Juldagen och lite segt att vakna. Ullis var desto piggare och for upp en timme innan mig. Men jag kanske behövde den extra timman. Och jag hade ju börjat känt lite i halsen. Bara hoppas jag inte blir förkyld nu. Men vi tog dagen som den kom och det blev mycket teve. Och sen käkade vi gott och sen ville jag förstås träna. Nu var det bara två träningar kvar för att låsa upp "Unemployed". Det är ju faktiskt ett riktigt roligt namn på en badget som man får då man tränat 14 dagar i följd. Men då skall man ju vara frisk också så det inte bara blir träning för galleriet. Men jag kände mig rätt okey och Ullis var sjukt snabb på att byta om och snart satt hon på cykeln men jag tog lite tid på mig. Under dagen hade jag förresten fixat bakhjulet, som börjat glappa. Men det var lätt fixat men jag var lite orolig för hur hårt jag skulle dra men allt skulle vara bättre än det var innan. Då glappade det rejält. Jag gjorde iaf rent hjulet lite och sen drog jag lite med två ringnycklar. Men runt tio minuter efter så var också jag igång men jag var redo för Primetime. Men det är svårt att vara koncentrerad på cykeln och man hör inte riktigt. Det gick iaf inte superbra och snart nog kunde vi höja musiken igen. Jag började rätt lugnt och sen, på något sätt, så blev det bara lite hårdare hela tiden. Men det under lång tid och det innebar att man kunde följa bra folk och man låg ofta bakom någon, eller förstås tvärtom. Men ganska ofta hade man bra hjälp och det innebar förstås också bra fart. Ullis var nöjd vid runt en och en halv timme och jag, som startade lite efter, tänkte väl i samma banor. Lite beroende på hur kroppen kändes just då. Och efter att ha tagit i rätt hårt, på det fjärde varvet, så kände jag mig rätt färdig. Men ett nytt gäng började bildas, på det femte varvet, och jag började hänga på. Sen började jag att dra gänget och jag kände mig stark. Tröjan, som jag fått slänga av mig tidigare, låg som en blöt svamp på golvet och speglarna var fulla av imma. Sjukt svettigt och jag är nöjd med min insats fast det var inte optimalt ur träningssynpunkt. Alldeles för mycket i zon 3 och 4. Faktiskt mestadels i sistnämnda. Men det kan aldrig vara fel att ta i lite ibland också. 

Snittwatt på 182 och en snittpuls på 151 och max på 170 slag/minuten. 

I övrigt tittade vi lite på Jumanji och the Mask. Lite av en degardag. Sånt kan aldrig vara fel. Tjing!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På jobbet blev det lite kaos och av sekretesskäl så kan jag förstås inte gå in på vad det var men jag tyckte det sköttes proffsigt. Tänk på att bloggen egentligen är till för att jag skall kunna gå tillbaka och se vad som hänt. Så ni får tyvärr nöja ...

Tisdag och jag satt på bussen och försökte komma ikapp med en massa. Jag såg att jag fått in en massa dokument som jag behövde få koll på och tog en skärmdump på Kivra. Sedan svarade jag några som hade funderingar på sin medverkan i ultraloppet. Seda...

Måndag och idag var det en ny vecka och nya krafter. Tänkte jag. Det började dock rätt dråligt och jag fick avvika på morgonen och fräscha upp mig efter att ha fått något i ansiktet.  På dagen så fick jag en återkoppling på kursen i fonetik och det...

Söndag och vi vaknade rätt sent, ja i alla fall jag. Ullis hade tagit kaffe i biblioteket så jag satte på några koppar i den vanliga bryggaren. Lite morgonteve och sedan pluggade jag en stund. I övrigt så bestämde vi oss för att skjuta upp starten i ...

Lördag och man hade inte sovit som en prins direkt då Felix säng inte var gjord för en tungviktare som mig och Ullis åkte väl in i mig då det blev som en grop.  Men lite speciellt att vakna upp mitt i Stockholm.  Efter lite frukost så försökte ma...