019 21:00

Måndag och det var lite segt att komma upp, en timme hade ju försvunnit för oss. I lärarrummet så är det snack om att vi skall göra ett aprilskämt för eleverna och säga att Google skall komma och fota och att vi därför skall få eleverna att lägga sig och vinka. Det känns just då lite väl svårt att få till det men varför inte och någon lärare lät skeptisk. Men nåja, jag tänkte inte så mycket på det då men när jag hade haft min första timme så hade jag en timmes paus och då kom elever och frågade mig om det stämde det här med Google och flyplan. -Javisst, sade jag! Så jag gick all in och när klockan nästan var 10 så ser jag att en klass inte alls är med på tåget och jag springer in och säger att det är dags nu! Jag får ut dem och sen spelar jag med för fulla muggar och menar att det kommer att jaktplan, som skall fota, så det gäller att vara snabbt. Ett tjugotal barn ligger ned och vinkar och snart kan jag och Birgitta inte hålla oss utan vi börjar ropa: -April, april! :-D Så några gick uppenbarligen på det och jag fick några små retfulla knuffar och eleverna verkade tro att det var jag som gjort skämtet. Så var det ju inte och jag kommer inte ens ihåg vem det var som kläckte idén. Det var ju roligt. Sen gick timmarna och jag blev alltmer trött i foten. Det tog helt klart efter helgens bravader och när jag åkte hem efter mötet så var jag supertrött. Så trött så timmarna gick och jag fastnade framför teven och jag orkade inte träna. Det skall mycket till för att jag skall missa en träning men nu blev det alltså så. Och det är inget aprilskämt. 

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4
5
6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30
<<< April 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok


Skapa flashcards