Torsdag och klubbträning men jag var trött och Ullis var nog ännu tröttare. Så jag virrade runt och försökte hitta träningskläder och sen lämpligt ombyte efter. Och Ullis hon "bara var tvungen" att lägga sig i några minuter. Det innebar ju förstås att vi blev lite sena till Safiren, där vi skall samlas. Rainy ringde innan och sade att hon tog ett lättare pass hemmavid, då han kände av en förkylning. Väl på plats så var klockan prick 19:00 och vi möter Tokan och Putte som är på väg ut och jag skulle snabbt byta om och kanske hinna gå på toan lite fort också. Lite pinsamt att vara sen men när jag springer ut så ser jag att Flaken kommer och det kändes ju lite bra. :-)

När han är klar drar vi då iväg och när vi passar skolvägen så får jag ett ryck och undrar om vi inte skall springa i skogen istället och alla verkar på. Jag visste inte då att Putte inte är så förtjust i det. Och idag blev nog ingen ändring på det... Men vi skall inte gå händelserna i förväg. 

Vi drog rätt upp på, en för mig och Ullis, välbekant stig, och sedan vidare mot Vattentornet. Där börjar den röda och blå slingan. Riktigt bra och uppmärkta leder. Trodde vi... Alla är på och vi springer i lagom fart och det känns ljuvligt! Jämfört med Skottvångs gruva så är det här himmelriket. Tekniskt men det går ändå att springa på om orken finns. När vi närmar oss slutet på rundan så får jag nog hjärnsläpp, eller så är markeringarna dåliga, för vi kommer helt bort ifrån stigen. Nä, vi sprang rätt så de måste helt enkelt röjt som sjutton i skogen. Det finns inget löpbart längre och vi går och famlar. Helt plötsligt skriker Ullis, och kanske några mer?, till och det ligger en död kalv precis bredvid dem. Usch! Den verkar precis ha dött, typ iaf inom ett par dagar och tydligen så har man blivit tvungen att ta död på en tokig älgko och då inte hittat, alternativt inte vetat att den hade en kalv. Som var för liten för att klara sig. Nåja, vi traskar vidare och kommer sen äntligen upp på stigen igen och verkar vara rätt på igen. Vi springer ut ur skogen och när vi återsamlas så ser vi att Putte fått problem med en vad. Det var väl droppen, tänkte jag. Iaf efteråt då jag hörde att han inte var så himla begeistrad att springa som vi gjorde. Ullis är trött och väljer att gå med honom till Safiren och jag och Tokan, samt Flaken, kör på lite hårdare ett tag. Helt enligt plan. Vi kör progressivt i ett par km, på slutet går det rätt fort, och avslutar med lugn jogg de sista 300 meterna. Skönt pass men lite förvirrat i skogen. Vi får väl se om jag blir avsatt som både ordförande och coach nu! :-)