Efter ytterligare en vilodag så var det då dags igen för lite träning men vilka skulle komma? Ullis skulle upp till stan men jag traskade förstås ned till Safiren. Jag ser att Tokan går ur sin bil och vi undrar om vi får sällskap. Men ingen mer kommer och vi börjar jogga. Jag är fortfarande sliten och behövde all pepp jag kunde få. Och Tokan är ju ingen som viker ned sig så det var positivt. Jag vill inte sinka honom så jag joggar säkert lite snabbare än jag brukar, i början. Snart nog är jag varm så nu rullar det på bra. Efter lite drygt tre kilometer var vi framme vid backen. Idag var det korta backintervaller, som stod på schemat. Tufft och kort med bra spänst och styrka. Vi kör löpskolning och det är nästan så att jag vill dra ut på det. 10x25 sekunder i brant backe. Vi räknar ut ungefär var vi måste starta för att få så brant som möjligt och snart nog är vi igång. Tokan säger att han skall ta det lite lugnt och det är ju lite halvknäckande då han hela tiden går ifrån liiiiite grand i backen. Men avståndet är konstant och jag ligger hela tiden ca. 4-5 meter bakom honom. Och jag blir heeeelt slut och orkar precis 10 stycken. På slutet så får jag stå och pusta bra länge och nedjoggen känns initialt riktigt tufft. Men passet gick som en klocka och det blev hela tiden exakt lika lång upp -som nedjogg - me like! Jag låg på 179-180 slag/minuten på varje topp. Väl tillbaka så blev det en hel del snack och jag hinner precis in på affären för att köpa lite kattmat.