Så var det då äntligen dags för mitt lungtest. Min läkare, på Gnesta vårdcentral, ville skicka mig på lungtest, då lungorna liksom inte följde samma mönster som min övriga status. De var liksom... normala! För min ålder om jag INTE skulle tränat alls. Och som jag tränar så tyckte han att det var konstigt. Så nu var det då äntligen dags och jag försökte få någon back-up på jobbet men jag vet inte riktigt om det lyckades. Jag var iaf tvungen att ta tiden och sist tackade jag nej då jag varit förkyld en längre tid. Jag fick lite bråttom och hann slänga i mig en burgare på Mc Donalds, på vägen och väl på plats så strular det med parkeringen. Det går inte att läsa kortet men en tjej i kön sade att det var flera som haft problem och jag fick tips om att gnugga lite på chipet. Sen funkade det. Jag blev lite rädd först då det stod att det inte medges! :-0 Väl inne så får jag instruktioner och efter lite rakning av bröst så var det då dags att hoppa på cykeln. Det var hela tiden en massa folk i omlopp och det var visst inte alltför ofta det var några som testades på cykeln. Men två tjejer var där hela tiden och höll i det hela. När sedan doktorn kom så var det i princip dags att börja trampa. De förklarade glatt att jag nu minsann skulle köra tills jag inte orkade mer och det var jag klart inställd på. Men rätt snart såg de bekymrade ut och jag förstod att de inte kunde höja så mycket mer på motståndet och det var fortfarande långt kvar tills pulsen var hög nog. De maxade på 225W och jag fick trampa, och trampa... Och prova lite olika kadens men inget hjälpte och de skrattade när de såg att jag log. Det var inte den reaktionen de var ute efter. Jag sade att jag var uppe i 15 av 20 på ansträngningsskalan och då kanske jag tog i lite. Doktorn menade på att han aldrig varit med om liknande och de pratade om att de måste köpa in lite värre cyklar. Så kul förstås att jag var förhållandevis vältränad men det blev ju lite av en flopp att inte kunna göra testet som man skulle. Men jag avslutade med att blåsa i den där spirometri-saken iaf. Och det höll på i 20 minuter och var jobbigare än själva cykeltestet. Det känns som om lungorna är ut och in. 

Hmm, på vägen hem så stannade jag till hos min älskade faster och hennes Leif. Det blev kaffe och fikabröd och det kunde jag inte tacka nej till. Och trevligt värre! :-) 

Sen började telefonen ringa och jag kände att jag nog var tvungen att bege mig hemåt och jag ville absolut träna ordentligt idag också. 

Väl hemma så fixade vi lite mat och sen drog Ullis och jag till Safiren och vi bokade in oss på Spinning, med Puff! 

Bra pass och nu släppte jag lös ordentligt. Det blev riktigt jobbigt och jag var uppe i 173 slag/minuten och ganska högt på några andra intervaller också - me like! Men jag får vara lite försiktigt att köra för hårt för ofta då kroppen blir rätt utsatt. 

Sen avslutade jag med tio minuters rehab för hälen. 

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Massör: Janne Karlsson

Ekonomisk stöttning: Cafe Utsikten (3000 kr)

Övrig sportutrustning: Enklaresport - https://www.enklaresport.se