Torsdag och efter önskemål så tidigarelade vi träningen och det blev en skön social distans idag. Ullis ville först köpa lite nya blommor och det skulle vi hinna med, sade hon. Men det blev stressigt värre och vi hann precis. Men ingen var direkt stressad och vi gjorde oss lugnt iordning och var då iväg. Det blev lite ungefär som vanligt men jag märker att Flaken är lite stressad som vanligt och vill dra lite så jag går upp och lägger mig precis i höjd med honom men under samtalet så bromsade jag lite och det uppfattades förstås. Det blev förresten väldigt mycket prat med honom men förstås även med de andra som var Ullis, förstås, samt Tokan och Putte. Vi pratade lite om vad man hade för mål nästa år och jag talade om mina. Jag har väl inte egentligen gått ut med dem, kanske mer som insinuationer på Instagram då. Och när jag väl gör det kanske det låter som något Nyårslöfte men det kan man absolut inte kalla det. Jag har haft det i tankarna en längre tid och kanske är det nödvändigt att låta det landa. Nu blev ni säkert lite nyfikna men jag återkommer i ärendet. Kanske är det inte ens realistiskt. Ja, nu vet säkert många redan vad jag syftar på. :-)

Hursomhelst så var det en vanlig skön distans men Putte verkade lite sliten. Han hade sprungit varje dag den här veckan och nu började det ta ut sin rätt. När vi närmade oss kyrkbacken så kunde inte Flaken hålla sig utan drog på. Och samma sak vid Mecman-backen. Då drog han på ordentligt och även Tokan hängde på. Jag, Putte och Ullis tog det lugnare. När vi närmade oss Safiren så drog vi en liten extrasväng och jag hörde Putte muttra (!), he he. Och det gjorde att även jag var barmhärtig och rundan kortades sen av lite. Jag hade tänkt lite extra men 10,8 km fick räcka. Efter det så gick vi ned till gruppträningsrummet och Ullis och jag visade några Core-övningar för Tokan och Flaken. Putte nöjde sig med att kolla på eländet! ;-) 

Skönt med bastu efteråt och alla kände sig nöjda. Skönt pass!