Så var det då dags att träffa duktige läkaren, Lotta Willberg, igen och man fick helt klart förtroende för henne. Och Anton som skickade dit mig var mäkta imponerad av henne och hon har varit med på två OS som läkare för Sverige. Hursomhelst så hade första försöket med medicin inte gett någonting. Och som jag förstod det så var nästa steg troligtvis en kortisonspruta. Men på kallelesen stod det att det inte skulle var några ingrepp alls utan endast konsultation med Lotta. Kanske var det bra att jag trodde det. Efter att ha kollat av min häl, samt slemsäck, så började vi att prata och hon undrade vad jag ville. Jag överlät det till henne och hon nämnde något om att hälutväxten var lite stor men inte oroande och att man borde köra in en kortisonspruta. Jag, som är rätt spruträdd, sade att vi kör på det men det skulle visst ske på en gång och jag började jämra mig och nu kom alla stunder jag gått och oroat mig för på en gång. Ullis fick slita upp hörlurar och skulle sätta på musik och jag får nästan panik när jag hör att det är någon ärtig Magnus Uggla-låt. Byt! uppmanar jag Ullis men jag märkar att hon är på gång att sticka och jag nästan skriker: "-JAG ÄR SPRUTRÄDD!" :-) Men jag hade visst inte så mycket att vara rädd för. Klart att det var lite läskigt med bara känslan att hon stack in en stor nål in i hälen men det gjorde inte direkt ont men jag fick  verkligen stålsätta mig. När det var klart, och det gick verkligen fort, så var det som allt rann av mig. Eller kanske inte så fort men jag märkte att jag varit rejält spänd. Och risken var förstås att hälen också skulle bli det. Typ liten svullen. Tanken med kortisonet är att slemsäcken skall skrumpna. På väg till bilen så tog vi oss en liten fika och sen åkte vi hemåt. Det blev värre och värre efterhand och sen blev det alltmindre utflykter för mig och stackars Ullis fick gå själv och shoppa sen. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På jobbet blev det lite kaos och av sekretesskäl så kan jag förstås inte gå in på vad det var men jag tyckte det sköttes proffsigt. Tänk på att bloggen egentligen är till för att jag skall kunna gå tillbaka och se vad som hänt. Så ni får tyvärr nöja ...

Tisdag och jag satt på bussen och försökte komma ikapp med en massa. Jag såg att jag fått in en massa dokument som jag behövde få koll på och tog en skärmdump på Kivra. Sedan svarade jag några som hade funderingar på sin medverkan i ultraloppet. Seda...

Måndag och idag var det en ny vecka och nya krafter. Tänkte jag. Det började dock rätt dråligt och jag fick avvika på morgonen och fräscha upp mig efter att ha fått något i ansiktet.  På dagen så fick jag en återkoppling på kursen i fonetik och det...

Söndag och vi vaknade rätt sent, ja i alla fall jag. Ullis hade tagit kaffe i biblioteket så jag satte på några koppar i den vanliga bryggaren. Lite morgonteve och sedan pluggade jag en stund. I övrigt så bestämde vi oss för att skjuta upp starten i ...

Lördag och man hade inte sovit som en prins direkt då Felix säng inte var gjord för en tungviktare som mig och Ullis åkte väl in i mig då det blev som en grop.  Men lite speciellt att vakna upp mitt i Stockholm.  Efter lite frukost så försökte ma...