Alla inlägg under januari 2017

Av Niclas Bernhardsson - 22 januari 2017 20:25

Söndag och jag kände mig lite sliten på löpning igår så idag fick jag försöka klämma in något långpass löpning. Men "järngänget", dvs jag, Piff och Puff samt Svarte Petter, hade ju planerat in lite spinning. Gärna framför teven på Safiren. Jag föreslog att vi skulle se på lite crawl-teknik men de andra fick nog när en 10-minutersfilm var på franska och då for jag upp och bytte till 80-talslåtar. Efter det så blev det sport för hela slanten och det var trevligt. Hoppas alla tyckte det. Det var skidskytte och längdskidåkning. Tränings-Göran kom ned efter en timme också och gav tjejerna ett litet träningsprogram som de testade. Vid två timmar så fick det räcka och de andra tog en kopp kaffe men jag bytte snabbt skor för att gå upp och staka. Riktigt svettig men jag hoppades på att det skulle vara bättre ventilation där uppe. Och lite bättre men jag var lite kall i början. Och jag fick börja med att staka då alla banden var upptagna. Det blev en kilometer och sen blev ett band ledigt och jag bytte snabbt. Eller hyfsat snabbt iaf då jag inte ens var framme vid en kilometer först på stakningen. Upp på bandet och jag satte det på 10 km/h. Benen kändes jättebra, det brukar vara lite stumt efter cyklingen. Dock så struntade jag i lutningen då jag blev lite småsliten efter backpasset i torsdags och i fredags så var det stumma ben som jag joggade på. Men fruktansvärt tråkigt och jag kände mig lite dålig som joggade så sakta när nybörjare, relativt sett, körde snabbare. Så vid 2 km så får jag nog och testar att köra på lite hårdare igen. 15 km/h, dvs 4 min/km, och jag tänker mig att jag testar och ser hur länge det känns bra. Det är inga problem att springa i den farten i 2 km så jag fortsätter och kör i 3 km. Klart medveten om att jag kör utan lutning men ändå. Sist så körde jag bara i 2 km. Sen tar jag en km lugnt igen och sen på´t igen och drar på igen på 15 km/h. Det känns ändå inte så fort och hade jag inte haft ett annat band än sist så hade jag undrat om de var felkalibrerade. Det är lite jobbigare nu men jag kör ändå i 3 km igen. Som mest snuddar jag vid mjölksyratröskeln och det är nog ett kvitto på att träningen börjar ge resultat. Fortfarande klart medveten om att jag kör plant men sist körde jag tusingar i samma fart och med lite lutning. Mmm, känns bra! Efter det så joggar jag ned i 10 km/h och får 10 km. Typ på dryga 47,5 minuter.

En riktigt bra träningsdag och jag utmanade mig själv en del trots allt. Lite småtrött på kvällen så visst tog det.

Nu dags att skjutsa Felix till jobbet, en veckas nattjobb väntar för honom.

Av Niclas Bernhardsson - 21 januari 2017 18:42

Ja, dock bara i VR-världen då jag satt på trainern och trampade! :-) Först körde Ullis och eftersom Svarte Petter kom på besök så tog vi en kaffe i vardagsrummet då jag ändå väntade på en kund. Men jag ser snart att kunden redan är på ingång och jag ropar in honom så blev det lite träningssnack för det kan man nästan alltid vara säker på. Att mina kunder gillar träning alltså! :-) Trevligt och rätt som det var dyker Ullis upp i cykelbyxor och kort topp! Ha ha, Ullis såg inte kunden och försvann fort när hon såg honom! :-) 

Efter sicklingsjobbet, som det var tal om, han skulle förresten åka Marcialonga tillsammans med sin fru, så ville jag också cykla lite och jag bytte om. Jag hittade en sträcka som inte verkade överdrivet jobbig och passade i längd. Det blev Milan-SanRemo. Jag började hyfsat lugnt men snart nog så taggas man som sjutton av att se siffrorna rakt i ansiktet. Och jag låg och pressade runt 38-40 km/h i långa stunder men det sjönk förstås i uppförsbackarna. Till slut var jag i mål och det visade sig att jag fick 34,9 km/h i snitt. Pust! 26,215 km var sträckan. Och motståndet verkade stämma rätt bra, kanske t.o.m lite tyngre på trainern än i verkligheten och det var allt lite stumma ben då jag hoppade av cykeln. Och det var bara 26 km och inga 180 km... Tänk att springa en mara i hög fart efter det! :-0 Men det kändes ändå bra och det blir kul att se hur det blir framöver. 45 minuter blev det. 

Efter duschen så hinner jag precis se Rooney dra en asläcker frispark och med den så räddade han en poäng åt Man U. Jag hann inte se så mycket av matchen men av det jag såg så blev de snuvade på några fina frisparkslägen och eventuellt någon straff. Dock svårdömt. 

Sen hade Felix och Ullis gjort middag och vilken middag sen! Rena lyxmaten och det var inte illa att bli serverad den maten. Det var pasta med kalkon och haricoverts och allt möjligt som persilja mm. Så jäkla gott och dessutom ligger en efterätt på kylning! :-) Mums!

Av Niclas Bernhardsson - 20 januari 2017 20:00

Fredag och eftersom det blev lite bruten vecka på skolidrotten, pga skridskoåkning, så körde jag lite olika idrott för klasserna. Det blev bland annat "Killerball", några kanske kallar det Dodgeball?, samt "Roliga leken", har just nu inget bra namn på den men ett lag skall omväxlande vara det kullande laget med 1-2 stycken uppe på en tjockmatta som hänger på bänkar mellan två plintar. De skall kulla de andra lagen som försöker att ta ärtpåsar under mattan. Rätt kul och blir man kullad så får man lämna tillbaka ärtpåsen och springa en liten straffrundan innan man växlar över till näste person. Och så blev det lite 3 i rad också. Som stafett. Ibland funkade det kanon men ibland inte då man bara satsade på att hinna först och inte blockera andra. Men iaf. Ullis sprang från Vagnhärad och jag tänkte jag kunde springa från Gnesta och möta upp. Sagt och gjort. Men jisses vad segt det var från gårdagens backträning. Jag som tyckte jag tog det hyfsat lugnt då men är man inte van vid backar så är man inte. Bra träning men nog dags att köra lite lugnare nu. Jag mötte upp Ullis i den branta backen ut från Gnesta och sen sprang vi nästan raka vägen tillbaka till skolan. I den sista superbranta backen gick det knappt att springa men jag ville absolut inte gå. Det blev till slut 45 minuter och jag gissar att jag höll 6 min/km. Det kändes som det iaf och Ullis hade tyvärr tagit min klocka av misstag så jag får uppskatta min längd då. Efter det så var både Ullis och jag superhungriga och då ändå tankade bilen, en helt ny lånebil från bilaffären för övrigt. Jag var rätt hård på att de skulle fixa alla felen och jag åker inte fram och tillbaka bara för att det är helg. Och säljaren höll med. Det var någon lampa de inte kunnat släcka och lyser den så bör den ju indikera på att något är fel eller iaf börjar bli fel. Bara för att det är en äldre bil man köpt så skall ju allt ändå funka då man köper den. Eller åtminstone bli upplyst om det. Men säljaren är jäkligt schysst och har alltid bemött oss bra. Inga problem, sade han. Så nu åker vi vidare i den nya bilen. Men skall jag vara ärlig så tycker jag vår gamla bil är minst lika skön. Hursomhelst. Väl hemma så käkar vi lite mat och jag beger mig sen till Safiren för lite simning. Men tröttheten sitter i och jag blir lite stressad då många simmar bra och det är lite trångt. Jag vet inte helt säker på varför det är så men säkerligen så är även tröttheten och att det blivit ett litet uppehåll en bidragande orsak. Rätt som det är så blir jag helt själv i poolen. Underbart! Nu känns det mycket bättre och jag simmar mycket mer avslappnat. Dock så ser jag att jag tog det rätt lugnt så det kanske inte var så konstigt att det kändes bra. Det brukar ju hänga ihop. Det blev 1,5 km. Så jag får vara nöjd med att det iaf blev lite träning idag.

Av Niclas Bernhardsson - 19 januari 2017 22:19

Ja äntligen kan man säga då det var ett tag sedan nu. Många har varit lite slitna efter tisdagspassen och jag, bland annat, har tränat generellt hårt och då har vanlig distans passat bra. Men nu gick det inte att smita undan längre. Idag skulle det verkligen bli lite backar. Eller lite och lite. Långa backar, 300 meter, stod på schemat. Ullis körde lite spinning och jag gick med henne och var därför klar 20 minuter innan klubbträningen började. Så jag drog iväg lite innan och jag hann köra typ 3,5 km innan jag mötte upp de andra. Jag förklade att det var halt som sjutton men att jag hade hittat en bra runda som man kunde köra innan backarna. De andra var Rainy, Tokan och Flaken. Putte var på semester i Dominikanska Republiken och vi diskuterade huruvida det blev någon löpning för honom. Eller backar för den delen. Men snart nog var vi framme vid backen och dags för lite löpskolning. Efter det var det alltså långa backar och frågan var hur många man skulle köra. Jag velade mellan 6,7 eller 8 stycken. Men det fick väl ge sig efterhand. Jag roade mig med att utlysa en tävling till den som hade minst diff mellan sina intervaller. Vi började hyfsat lugnt, kändes det iaf som. Men i mitten på backen så började det suga lite i benen och visst är det så att man får kämpa lite mer på slutet. Eller mycket mer snarare. Men första intervallen blev den långsammaste och det kändes rätt kontrollerat. Vi hade allesammans kommit överens om att det inte vore smart att köra för hårt. Utan att börja lugnt. Och så höll det på. Andra gick typ två sekunder snabbare och sen höll jag mig där och någon sekund snabbare också. Men på fjärde så drog jag och Flaken på lite hårdare och diffen låg nu på hela sju sekunder för mig. Attans! ;-) Sen så kändes det så bra så det blev åtta intervaller för mig. Och även för Rainy och Tokan. Flaken ville köra några till så vi skulle springa ett varv och plocka upp honom. Det blev perfekt och vi joggade ned runt 3,5 km och jag fick totalt 15,5 km. Skönt med dusch och bastu sen. Efter det så blev jag riktigt trött och faktiskt grymt hungrig. Det börjar ta lite nu den här dieten. Men jag tror på den och det är alltså att jag bara äter mellan klockan 10.00 till 18.00 Och det är klart att det blir lite jobbigt då man kört hårda kvällspass. Men det är nog en vana också. Den som lever får se! :-)

Av Niclas Bernhardsson - 18 januari 2017 21:48

Onsdag och endast två pass på idrotten. Första lektionen blev lite annorlunda då jag lät klassen köra Harry Potter och det var så fantastiska matcher så det blev hela lektionen. Efter det så kom det en bonuslektion, eftersom de redan varit i ishallen igår. Så det blev extra för mig. Men å andra sidan så brukar sånt här jämna ut sig och jag tycker det är så roligt när barnen får röra sig. Däremot så var det inte så många som hade kläder med sig så ingen behövde byta om. Det blev den "roliga leken", som ännu inte fått något namn, till en början och sen körde vi tre i rad. Till slut så blev det lite taktiska drag men lektionen var snart över. En timme kan gå så fort. Sen hann jag med en kvart i massagestolen och det var tredje dagen i rad - härligt! Möte på det och frågan var ju om vi skulle ha lagmöte, vi trodde det och Sebastian lånade min lånebil, iaf var det tänkt så. Jag förklarade vart bilen stod och sen hade han visst ringt och messat mig då han inte hittade bilen. Efter låååång stund var han tillbaka och jag blev riktigt orolig då han inte hittat bilen! Som tur var så var den där jag sade och frågan är om Sebbe var där! ;-)

  

Väl hemma, i den fina bilen!, så var det mat och sen dags att bege sig till Safiren. Löpbandspasset igår, som blev lite tuffare än planerat, verkade funka bra och jag kunde sova utan att hosta lungorna av mig. Och jag vet! Man skall inte träna med förkylning men jag väntade så länge jag kunde och jag var absolut igång för tidigt. Men nu verkar jag vara på banan igen. Och idag var det alltså Core och spinning. Men Carina var tyvärr sjuk men Mia F var vikarie och hade ett eget pass. Det var klart annorlunda och man blev först lite orolig då det inte var någon direkt "dans" ibörjan. Men det borde man ju vara glad för då man brukar ha fullt upp med att ha koll på armar och ben. Sen var det fullt ös och riktigt jobbigt. Det blev det för alla och den vilan man fick var typ ingen vila. Det tog riktigt hårt på ljumskarna och övre delen av magmusklerna. Det var bra att det tog lite annorlunda. Efter det, man fick kämpa rejält, så var det spinning och jag snabbade mig för att få lite bonustid. Samma pass som tidigare men annan musik. Nu var det hårdrockstema och det sporrade. En hel del styrka och på några övningar så körde jag lite egen tempokörning.

 

Men hur ser jag ut! :-0

Bra pass och kanske är det bra att lägga in lite styrka, som det är nu i många av spinningpassen, men jag skulle också önska några lugnare pass. Men de kan man ju köra själv på trainern hemma.

I duschen efteråt så snackades det lite om kost och att gå ned i vikt. Jag berättade att jag just nu kör 16/8 och förstås hur det funkade. Kanske kan jag inte riktigt allt men jag kör bara så att jag äter mellan 10.00-18.00 I pratkiken blir det mest 11.00-18.00, då jag sällan äter innan lunch. Men det verkar funka bra. Vi får väl se hur det känns imorgon bitti, speciellt då jag dessutom skall simma med Ullis.

På vägen hem så ser vi en liten söt nalle ligga på en bänk och jag lade ut det direkt på FB, kanske någon känner igen den, hoppas det! Sen öppnar vi dörren och ser Mirakel sitta på ett lustigt sätt framför en triathlontidning! Det verkar smitta av sig! ;-)

   


Av Niclas Bernhardsson - 17 januari 2017 22:10

Tisdag och på skolan så hade jag bokat in ishallen och var där med 5 klasser. Det gick rätt bra och det handlade mest om att träna sig på att stå på skridskorna för många. Men det gick riktigt bra och jag tror att de flesta tyckte det var riktigt roligt. På torsdag så är det dags att köra resten av klasserna. Det blir roligt. Nu har jag ju fått lite bra tips och ser fram emot det. Jag fick förresten låna en sprillan C4:a, från bilfirman, då vi lämnade in vår gamla Volvo för reperation. Det var några saker som dykt upp som vi ville få åtgärdat. Väl hemma så var det ju klubbträning på kvällen men jag kände mig inte helt säker på om det var smart att springa ute. Jag var fortfarande inte helt okey. Så jag ringer och kollar läget med några i klubben och förklarar att jag vill testa att springa några kilometer inomhus istället. Sagt och gjort. Ullis och jag drog till Safiren och letade upp några lediga löpband. Jag satte bandet på 0,5% lutning och farten på 10 km/h. Sist, innan blodgivningen, så körde jag ju helt plant så jag kan ju inte jämföra rakt av. Men tanken var att bara jogga i max en mil men efter några kilometer så började jag bli sugen på att dra på lite. Det var också sjukt mycket folk på gymmet och det sporrade ju också. Så vid tre kilometer så satte jag bandet på 15 km/h och sen fick jag känna på hur länge jag skulle orka. Sist var det ju helt plant och det borde förstås vara en klar skillnad. Men hur mycket spelade blodgivningen in? Hmm, pulsen gick upp mycket högre än sist och jag kände mig rätt slut vid 1 km. Så det fick bli tusingar istället. Och efter den så var det en kilometer jogg igen i samma fart. Det upprepade jag tre gånger och sen avslutade jag med att springa ned en kilometer men de sista kilometerna så körde jag plant. Det här borde simulera ungefär samma fart som utomhus och kan jag då igen springa tusingar i 4-mintersfart. Visserligen bara tre stycken men lätt förkyld och mindre än en vecka efter blodgivningen. Det känns lovande. Och det känns hyggligt bra i kroppen också. Nice!

Av Niclas Bernhardsson - 15 januari 2017 10:00

Ser att jag glömt blogga om en träning och det är ju närmast en katastrof. Nädå, men det är klart att jag vill försöka att ha en komplett träningsblogg. Den här söndagen var det tänkt att vi skulle sprinna i två timmar men jag kände av halsen så vi avbröt vid en timme och jag fick gå hem och slicka såren. Inte så smart att ge blod då man är lite sjuk... Jag trodde jag var i det närmaste helt okey men tydligen inte.

Av Niclas Bernhardsson - 14 januari 2017 11:46

Ja, jag måste nog skriva passen då det plötsligt blev två pass istället för det planerade långpasset. 

Jag hostade återigen rätt mycket i natt och jag var mycket tveksam och osäker på om det var vettigt att springa idag. Men Ullis var nog rätt inställd på att vi skulle springa och jag ville inte göra henne besviken. Dock kände jag att det var jäkligt dumt och rätt som det var så kommer jag med idén om att köra inomhus istället. Ullis är väl inte jättesugen men ok! Hon hörde på mig att det var kört att springa ute. Eftersom de körde gruppträning på Safiren så hoppade vi in i bilen och drog till Trosa. Bilen framför mig svänger dock in mot Sports Club och jag bara känner att det här inte blir bra! Ah, det är säkert en gångare, säger jag. Som skall ockupera ett löpband och är det då redan en där och går, så är det kört! :-0 Jag skyndar mig ut men kvinnan är också rätt snabbt ute ur sin bil och det blir som så att vi nästintill går samtidigt in och mycket riktigt. På ett band står redan en kvinna och går och Ullis är snabbt klar och gör sig redo att springa. Jag inser att kvinnan vi kom samtidigt med också skall köra på ett band och de brukar dessutom stämma träff här på mornarna och köra en timma på bandet. Först går hon med på att jag kan köra men sen undrar hon om vi inte kan dela på bandet och absolut, säger jag. Jag kan ju staka en halvtimma först. Fair deal! 

Så jag gick till stakmaskinen och drog igång. Hyfsat lugnt men efter 12-13 minuter, samt några små ökningar, så känner jag för att dra på och jag trycker på i två minuter och kör sedan lugnare i tre minuter. Det upprepar jag sedan totalt tre gånger och avslutar sen lite lugnare sista minterna. Men pulsen var rätt hög, troligtvis en klar koppling till blodgivningen. Men jag har en egen teori om att det kan vara bra att köra på lite efter att man gett blod. För samtidigt, som blodmängden samt i synnerhet de röda blodkropperna återbildas, så ökar kroppens egen tillverkning av hormoner. Om man då samtidigt tränar på lite extra hårt ibland så borde man ha nytta av det. Nåja, det är bara en hemsnickrad teori och frågan är om det inte tar ut varandra lite grand. Jag kom 6633 meter iaf. 

Efter den halvtimman så var det dags att köra lite på löpbandet då. Nu hade bägge kvinnorna gått av och bäst att tillägga att de inte bara var "vanliga" gångare utan de körde på rätt bra och sprang även lite då och då! :-) Och alla är förstås välkomna! Jag tänkte bara jogga lugnt och Ullis tyckte vi kunde bryta vid runt en timme och jag skulle då köra fem kilometer. Så jag satte bandet på lugna 10 km/h. Men det kändes inte så lugnt och jag var flåsig från start. Klart att stakningen påverkade men det var ruggigt tungt idag. Jag satte på 0,5% lutning men ändrade snabbt tillbaka till noll lutning. Det tog alldeles för mycket och vilken kontrast till förra löpbandsträningen. Pulsen låg på runt 74-77 % av maxpuls och den borde ju ligga runt 60-65% i den här farten. Nåja, det var ju överkomligt och jag sprang och tänkte att jag körde Morakniv triathlon. Tiden gick lite fortare då. Efter passet så körde jag 4-5 minuter gym. Bara för att stärka upp bakre låren. 

Fort hem och in på Hulo för att hämta vallaställ. De öppnade 10.00 och jag var där någon minut innan. Sen fort hem och första kunden var tidig så jag hann inte duscha. Barnbarnet var med och han orkade inte så värst länge innan han drog farfar i ärmen. Men han gick nöjd därifrån med häftiga rillrar och en smart fästförstärkare. Det vet ni inte vad det är va? Sen upp och äta lite till och jag hinner knappt det förrän nästa kund kommer och han skall alltså ha ett vallaställ. Direkt ut till bilen, i mina korta tights, då jag inte hunnit duscha, och in igen. De gick fort och jag fick ursäkta röran igen i butiken. Pust! Måste får ordning på alla prylar nu! :-)

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15
16
17 18 19 20 21 22
23 24
25
26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok


Skapa flashcards