Alla inlägg under februari 2017

Av Niclas Bernhardsson - 11 februari 2017 19:00

Ja, förut skrev jag ju Zon 1 men då utgick jag ifrån rapporter som jämförde prestationer mellan 1964 och 2004. Då hade man bara tre zoner. Egentligen pratar man om fem zoner och jag försöker att lägga väldigt mycket träning runt 65% av maxpuls och sen då och då ligga runt mjölksyratröskeln och över. Och 65% av maxpuls är ganska precis i mitten på Zon 2. Hursomhelst så körde jag två banor på Tacx Imagicen och det blev först banan som går mellan Milano och Assasio och direkt på det vidare mot Imperia. Jag är inget geografiskt geni så jag kan ha lite fel på namnen men tror det är rätt. Det är hyfsat platt första biten och sen, på den andra banan, så blir det lite småkuperat. Målet var att hela tiden hålla sig runt 65% av maxpuls, åtminstone inte över 70%. Det var lite svårt och jag märkte att pulsen var lite högre än vanligt. Det kan beror på träning, sömn och infektion. Det blev lite över en och en halv timme iaf. Och lyckades jag? Att hålla mig under 70% av maxpulsen alltså. He he, vet inte riktigt men kollar nu. *spänningen stiger*

Jodå, precis under 70% blev det. :-) 

Sen, senare på kvällen så kunde jag inte hålla mig och fick även med mig Ullis till Safiren Sports Club, i Trosa. Men det blev bara en timme. Jag körde lugnt och fint och lade mig på endast 9,3 km/h och 0,5% i lutning. Det var där jag kunde ligga sist i 65% av maxpuls. På dagen så hade jag varit upp till stan tillsammans med Svarte Petter och hans Tok-fia och förstås med Ullis. Vi besökte Trispot och det handlades som aldrig förr. Jag tror att Ullis köpte två uppsättningar Powerwoman och ett set till Puff också. På vägen hem så stannade vi till vid Decathlon också och jag testade ett par billiga löparskor som verkade sitta bra. Jag har ju förstört typ alla min skor och måste ha ett par akut. Sen om det är mest akut för löpning, eller bara att ha att gå i, vet jag inte. Det blev något konstigt märke iaf. Kalenji eller något sånt. Riktigt sköna och jag köpte en "dyr" modell för 399 kr. :-)

Hursomhelst så sprang jag i dem och de kändes lite stela i början men vilka skor gör inte det. Och efter några kilometer kunde jag inte hålla mig och vill se hur kroppen reagerar vid 17 km/h! Jäklar i havet vad det gick undan. Ullis ropar att allting hoppar och far runt och så är det säkert. Vid löpbanden, i Trosa, så står de liksom på en uppbyggnad och man märker klar om någon springer på. Det var inte alls lika bekvämt att springa i 17 km/h som i 16,5 km/h. Så vid 500 meter så får det räcka. Jag försökte också springa på för att slippa gå och pinka men det funkade inte. Jag får hoppa av och tillbaka så har bandet stannat. En säkerhetsgrej. Jag har ju min klocka dock så det är ingen fara att jag får starta om. Efter ytterligare någon kilometer så vill jag prova igen och jag gör samma sak. 17 km/h i 500 meter och mycket handlar om att jag blev lite sur att pulsen strulade lite i början och visade alldeles för högt. Skall man ändå ligga lugnt och jogga så vill man ju se pulsen. Efter typ 20 minuter så har pulsen lugnat sig men mina ökningar gör att den har svårt att hålla sig under 70% men snart nog har den krypit under gränsen. Det blev lite småsegt vid timmen och där stannade vi. Tror jag borde fått 9,8 km. 

Av Niclas Bernhardsson - 10 februari 2017 22:08

Så var det fredag och Ullis hade planerat att springa till Gnesta från Vagnhärad och eventuellt skulle jag springa och möta henne. Jag packade iaf ned lite kläder. På skolan så var det lite blandat men i huvudsak konleken och Harry Potter för de mindre och för första gången lite mer renodlad intervallträning för de äldre barnen och vi avslutade med Harry Potter för de med. Roliga och spännade matcher hela tiden - kul! Jag var själv med rätt mycket på intervallträningen och det blir lite väl tvära svängar så fötterna värkte på slutet och hälsenan ömmade. Så när sista lektionen var klar så var jag inte alls sugen på att dra på mig löparkläderna och när jag ringde upp Ullis var hon förhållandevis nära Gnesta och jag bestämde mig istället för att försöka träna mer på kvällen istället. När Ullis kommer så duschar både hon och sen jag. Efter det så tog vi faktiskt en fika på stan och beställde sen hem lite Thai-mat. Det smakade riktigt bra. Svarte Petter kom förbi och hämtade sin dolme, som jag köpte till honom. Och till er som inte vet vad en dolme är så är det en slags flytsak man har för att få upp benen lite då man crawlar. På jobbet blev det lite skämt under bältet då jag nämde ordet så det kan vara smart att förklara! :-)

Efter att han gått och vi börjat smält maten så blev man bra sugen på att ta en liten siesta och jag hann knappt sluta ögonen förrän min mobil ringer och jag springer upp. Det var en kund som var tvungen att byta storlek på sina Nordic Skates och det var ju typiskt. Det är nästan alltid så då tjejer beställer unisex-storlekar. De måste alltid gå upp en storlek. Nog bra att förtydliga på sidan. Nåja, snart nog så har både Ullis och jag packat våra simväskor och är på väg mot Safiren. Idag får det bli simning och eventuellt så skulle det bli stakning för mig också. Men väl på plats så blev det en hel del simning faktiskt. Jag började med lite insim och rätt som det var så hade jag visst simmat 750 meter. Ojdå! Sen satsar jag på lite hundringar och första går rätt bra men sen tappar jag lite fart och efter tre stycken intervaller så blev det fullt på vår halva och jag sade att jag kan offra mig och anpassa mig på en kant. Sagt och gjort. Nu satsade jag bara på lite distans och snart nog märker jag att det är lugnare på andra sidan och byter. Där kör jag bara på och ibland känns det rätt bra och ibland lite sämre. Jag stannar sedan då jag simmat 2200 meter och det blev iofs mest distans och mindre kvalitet men så får det bli ibland.

Av Niclas Bernhardsson - 9 februari 2017 21:37

Torsdag och Ullis och jag skulle upp på föreläsning om kost. Jag ogillar egentligen allt som gör att träningen blir lidande men en vilodag någon gång ibland är nog inte fel och det är ju inget man behöver planera in, som Ullis sade. De kommer ju automatiskt dagar som gör att man får naturliga vilodagar. Så idag blev det faktiskt en vilodag. Om man bortser från att jag hann med att simma 400 meter innan mina elever skulle simtränas. Och att jag faktiskt var med och körde lite bålstyrka för en annan klass (och lite armar och rygg samt ben). Men i övrigt helt lugnt. 

Men till föreläsningen då. Jodå, helt klart intressant och kosten är något man ofta missar. Jag kommer dock inte att skriva så mycket om den då jag valt att bloggen skall vara en träningsblogg. Men i min satsning så kommer jag fortsätta se över kosten. Kanske kan den bli ytterligare ett steg framåt.

Vi lyssnade iaf på Peter Willhelmsson, från företaget IFM Kliniken Falun. Och under dagen hade jag även ett spännande samtalt med en presumtiv sponsor av massagestolar. Jag hoppas verkligen att det går igenom för företaget verkar riktigt bra och stolarna grymma! Oavsett vad utfallet blir så kan jag rekommendera dem (www.ergonova.se) Jag förstår ju om de kan ha svårt att satsa på en, i det här sammanhanget med att jag satsar mot Hawaii, dark horse. Men träningen går grymt bra, och de sade jag också till dem. Tror att jag kan lite hjälp med stumma och stela muskler med en grym massagestol. Jag använder ju redan en massagestol på skolan.  Och tidigare har jag blivit sponsrad av min gode vän Hasse Hemström med en Tacx Imagic - stort tack! Fast idag får den vila. :-)

Av Niclas Bernhardsson - 8 februari 2017 22:21

Hyfsat lugnt idag men det måste bli så dagen efter en ganska hård träningsdag. Eller iaf löpbandsintervaller. 

På skolan körde jag lite bålstyrka och när man är med och kör med varje klass så börjar det också att kännas. Så idag fuskade jag liiite på två övningar. Det var för övrigt inga bålövningar utan mer armträning och det behöver man ju inte överdriva! :-)

Hursomhelst så har magen fått sig en rejäl dust efter 8 klasser hittills. Pust! Eller är det 9 stycken förresten.... Nåja, lite mör börjar man bli. Och idag var det Core och när bakre låren skulle kopplas in ville de börja krampa så jag fick avbryta några gånger och stretcha. Och magen ja... Den kändes idag. Men jag körde inte slut på mig. Och jag hann med några längder i bassängen innan också. 600 meter blev det. Bättre än inget. Jag läste i en riktigt tjock simbok igår och den var nog mest för de värsta av simnördar för det handlade om typ allt om simningens historia men kanske mindre om effektiv simteknik. Men jag provade iaf det jag hittade. Jag skummade iaf igenom den och stannade när det verkade vara lite teknik. Jag vet inte riktigt hur det gick men det kändes iaf bra. Tiderna får jag kika på sen. 

Väl hemma så kunde jag inte hålla mig från att hoppa upp på cykeln och Ullis hade hittat en fin och lätt bana. Rätt trist dock för det hände typ ingenting på den. Bara stora feta bilar som körde om en. Det var from "over there"! Men snittet blev bra trots att jag endast försökte ligga i zon 1, typ siktade mot 65% av maxpuls. Tror jag lyckades rätt bra. Snittet blev 34,2 km/h och pulsen blev just 65%! :-D

Nu väntar fjärde duschen idag då... Ciao! Eller skall vi säga Bye bye! 

Av Niclas Bernhardsson - 7 februari 2017 19:00

Tisdag kväll och dags för löpträning. Jag skrev på FB att jag inte skulle kunna vara med men att Flaken går in som Coach istället. Tyvärr kunde han inte ikväll och eftersom jag själv nu tränar hårt så ville jag inte offra min träning på att stå ute och frysa. Jag som dessutom verkat råkat ut för någon typ av köldastma. Tidigare på dagen så hade jag fått en läkartid på måndag så innan dess blir det inte någon träning utomhus. Lite lustigt att jag nog bara hade två löpbandspass på hela förra året men att jag redan nu är uppe i 13 pass på bandet i år. Men jag har blivit så himla rädd efter att ha blivit så rädd efter att ha brakat in i väggen efter två kalla utomhuspass på raken. Men iaf. Jag och Ullis knatade ned till Safiren och jag fick dra upp jackan över munnen och jag bytte om fort och gick in till löpbandsrummet. Hmm, bara ett band ledigt men jag ställde min flaska där och började stretcha. När Ullis kommer så kan ju hon ta det och så kan jag staka sålänge. Om jag eventuellt kör Vasaloppet så behöver jag ju träna lite skidor iaf. I år lär det inte bli en meter på snö men lite stakning är ju inte helt fel. Jag stakade i medelhårt tempo och hann nästan komma upp i tre kilometer och jag snittade 4,5 min/km. Tror det blev 2,8 km och sen vågade jag inte vänta utan sprang bort till det lediga bandet. Där stretchade jag lite till och så började jag. Jag tänkte mig köra tusingar och sen var frågan om hur jag skulle göra med "vilan". Efter min uppjogg, i 10 km/h-fart, så bestämde jag mig för att testa att springa tusingar i 16,5 km/h och sen köra joggvila i ungefär hälften, det blev 8,2 km/h. Lutningen blev som vanligt 0,5%, tror det är rätt för mig men kanske måste jag snart öka till 1,0% så att jag inte lurar mig själv. Återigen gick det väldigt lätt och jag kom inte ens upp till mjölksyratröskeln, kanske lite på slutet. Det kändes hur bra som helst och det var inga problem att klara av dem och när jag hade kört min femte intervall så började det ta emot lite grand men en till ville jag köra. Så fick det bli och rätt som det var så var den också klar och jag joggade ned 500 meter endast och loggade 11 km. Det går bra nu! :-)

   

Av Niclas Bernhardsson - 6 februari 2017 22:30

Förutom lite rörsele på gymnastiken förstås och speciellt då jag instruerade eleverna med lite styrka. Då kan man ju inte smita undan själv. Lite kul på första lektionen då jag hade delat in klassen i fyra grupper och sen skulle vi tävla. Det slutade med delad förstaplats för hela gänget, roligt!

Men det var tyvärr en engångsföreteelse och sedan hettade det till lite då man kom upp i åldrarna, jag tycker det borde vara tvärtom. Nåja... 

Väl hemma så gick Ullis och jag direkt till badhuset och visst gick det att simma men det var lite folk så man fick kryssa lite. Efter ett tag så märker jag att Ullis står still och att det är fler ben i närheten och jag dyker upp och skämtar om det är något möte. Det är Tokan och Ankan som har kommit och skall simma. Så det blev lite prat med dem innan vi fortsatte. Och så krockar jag med en kille som låg alldeles för långt i mitten. Jag simmade om en och låg då i mittbanan men killen var själv på sin sida och borde väl kunnat hålla sig lite mer på sin kant. Han bad iaf om ursäkt och det var nog han som fick mest ont då jag träffade honom i huvudet. Det varierade helt klart med antalet folk i bassängen och snart nog var vi klara och vi stannade vid en kilometer. Det fick räcka då vi var hungriga och dessutom hade jag tänkt att cykla lite ikväll. Men tyvärr, med facit i hand, så blev det ingen cykling. Vi höll på att fundera på hur vi skulle koppla upp Ullis trainer och jag försökte sedan få igång en uppkoppling på den gamla datorn som följde med min cykeltrainer. Det var lättare sagt än gjort. Hmm, men just nu verkar jag hittat en liten uppkoppling iaf men det går inte direkt fort och jag försöker ladda ned några banor. Vi får se hur det går men nu lockar sängen. Imorgon väntar ett tufft löpbandspass. Jag vågar än så länge inte ansluta till de övriga i klubben. Och jag skall även kontakta en syster eller läkare imorgon för att se hur man kan gå vidare med mina köldproblem. 

Av Niclas Bernhardsson - 5 februari 2017 20:54

Så var det söndag och man kände sig lite seg efter gårdagen. Men träna skulle man ju. Vi hade bestämt att Svarte Petter och Puff skulle komma på kaffe på morgonen och sen skulle vi dra till Safiren och träna. Men Puff sov gott och meddelade att hon skulle dra direkt till Safiren vid 10. Men vi andra tog lite kaffe och jag passade på att dra i mig lite frukost. Det skulle bli så sent annars så ätfönstret fick tidigareläggas. Och det var dags att diska upp finglaset så jag sade att jag skulle komma lite senare. Så när jag kom så satt förstås de andra och trampade för fullt och tittade på reprisen av Melodifestivalen. Det var lite roligt, och det ville gärna Svarte Petter framhålla, att jag och han vann tippningen igår. Vi säger inga namn men det kan vara så att en i gänget är musiklärare. He he. Men det är förstås inte samma sak. Att kunna musik som att tippa hur det går i Melodifestivalen och det är ju mycket som spelar in. I ärlighetens namn så hörde vi inte så mycket av festvilalen i allt tjatter. :-) Men iaf, till träningen då. Jag spann i 90 minuter i lugnt tempo och det var t.o.m lugnare än planerat. Det var riktigt segt iaf faktiskt. Efter det så hade vi planerat in lite simning men framförallt för att visa Svarte Petter och Puff hur man crawlar. Iaf lite basic. Lite roligt var att simläraren satt på poolkanten och tittade när vi visade. Hon menade på att det är ju bra om man andas åt bägge hållen men det är vi ju medvetna om men det är klart att det är smart om Svarte Petter och Puff tränar på att andas åt bägge hållen då de ändå är nya på simning. Det blev ganska precis 1 km men jag slutade 50 meter innan då det blev så tjockt med folk.

Senare mot kvällen blev det fika med vännerna T och R och förstås lite cykelsnack. Han var själv intresserad av att köpa en trainer och det blev lite snack om träningszoner och det var ett intressant ämne. Jag avslutade med att övningsköra med Felix och sen kom en stålsicklingskund. Han var hos mig tidigare, tror han sade att det var 2011 och det var då jag var kvar i källaren och nu är jag ju tillbaka. Han sade att det såg ut ungefär som sist. Och det stämmer ju.

Av Niclas Bernhardsson - 4 februari 2017 10:00

Lördag och Ullis ville ut och springa men jag var fortfarande Kapten Osäker och ville inte ut och springa. Och det var ju gruppträning på Safiren så det blev till att åka till Safiren Sports Club, i Trosa, istället. Men lite segt att komma upp då jag skulle få kunder redan klockan 10.00 Snart var vi iaf på plats och vi kommer samtidigt som en kvinna. Ajdå, undrar om det är samma som sist, tänker vi. Men det verkar bara vara hon och vi börjar så sakteliga. Jag stretchar lite och Ullis börjar jogga på sitt band. Snart nog är jag igång och nu har jag full fokus på att endast ligga på 65% av maxpuls. Det innebar i praktiken att jag hela tiden låg på 9,3 och 9,4 km/h och lutningen hade jag hela tiden på 0,5%. I början så var det kanske lite mer på 9,4 km/h. Så fort som pulsen gick under 65% så ökade jag till 9,4 och så fort jag gick över 65% så minskade jag till 9,3 km/h. Det känns förstås lite mjäkigt då folk tittar på en men det  blev ett helt perfekt Zon 1-pass. Pulsen gick som en klocka. Tyvärr så blev det lite småirriterade blickar då det visst var samma kvinnor som hade tänkt att nyttja banden som sist. Vi kom senare överens om att meddela nästa gång vi skulle springa och det var ju smart.

Det blev iaf 1 timme och 30 minuter och runt 14 km. Efter det så var det alltså full fart med stålsickling och sen kalas i Nyköping, då Ullis lillasyster Carro fyllde 25 år. Sen var det fort hem då vi hade bestämt träff med Svarte Petter och hans Tok-Fia samt Puff. Puff hade fixat förrätt och sen skulle vi till Svarte Petter och Tok-Fia. Sist så drog vi till mig och Ullis. Det var supertrevligt men det här får inte bli för ofta då det känns som det störde träningen en del. Men man behöver ju inte dricka iofs.

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23
24
25 26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards