Alla inlägg under januari 2017

Av Niclas Bernhardsson - Tisdag 31 jan 19:00

Tisdag och det var åter dags för klubbträning med Enklaresport Running Club. Men jag började få panik över att jag gått in i väggen de två senaste gångerna jag sprungit ute. Jag har börjat fundera på om jag fått astma och dr. Google har spätt på misstankarna. Till slut fick jag tag på min assisterande Coach och han var med på tåget. Som vanligt! Flaken är att lita på. Jag gick alltså iväg till Safiren med Ullis och vi bytte om. När jag var klar så har Ullis tagit det sista löpbandet men jag behöver ju staka lite så jag ställde mig vid stakmaskinen och började. Fy satan vad svettiga handtag så någon hade precis varit där. Thellan kom förbi och pratade lite medan jag stakade. Det blev två kilometer iaf i ganska lugn fart. Lite drygt 9 minuter. Sen hoppade jag på ett löpband och jag passade på att stretcha ut baksidorna då jag ändå stod på bandet. Alltid irriterade det någon som också ville springa. Men snart nog var jag igång och jag satte bandet på 0,5%. Rätt segt i början och jag joggade i två kilometer i 10 km/h. Sen kände jag att det var dags att känna på lite grand så jag drog upp bandet till 15,1 km/h och började springa på lite. Det kändes rätt lätt iaf och en km var inga problem så jag fortsatte lite till. Det borde ju inte gå att köra ett antal intervaller i den farten i springa 2-tusingar, så vid 1,5 km så nöjde jag mig och satte bandet på 7,5 km/h och småjoggade i 500 meter. Dags igen och springa fort igen och det blev till slut fyra stycken likadana och jag känner mig riktigt nöjd. Jag kan inte minnas när jag kunde springa 4x1,5 km i 15,1 km/h. Och 0,5% lutning. Jag sprang ju två-tusingar och lite längre för ett tag sedan men då plant. Rejält svettigt!

Inför sista intervallen så ser jag en kvinna som skall staka och hon har så dålig teknik så jag försöker instruera henne men hinner inte förrän min sista intervall börjar. Jag säger att jag gärna visar henne om en liten stund men hon försvann precis innan jag var klar. Nåja, jag ville bara väl.

ANNONS
Av Niclas Bernhardsson - Måndag 30 jan 21:55

Upp ur och sängen och vad händer? Men vad f-n! Det börjar dra till i ryggen och sen blir det bara värre. Typ lindrigt ryggskott. Men inget värre än att jag kunde komma till skolan men väl där så ser alla att jag går konstigt. Så lite måste det ha varit iaf. Jag känner mig inte så stressad då jag vet att ettorna kommer sent men väl på plats så tar det lite tid att plocka fram men som tur var så är det rätt många vuxna med och de kan hjälpa till. Det blir en bollspecial, den här veckan. Med tre stationer av basket, bordtennis och innebandy. Efter det så blir det den andra gruppen och de är inte alls lika taggade. Jag törs låta allt stå kvar för jag anar att Fredde skall vara på andra sidan och visst är det så. Ibland så brukar han förstås vilja ha helplan och det ställer till det. Men idag hade jag tur. När jag skall gå iväg till maten så händer en så dråplig historia så jag skrattar fortfarande men jag törs baske mig inte nämna något då det kan hamna under tystnadsplikten men man kan väl säga så här! Stoppa inte näsan vartsomhelst! :-D

Sen mat och efter det så tar jag lite massage i den numera berömda stolen och det känns skönt. Fast jag vet inte om det släpper något. Efter det så är det bara en klass kvar och efter den så är det möte. Det blev både bra och dåligt och alltid lär man sig något... 

Väl hemma så fixar vi käk och jag börjar få panik om jag skall hinna träna. Ullis vill inte dra iväg och simma men peppar mig. Jag springer iväg och ser att det kryllar av motionssimmare. Men vad sjutton! Nåja, det får bli som det blir. Jag har dock problem att kika upp då det hugger till i ryggen och ibland så får jag chansa att det inte blir krock då jag simmar om. Sen dyker en liten kille upp som prompt skall tävla ibland men jag märker att han vilar tre gånger så lång tid som han simmar så det stressar inte upp mig. Men rätt som det är så märker jag att det är en liten "vessla" i vattnet och den närmar sig. Jag ser sen att det är en ung tjej och ibland så stannar hon så jag ligger ändå före. Rätt som det är så killar hon mig på fötterna och jag stressar iväg. Döm av min förvåning då jag tittar åt sidan efter endast 3-4 sekunder och hon ligger vid sidan av mig. Men oj då! Simmar hon så fort. Sen växlar hon mellan bröst och crawl och när hon bröstsimmar så kan jag hålla jämna steg men det tar ändå ned mitt självförtroende. Det kan nog f-n inte bli någon entimmes-simning på Ironman det här! Få stryk av en liten jänta! :-0 Så tänkte jag nog, iaf lite grand. Väl hemma på kvällen så var jag tvungen att ringa upp och beklaga mig lite för Hasse. Han som skänkte trainern. Han gav väl iofs inte så mycket tröst och lät väl inte så peppande på om jag skulle klara simningen så fort. Cyklingen däremot hade han större förhoppningar om mig. Det har han alltid haft. Jag ringde iofs inte upp för att få tröst, ha ha, utan mest för att kolla om han hade några snällare banor till Tacxen, som jag fick av honom. Men de mesta var riktiga bergspass men han försökte också hitta snälla banor. Jag skall dock upp på vinden imorgon för att kolla om de inte finns några andra banor på skivorna, som följde med. 

Jag hoppade upp på cykeln och körde första biten mellan Milano och San Remo. Den är i det närmaste platt och jag försökte hålla pulsen under 70% av maxpuls. Det funkade i början men sen började jag svettas kopiöst, då jag glömde slå på fläkten, och då orkade jag sen inte hålla mig lugn. Så jag avslutade lite tuffare men det blev ändå beskedliga 48,5 minuter på 26,2 km. Simningen ser jag blev 2,5 minuter/100 meter i snitt. Det var ju ingen katastrof med så mycket folk i poolen. 

Kul att Svarte Petter kom förbi och ville ha hjälp med sin nya klocka. Så det blev en kaffe med honom och Ullis, mysigt!

ANNONS
Av Niclas Bernhardsson - Söndag 29 jan 21:45

Söndag och dags för lite mängdträning. Så var iaf tanken. Av vad jag förstod så ville Svarte Petter till Safiren och Ullis ville ut och springa. Själv var jag fortfarande orolig för hur jag reagerar i kyla och trainern är ju vansinnigt kul. Men passen är ofta riktiga kuperade historier. Men kanske fanns det något snällare. Tyvärr så hittade jag inget snällt program och rätt som det var så fastnade jag inför ett pass som typ enbart var upp, upp, upp och sen ned, ned, ned. 48 km. Det borde ju gå på runt 1,5 timmar, tänkte jag. Men fy satan vad fel jag hade. Jag som dessutom tänkt att bara köra lugnt fick ligga runt 8 km/h i backen och den tog aldrig slut. Efter 2 timmar och 24 minuter så var backen äntligen över och det började gå nedför. Och nu gick det förstås riktigt, riktigt fort men tiden började rinna iväg för mig. Jag hade ju dessutom tänkt att springa en timma så efter 6 minuter vansinnesfärd, tur att det inte var på riktigt, i serpentinerna så hoppade jag av och sprang iväg till Safiren. Ullis blev förvånad att jag fortfarande var hemma och jag fick torka av mig snabbt innan jag drog iväg. Väl framme så blev det lugn jogg i 9 km. Lutning 0,5% och endast 10 km/h. He he, ändå snabbare än cyklingen... Sista cykelpasset snittade jag ju över 40 km/h men då var det lite mer nedför än uppför. Det beror ju förstås väldigt mycket på det. Hursomhelst en bra träningsdag med nästan 3,5 timmars träning i kapillärbyggande tempo.

Av Niclas Bernhardsson - Lördag 28 jan 22:21

Först så jobbade jag lite med Enklaresport och Ullis cyklade under tiden. Hon körde ett pass som jag har kört två gånger tidigare. Den som gick mellan Milano och Alassio. Efter det så avslutade jag och Ullis och Tim åkte och handlade lite. Jag bytte då om och hoppade upp på cykeln. Egentligen var det väl ett lugnt och platt pass som stod på agendan men det är just nu som ett smörgåsbord, med alla olika pass och de flesta går i kuperingens tecken. Till slut så fastnade jag för ett riktigt berg och jag tog en sträcka som började kraftigt uppåt men avslutningen var lite brant fast nedåt och även lite längre än uppförsbacken. Och så började jag och jag blev orolig att det bara skulle slira men så länge jag hade ett jämnt tramptag så funkade det. Och det snittade säkert runt 6% men ibland var det nog uppe i 7,5-8%, kommer inte ihåg precis. Men det fungerade bra och jag låg strax under 200 watt i snitt och efter 17-18 minuter var jag uppe och det började vända nedåt. Ja, jisses vilken fart det blev då och jag fortsatte ligga på runt 200 watt och nu höjdes förstås snittfarten allteftersom. Det blev 26,9 km och med en snittafart på hela 40 km/h men det är förstås inte relevant då det gick mer ned än upp. Men roligt och man har hela tiden sug på att köra mer. Jag är riktigt tacksam mot Hasse som sponsrade mig med den här Tacxen. Dock så innebar det förstås att Ullis nu lagt en beställning på en Tacx Vortex. Det brukar bli så med henne. :-)

Av Niclas Bernhardsson - Fredag 27 jan 22:10

Fredag och första lektionen blev hastigt och lustigt en teorilektion. Ytterligare en härlig 5:a där jag talade om träningslära, träning förr och nu samt lite om skelett och brosk. Jag tog även upp lite om min träning och det tyckte eleverna var intressant och de blev även chockade över hur mycket jag tränade.

Efter det blev det lite planering inför nästa veckas innebandyturnering och sen en efterlängtad lunch. Det verkar gå bra med den här 16/8-dieten men man är riktigt hungrig då man inte har ätit på 16 timmar. I reliteten så är det snarare 17 timmar då första måltiden alltid blir runt 11 och sista senast 18.00 Hursomhelst så verkar det funka och många verkar ha sett förändringar och ändå har det gått kort tid. Ullis skulle springa från Vagnhärad till Gnesta och när jag ringde upp henne fick jag det bekräftat men hon hade kommit jäkligt långt redan och jag bytte om snabbt och så fort som eleverna var ute från omklädningsrummet så drog jag iväg. Men det kändes segt och pulsen var skyhög från start. Lite som vanligt alltså. Vid en närliggande skola så går skosnöret upp och jag stannar och knyter det när några barn börjar fråga det ena och det andra. När jag svarat på frågorna var jag iväg igen och då gick det bättre. Hälsenan var lite öm igen och jag försöker tänka på tekniken och efter ett tag så rullar det på rätt fint. Jag hinner dock inte komma så långt förrän jag ser Ullis. Och jag vänder om när vi är i jämnhöjd. Ullis verkar piggare än sist och det märks inte att hon sprungit så långt. Väl framme så fixar vi oss iordning och efter det så går vi och tar en kaffe i personalrummet. Där var vi själva och alla verkar ha försvunnit fort. Efter kaffet så hoppade vi in i bilen och drog till Nyköping då vi skulle byta bil då vår var lagad.

Väl tillbaka så kände jag mig bara tvungen att simma lite då det blev så lite löpning. Jag stressade iväg och i omklädningsrummet så träffade jag Tokan och Rainy. In till poolen och några längder skall jag väl hinna med, tänkte jag. Jag hann knappt börja förrän simglasögonen gick sönder. Jag bad personalen skicka ut ett nytt par så skulle jag betala dem sen. De är alltid så hjälpsamma, tack för det. Jag verkar dock ha tappat en del av det jag byggt upp med simningen för det är inte alls samma fart längre. Hmm, jag får ta och jobba på det. Jag provade iaf några olika tekniker men har svårt att analysera det så här i efterhand. Det blev 1150 meter iaf. Lite mindre än planerat men iaf något och med några försök till intervaller.

Av Niclas Bernhardsson - Torsdag 26 jan 21:50

Efter att ha känt mig riktigt låg efter tisdagspasset, då jag började fundera på om jag fått någon typ av astma, så blev det en vilodag igår och idag var det ju klubbträning igen. Visserligen inte så kallt men jag vågade inte chansa utan styrde om till att köra inomhus och meddelade de andra. Så skall jag försöka få en läkartid och kolla upp mig. Hursomhelst så morsade jag på Flaken och Tokan och gick in till löpbandsrummet. Det fanns ett ledigt och jag gick och bokade det med en flaska och stretchade lite. Och eftersom det var backig distans, som stod på schemat, så kunde jag ju försöka efterlikna det på bandet. Men det fanns ju en massa program men hur de är hade ju jag ingen aning om. Jag tryckte på Hill och då kom det upp Backe 1 på displayen. Nåja, den får duga tänkte jag och tryckte igång. Men farten fick man visst ställa in själv och jag satte bandet på 9,5 km/h. Det var förstås en chansning då jag inte har en aning om hur mycket det skulle luta. Så var det igång och vid ungefär var trettionde sekund så ändrades lutning och det ökades i tre eller fyra steg och sen förstås nedåt sen. På samma sätt. Jag lånade en Ipad av Ullis och det var skönt att springa till musik, riktigt skönt. Så tiden gick rätt fort och farten blev faktiskt helt perfekt och man fick kämpa rätt hårt då det var brantast. Det blev en timma och det kändes rätt bra. Riktigt skönt och det kändes lite som en revansch. I´m back! :-)

Av Niclas Bernhardsson - Tisdag 24 jan 21:42

Så var det klubbträning och jag var riktigt sugen. Ullis blev lite rädd för kylan och ville köra inne. Men jag var som sagt riktigt sugen och hoppade in i bilen och drog iväg. Väl framme så testade jag att tända upp men hade fel nyckel. Nåja, jag såg ju tillräckligt och snart började jag jogga lite lugnt. Men det var segt från start och trots att jag stretchade lite så stramade det och gjorde lite ont i hälsenorna. Jag hann ett varv innan jag stannade till då Peresen kom förbi och skulle prova ett par skor jag hade med. Samtidigt hade även Nymannen kommit. Det blev en liten paus innan Flaken och Tokan kom joggandes och vi började jogga med dem ett varv. Men farten var rätt hög och min puls gick i taket direkt. Skumt! Jag får stanna till och trots att jag stått still ett tag så såg jag att den var nära 90% av maxpuls. När jag testar att jogga igen går den upp till 95% och vänder sen ned så sakteliga. Det riktigt känns i kroppen då det börjar släppa.

Efter löpskolning och lite stretch så var vi igång med intervallerna. Rydholmaren drog iväg rätt hårt och Tokan höll igen lite och kom lite bakom honom. Sen kommer jag och Flaken får släppa. Men jag har noll koll på farten och känner att hjärtat är utanför kroppen. Hmm, kommer jag att braka in i väggen. Det känns klart konstigt men jag orkar hela tiden hålla hyfsat hög fart och det får väl bära eller brista typ. Bara att köra på så länge det går. Men det är fortsatt konstig känsla och man är trött redan från start och det var ofta man inte kunde lista ut om det var i början eller i slutet av en intervall. Det enklaste var att kolla på de framför en. På tredje intervallen så börjar det att dra lite i vänster baksida. Jag stretchar lite snabbt och joggar vidare under joggvilan, som var 200 meter på runt 1.30 På den sista så får jag andas rätt hårt och känner att det drar ordentligt i lungorna men även baksidan. Jag orkar inte riktigt och jag känner mig riktigt låg. Snart nog sitter jag i bilen och väl hemma är det helt tomt. De andra var visst på gymmet. När Ullis och Felix kommer hem så undrar hon varför jag kommit hem så tidigt och om det inte gick bra. Nä, det gjorde det väl inte fast Flaken var snäll och tyckte jag sprang så fort. Fast jag började hosta i bilen och sen blev det värre hemma. Tanken, och den har jag haft förut, var om jag har fått någon typ av astma. Det verkar som jag inte tål kall luft under ansträngning. Är det någon som har bra koll på det här? Nu känns det lite jobbigt i lungorna och jag vill hela tiden hosta.

Mina tider idag på intervallerna:

4'29.9

4'18.6

4'19.9

4'21.2

Av Niclas Bernhardsson - Måndag 23 jan 21:30

Måndag och hittills ingen träning men jag var taggad så varför inte köra lite cykeltrainer! Men bara lite lugnt, var tanken och det försökte jag eftersträva. Men när jag titta på alla rundor så så nästan alla ut som rena bergochdalbanan så till slut blev det samma runda som sist. Jag började lugnt men ser att jag återigen glömt att se till att få sensorn till kadensmätaren att funka. Till slut så måste jag ändå hoppa av och sätta på fläkten och då pillar jag lite på sensorn och jag märker att jag snarare håller 80 varv/minuten än 90 varv/minuten. Hmm, låg jag så segt. Men det kändes nästan stressigt att ligga vid 90 så jag höll mig på 80-85, det kändes rätt bra. Hyfsat plant och jag började runt 30 km/h men snart nog hade jag passerat de partier som var lite backiga och rätt som det var började farten trissas upp igen och snart var jag uppe i ett snitt på över 32 km/h. Och så fortsatte det och jag fick stålsätta mig. Till slut fick jag nog 32,6, eller om det var 33,6 km/h. Det kommer jag inte riktigt ihåg nu men det ligger förstås lagrat. Riktigt skönt pass. Efteråt så körde Ullis och hon körde på som f-n! :-)

Presentation

Omröstning

Finner du inspiration på min blogg?
 Nej inte alls!
 Jo, kanske liiite då
 Jodå, får sådär lagom sug på att träna
 En hel del faktiskt
 Jag får massor av energi och blir sugen att testa att köra lopp!

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15
16
17 18 19 20 21 22
23 24
25
26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok

Följ bloggen

Följ Niclas B med Blogkeen
Följ Niclas B med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se