Torsdag och Luciatåg, på skolan. Det innebar förstås att det inte blev någon idrottslektion då. Det var som vanligt treorna som sjöng. Det är så vi brukar göra på den här skolan. Men vilken chock jag fick! Det lät overkligt bra och alla barnen höll perfekt ton och allt var underbart. Iaf på första sittningen. På andra så tappade några koncentrationen lite men det var ändå väldigt, väldigt bra. Trots att jag jobbat på fem skolor så var det här minst dubbelt så bra än något annat tåg. Nu är det ju ingen tävling men det var iaf väldigt fint. De ville inte att man skulle applådera mellan låtarna men det kliade i fingrarna. Sen var det inte lika kul när man kom till gympahallen, där högstadiet hade varit. Det var småsten över hela golvet och de orkade visst inte ta av sig skorna... Jag var riktigt irriterad och påtalade det för ledningen. Det blev som vanligt lite höjdhopp och bakåtkast med medicinboll samt lite fotboll. Tanken var egentligen innebandy men högstadiet ligger i hårdträning inför sin innebandyturnering. 

Väl hemma så gick timmarna då jag tittade på Malmö mot Besiktas och jag klarade inte av att slita mig. Jag började visst att känna mig som en Malmö-supporter då jag hela tiden sade oss, om Malmö. Tim reagerade på det. :-) Sen sprang jag ned till källaren och körde runt 48 minuter och det blev 24 kilometer iaf. Snitt på 145 watt. Pulssnittet tar jag inte med då mätningen strulade i början.