Nä, jag skall inte skylla på Peresen men låt mig börja från början. Jag blev rejält uttorkad på jobbet då jag stod i solen  hela dagen, i princip iaf. Och på slutet så började jag känna mig riktigt törstig och väl hemma, det blev förresten bilen igen då det var regnigt imorse, så var jag så slut så jag lade mig på sängen och knoppade en stund. Efter det blev det bråttom och grabbarna hade varit och köpt lite mat så jag fixade iordning det. Men det var ju attans att jag slarvar så med vätskan. Jag nästan drog i mig en Loka helt själv och Felix undrade vad det tagit åt mig. Och eftersom svärmor fyllde år så bestämde jag och Ullis oss för att springa lite tidigare och sen åka och gratta henne. Men vi kom inte iväg så tidigt som vi önskade och jag var tvungen att stretcha konstant då hälen irriterade mig. Men efter ett antal varv började jag att känna mig rätt okey och jag bestämmer mig för att testa på lite intervaller. Tanken var väl 10-12 stycken 400-ingar iaf. Men innan vi hinner börja så kommer resten av gänget. Det är Flaken, Rainy, Peresen och Tokan. Ullis bestämmer sig för att köra mera uppjogg och löpskolning igen med dem. Och visa dem lite av det vi fick lära oss i helgen. Jag körde på med mina intervaller och jag hade tänkt att ta det lite lugnare för jag började få ont i huvudet. Det hade jag haft i någon timme nu och jag undrade om jag började bli sjuk. Första intervallen går på runt 1.33 och det lät lite för fort. En minuts vila och nästa då? Jo, på 1.30 Hmm, för snabbt. Sen fortsätter det att sjunka och jag blev nog för inspirerad av gänget som joggade runt. Då bestämmer jag mig för att köra en Setvila och få nya krafter. Men huvudvärken tilltar och nu börjar jag få kämpa. Sen, på andra intervallen i det Setet, så hänger Peresen med och jag tror nog att han skall tappa men han verkar hänga på och i sista kurvan så börjar jag bli helt slut och tror att jag stumnar totalt. Men när jag kollar klockan, efteråt, så ser jag att jag har 1.21 och Peresen var säkert 3-4 sekunder före! :-0 Oj, ett ämne för 400 meter! Det får vi kika mer på sen!

Jag är iaf rätt slut och orkar knappt jogga ned utan vill bara hem. Känns som solsting light, eller något. Ullis och jag stannar till och köper lite fika och det åt jag nästan upp själv hos svärmor. Grattis, Siv! :-)

Mina, lite väl snabba, tider:

Uppvärmning. 34 minuter

400-ingar, 1 min Ståvila

1.31,1

1.30,1

1.27,4

1.27,1 - Setvila 2 min

1.25,2

1.21,1 Tack så jävla mycket, Peresen! ;-)

Skämt åsido så var det skönt att få ta ut sig! Efteråt blev det cola och lite fika. Nu känner jag mig okey igen och det var nog inte en förkylning på G.

Så var det måndag och tanken var att cykla till jobbet men nu kände man hur viktigt det är med sömnen. Jag var alldeles för trött, efter att ha kollat på hockeyn som slutade sent, så jag låg länge och drog mig. Sen blev det rätt bråttom och jag missade t.o.m en minut på morgonmötet. Fast rent visuellt så såg man att det var flera som suttit uppe och tittat. Och det påpekade jag och fick medhåll! :-) Tyvärr även elever men efter några timmar var de flesta pigga och alerta. Första lektionerna blev inställda och istället gick jag med ettorna till Gnesta hembygdsgård. Det var riktigt kul men snart nog var jag tvungen att avvika för att hinna med annat också. På vägen hem så hade de också tillräckligt med lärare. 

Sen lunch och rastvakta lite. Det var kul och jag kan nog hoppa in flera gånger om jag har tid. Sista lektionen blev minst lika rolig då vi provade på att hoppa längdhopp och vi testade även på att kasta slägga och diskus. Svårare än man tror och det krävs att man sköter säkerheten. Väl hemma så köpte jag lite mat och Ullis fixade sen iordning den då jag gick och simmade. Tyvärr var hon inte helt kurant utan stannade hemma. Jag körde lite blandad fartlek och det blev lite utefter hur många som var i poolen. Jag hade dock rätt mycket tur för då jag körde var det max tre stycken totalt. Sen klev jag upp, det blev endast 850 meter, så fylldes det med det dubbla. Men skönt att röra på sig och jag hoppas snart att det släpper. Nästa gång skall jag försöka bli filmad. Tror det är nyttigt. 

Lördag och Ullis och jag hade bokat in att vi kunde vara testpiloter åt eleverna på Konditionsidrott, på Bosön. Det lät intressant men jag läste inte på något om det mera så det fick bli som det blev. Lite dålig information vart vi skulle samlas men vi sprang runt lite på Bosön och frågade. Till slut så hittar vi rätt och följer med "Lina-triathlet", tror hon kallas så på Instagram, Ullis visste iaf vem hon var. Snart nog så hade vi samlats men det verkade mest vara eleverna där och vi skulle alltså vara kvar på något ställe och bli hämtade nåja. De skulle passa på att filma en liten reklamfilm och vi var med där på ett hörn. Sen om de kan använda just det klippet vet jag inte. Sen skulle jag iaf få komma till mina lärare och jag går till två tjejer och hälsar på dem. Då blir jag jättepaff då jag hälsar på den andra tjejen. Hon är ju jättelik någon jag känner typ och jag måste fråga vem hon här. Jag tänkte om det var någon gammal kund eller vän till mig. Men det är ju Helena Ekholm, skidskytten, säger den första tjejen! Ha ha, lite pinsamt men hon kändes så bekant. Den första tjejen var för övrigt en duktig triathlet och han hade bland annat kommit två på långdistans VM, i age group. Jag skämtade något om att ha blivit starstrucked men det slutade med att det blev massvis med prat om triathlon med Annicka, som triathlontjejen heter. Själva löpanalysen gick bra och ungefär som jag själv skulle ha kört. Efter filmningen så kollade de på löpsteget och jag kände själv att jag inte fick upp högerarmen och det såg Helena också. Jag tyckte det var skumt men jag fick sen lite övningar för min stela överkropp. Så bra analys men inga direkta nyheter. Kul att få en objektiv bedömning men jag skulle nog gärna velat sett filmen själv.

Efter analysen så drog jag och Ullis iväg på en löptur på ön och det blev ungefär 7,5 km och det var rena löparporren. Riktigt nice!

Sen duschade vi av oss och gick och åt på restaurangen innan det var dags för Workshopen, som vi också anmälde oss till. Det började med att vi skulle springa en sväng och vi bytte om lite fort innan vi drog iväg. Sista övningen var en aha-upplevelse för då man stod med ena benet bak och lyfte upp armarna så gick det inte alls då jag hade höger ben bak i 90 grader. Jisses! Det förklarar förstås varför jag inte fick upp högerarmen i steget. Nu har jag lite att jobba på och det blir spännande att se vad det kan göra för farten.

Vi avslutade med Hockey-VM och det drog ut på tiden så mycket att jag tvekade på om jag skulle komma upp på cykeln morgonen efter... Men vad härligt med vinst! :-)

Lördag morgon och jag blev förvånad att jag vaknade så tidigt. Tror klockan var strax efter sex men solen sken och jag slösurfade lite på mobilen. Men sen gick jag upp och tog lite frukost och förstås en kopp kaffe. Sen fick jag för mig att kolla in om de fortfarande körde Nordic Workout och jag klickade igång appen och det fanns 9 platser kvar så jag bokade in mig. 50 minuter kvar och jag hann med en kopp kaffe till och försökte väcka kroppen. När jag närmar mig Safiren så möter jag en äldre kvinna som brukar gå på de här gruppassen och hon undrar vart Ullis är. Hon jobbar extra och är tyvärr lite förkyld så det är ju tveksamt om hon ändå skulle kört. Jag byter om och stretchar lite och snart är Carina igång och instruerar. Precis när vi skall börja så dyker visst en till tjej upp och det ställer till det för Carina som dock är snäll och försöker styra om. Jag blir dock över så jag får gå omlott med en tjej som heter Christel men Carina är finurlig och hittade hela tiden alternativa övningar då det behövdes. Tanken var att köra två övningar i maskinen och en övning vid sidan om och sen byte. Nu fick jag ibland köra två övningar där det skulle vara en och förstås tvärtom. Dock ibland så körde jag på en alternativ maskin. Bra jobbat av Carina. Avslutningsvis så blev det lite gruppövningar i par och jag fortsatte köra med Christel och vi kämpade ända in i kaklet. Tuff start på dagen och nu väntar snart gräsklippning.

Så var det fredag och det tog emot lite att hoppa upp på cykeln och när jag återigen inte hittade nycklarna så var det nära att jag tog bilen. Men i sista stund så hittade jag dem och det fick bli cykeln igen. Det blev en skön tur och det var nästintill vindstilla. Lite som fartlek då det är rätt kuperat. Väl framme så eftersvettades jag som sjutton och i personalrummet så ropar Birgitta på mig: -NICLAS! Va fasen är det nu då, tänkte jag. Hon hade så ont så hon kunde knappt sova i natt och jag brukar lösa upp lite knutar på henna i ryggen och så var det även nu. Jag tog det lite försiktigt och lovade att återkomma på lunchen. Men det glömde jag bort då Wolfen ringde och undrade om jag ville hänga på och äta ute. Vi drog iväg till Östermalma i hans cab och man såg att han njöt! :-) Tyvärr så blev det väl lite si och så med laktosen men jag försökte undvika det jag kunde. Väl tillbaka så fick jag bråttom med nästa klass som satt och väntade. -Du är försenad, sade dem. Nädå! Jag har två minuter tillgodo, svarade jag! :-)

Sista klassen blev lite fritt då det är en bonuslektion men de aktiverade sig väldigt bra ändå. Kul att se!

Jag tog en kaffe i personalrummet och drog sen upp på cykeln igen. Men fy bubban vilken motvind jag fick nu då. Det blev ungefär 4 minuter långsammare och om jag inte missminner mig så var det ungefär samma sak igår.

Väl hemma så fixade vi lite mat och sen var jag bara tvungen att gå och simma. Men det tog emot. Jag blev nästan lite uttorkad efter timmarna i solen, på skolan. Och jag orkade knappt så det blev bara en kvart innan jag gav upp. 650 meter och det är förstås inget att skriva hem om men är orken slut så är den... Jag laddade batterierna hemma istället med familjen.

Torsdag och dags att trampa igång och då pratar vi transportcykling. Jag råkade faktiskt försova mig, tror jag. Det var iaf lite segt att komma upp och det var lite tveksamt om jag skulle hinna till morgonmötet. När jag närmar mig Gnesta ser jag en kollega komma med sin bil och hon såg lite förvånad ut då jag kom. Fast jag kom faktiskt precis i tid till mötet och sen var det bara att dra igång. Friidrott och simning stod på agendan och allt gick bra. Sen hem igen och nu fick jag rak motvind och rätt stark sådan. Sånt tar alltid ned humöret lite men solen sken och jag försökte se det som bra träning istället. Fyra minuter långsammare fast det är lättare sträcka ett ett pulsslag högre i snitt. Nåja, väl hemma så var det snart dags för käk och både Ullis och jag var tvungna att sträcka ut oss på sängen sen. Det tog lite emot men snart hade jag bytt om för löpträning och Ullis, som var förkyld, skulle hänga med på cykeln. Ett lättare pass stod väl på schemat idag då Flaken skulle springa lite koordinationslopp och jag hängde på honom. Fast det var segt för mig och fastän jag tog det lugnt så drog min puls iväg på slutet och jag kände mig riktigt trött fastän vi bara joggade sista biten. Jag ser då att pulsen drog iväg så kanske var jag stel eller seg på något sätt. Nåja, bra träning totalt sett idag.

Så var det onsdag och jag borde få in lite simning och Coren hade jag visst missat att bokat. Men jag lade in mig i kö igår och på vägen hem från jobbet så fick jag en bekräftelse att jag fått plats, det var ju skönt. Men hur skulle jag få in simningen? Det är ju alltid så brådis hemmavid och man måste nog förbereda sig lite innan. Nåväl, jag var ju så himla trött på morgonen och kanske är det ett tecken på att man är lite sliten. Fast jag kan ju inte köra på halvfart hela tiden. Och på jobbet tjatade de om AW men träningen måste gå fort. Det var också en onsdag och mer än så tänkte jag inte ens på. Coren missar man inte gärna. Hursomhelst så traskade jag och Ullis ned till Safiren och jag hängde av mig och gjorde mig iordning. Det var visst Susanne som var vikarie för Carina, som var bortrest, eller vad det var. Men det kan ju vara kul med lite annorlunda övningar ibland. Det blev inte riktigt samma fokus på mage utan kanske mer allmänstyrka. Gott nog. Några övningar var riktigt jobbiga men jag hade personligen önskat mer fokus på bålstyrka. 

Väl hemma så tittade vi på den hemska dokumentären om Kevin-mordet och det är ju ett rent justitiemord. Stackars killar och familjen. Och förstås om Kevins familj, det måste ju vara svårt för dem också. 

Nä, dags att skicka lite grovplanering till coachen som önskade det. 

Imorgon satsar jag på lite cykel och löpning. 

Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström

Spegelvägg, träningsrum: Trosa Glas - http://www.glasrum.se/kontakt.html

Massagebänk - Johanna Lithman

Ekonomisk stöttning: Cafe Utsikten, Bernhardsson Måleri (5000kr)

Så var det tisdag och återigen så orkade jag inte ta cykeln till jobbet. Och vädret verkade lite lynnigt och osäkert. Men framförallt var jag ohyggligt trött så det blev bilen igen. Väl på jobbet så blev det fokus på löpning och en hel del löpskolning, tror det är bra att lära barnen från början. Idag blev det bättre drag och några sprang riktigt fort. Väl hemma så var jag bara tvungen att lägga mig på sängen och det kändes ju inte så värst bra. Men till slut blev det fart på mig och jag fixade lite mat tills Ullis kom hem. Hon cyklade iaf. Och skulle man kunna springa ikväll? Det var frågan då jag fick sådan ohygglig träningsvärk från loppet, i lördags. Det blev ju inte jättebra uppladdning med sjukdom och hälsenebesvär. Så jag får nog ändå vara nöjd, så här i efterhand. Ullis och jag åkte iaf ned och vi hann slänga av min tempocykel hos Rainy, som är min servicekille. Det känns bra att kunna lägga det åt sidan och ägna mig mer åt träning. Det är tveksamt om det går att göra så mycket åt hjulen men det finns säkert en del watt att plocka på drev och kedja. Kanske t.o.m på pedalerna. Efter det så var det full fart ned till banan och där ser vi att Flaken kommer joggandes och han viker av och hämtar upp Tokan. Vi börjar jogga och kommer typ ett varv innan Rydholmaren dyker upp på cykeln. Själv så strular hälsenan på mig och jag måste stretcha lite mer. Sen ut igen och det blev några varv till. Lite stretch på det och sen ordentligt med löpskolning. Egentligen var det "Olgor" som stod på schemat men det var väl mest Tokan det passade in på idag. Både Rydholmaren och Flaken skall ju springa Varvet i helgen och Ullis var förkyld och jag sliten efter helgen. Jag bestämde mig för att försöka hänga på Flaken och Ullis stretchade lite extra och körde lite rehab.

Så var det dags och det var en liten chock att komma igång men snart nog kändes det rätt okey. Nu var det bara 2x3x400 meter med 45 sekunders ståvila mellan intervallerna. Tror vi låg mellan 1.30-1.34 och det räckte utmärkt för mig idag. Efter det hade jag tänkt att jogga resten men det blev inte så många varv och jag stannade på strax under 7 km idag. Bra start och nu måste jag öka för att komma ikapp. Bara kroppen känns okey så.