Ja, vilken dag. För prick 25 år sedan så svävade vi på moln i ett Gasthaus, i södra Tyskland och bestämde oss. Vi är ihop typ. Hur vi riktigt sade kommer jag inte ihåg men den 10:e juli, 1991 så blev vi tillsammans iaf. Och nästintill oskiljaktliga. Och det känns fortfarande lika underbart. Och idag så skulle vi ju fira på något sätt, men hur? Vi firar väl numera mest bröllopsdagen men den 10 juli känns fortfarande speciellt. Kanske mer på något sätt. Vi gillar ju bägge att åka upp till Stockholm och strosa runt så varför inte. Men det var ju bröllopsfest igår så man sov någon extra timme idag. Vi hade i princip sagt till var och en att vi skulle upp och springa på morgonen. Men jag hade halsbränna de luxe och att ta ut sig lockade inte alls. Och helt klart så tar alkohol lite på immunförsvaret för jag tyckte det killade lite i halsen. Men vi drack inte så mycket alls och kände heller inte av något på morgonen. Hursomhelst så kommer vi iväg i hyfsad tid och tänkte att vi tränar på kvällen istället. Det går smidigt upp och vi ser att det är kö vid motorvägsbron södergående, i Södertälje. Förstås. Och det gör ju att man bli lite orolig för hur det bli då vi skall hemåt. Men iaf. Ullis vill först till en butik som heter Minilla. Det är en affär som Pernilla Wahlgren är delägare i. Tror jag iaf. Jag är inte så himla insatt. Den verkar stängd och det var ju typiskt. Men hungriga var vi så vi letade lite på Flemminggatan och snart nog så ser vi en rätt häftig restaurant. Det är en hamburger-restaurant och det kanske inte låter så lockande men det verkar vara hög klass och varför inte. Rent och fräscht och vi beställer. Hmm, det var nog det godaste vi har ätit. Men det var rätt snart avklarat och det är bara att sörja att jag betalade så mycket i parkering då vi snart for vidare. Och heller inte så långt. Vi parkerar där vi brukar, ett p-hus nära Centralstation, och det är nära till det mesta. Nu är det raska steg till Provrummet, ytterligare ett av Pernilla Wahlgrens ställen och Ullis ögon lyser. Hon har nog redan fyra på fina klänningar hemma men provar ytterligare två. Jag sätter mig i en soffa och kikar lite på FB, det fullkomligen forsar in grattis från det att jag lade in bilden på Ullis och skrev att vi firade. Jisses! :-) Det värmer i hela hjärtat. Sen kan Ullis inte bestämma sig så vi går och tar en lite kaffe och Cappucino, på ett ställe precis bredvid. Och Ullis suktar efter den ena klänningen, det märktes. Så jag får henne att springa dit och köpa och jag tar mig en påtår. Efter det så börjar vi bege oss hemåt men ett stopp vid Skärholmen kunde man ju göra. Och nu fick jag också shoppa lite. Eller förresten. Jag köpte mig några stumpor på HM ju. Men iaf. Jag tar mig ett varv på Stadium och köper mig lite golfbollar och en "Halv-Vättern-tröja"! Sådana går alltid åt och den borde ju andas rätt bra. Och om Ullis köpte något kommer jag inte ihåg nu. Vidare hemåt och bara hålla tummarna för att det inte är kö. Men det går bra och vi hade som vanligt tur. Väl hemma så har klockan börjat gå och ungarna köper sig något att äta och Ullis och jag tvingar oss ut med löparskorna på. Vi busar lite och kör typ i samma Ironman-kläder och samma 2XU-byxor. Alltid retar det något men samtidigt ger det en slags samhörighet. Det kändes bra och det gjorde också löpningen. Liiite segt i början men det brukar det göra och knappt något jag tänker på längre. Men efter några kilometer så märker man att det går hyfsat fort och det bara flyter på för mig. Vi pratar allt mindre och det betyder att farten höjs. Eller förresten. Jag märker att en löpare skymtar bakom och det gör att jag triggar upp farten. Ullis märker det och tycker jag är löjlig.  Nåja. Men löparen måste ha kört en kortare runda för snart märkte jag henne inte längre. Jag tror det var en kvinna iaf. Väl framme vid Trossen så stannar Ullis till och rättar till sin sko då den klämmer lite. Jag passar på och lättare på trycket. Sen kommer en bekant på cykel och vi slänger några ord innan vi börjar köra igen. Och nu trycker vi på ganska hårt ibland och det är riktigt skönt. Ibland runt 5 min/km och t.o.m lite under någon enstaka gång. Men oftast runt 5.20-5.25 Vi får kämpa lite i uppförsbackarna men på platten var det en njutning. Wow! Det här är löparporr ju! Det var länge sedan det var så skönt att springa. Vi flåsade högre och högre man blev rätt varm. Det blev ganska precis 14 km och sämre sätt kan man ju fira 25-årsdagen på! :-)

Väl hemma så hann vi precis handla innan EM-finalen började men jag hann knappt se så mycket då jag fixade räkmackor och Ullis duschade. Ruggigt gott och jag hann se lite på slutet och vann dessutom för första gången på mitt bettande då jag spelade lika. Ja, ni ser va? En riktig höjdardag. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På jobbet blev det lite kaos och av sekretesskäl så kan jag förstås inte gå in på vad det var men jag tyckte det sköttes proffsigt. Tänk på att bloggen egentligen är till för att jag skall kunna gå tillbaka och se vad som hänt. Så ni får tyvärr nöja ...

Tisdag och jag satt på bussen och försökte komma ikapp med en massa. Jag såg att jag fått in en massa dokument som jag behövde få koll på och tog en skärmdump på Kivra. Sedan svarade jag några som hade funderingar på sin medverkan i ultraloppet. Seda...

Måndag och idag var det en ny vecka och nya krafter. Tänkte jag. Det började dock rätt dråligt och jag fick avvika på morgonen och fräscha upp mig efter att ha fått något i ansiktet.  På dagen så fick jag en återkoppling på kursen i fonetik och det...

Söndag och vi vaknade rätt sent, ja i alla fall jag. Ullis hade tagit kaffe i biblioteket så jag satte på några koppar i den vanliga bryggaren. Lite morgonteve och sedan pluggade jag en stund. I övrigt så bestämde vi oss för att skjuta upp starten i ...

Lördag och man hade inte sovit som en prins direkt då Felix säng inte var gjord för en tungviktare som mig och Ullis åkte väl in i mig då det blev som en grop.  Men lite speciellt att vakna upp mitt i Stockholm.  Efter lite frukost så försökte ma...