Lördag morgon och Ullis hade bokat in stationsträning och jag tänkt följa med men hade inte hunnit boka. Men innerst inne trodde jag nog att det skulle finnas en plats kvar iaf. Tyvärr så var det ju ingen som vaknade i tid så vi fick stressa som bara sjutton. Och jag kände mig lite risig också men tänkte iaf prova lite grand. Väl på plats, vi vaknade förresten kvart i åtta och det hela började sen 08:25, så var det bara att hoppa in på uppvärmningen och jag såg att det blev en lucka bakom en kille jag känner. Och det tänkte jag skulle bli bra så får han sköta all viktinställning och så fick det bli. Det blev ett bra pass och sen lite mer flås som avslutning. Väl hemma så hann jag inte duscha förrän jag hörde att det plingade i butiken och jag sprang ned. Där tog jag emot en kunds skidor och strax efter så kommer J och när det ringer på hans mobil så är det hans sambo och jag busar och svarar. Hon hör först inte att det är jag och det blir lite roligt. Snart nog så är även hon där och sen kommer det några stycken till och det är lite kläd- och skoköp på G. Snart nog så kommer en inbokad kund och jag fortsätter jobba så får Ullis hjälpa till med det andra istället. Fullt drag iaf och sen måste vi stänga butiken någon timme innan då grabbarna har bokat in bio på Mall of Scandinavia. Det går rätt fort tid och vi känner oss säkra på att det skall finnas bra med parkeringsplatser men det är rena kaoset. Det står att det är ledigt och lyser även grönt på lamporna i taket men det stämmer nästan aldrig. Fy bubban. Jag tror vi snurrar runt i parkeringshuset i tjugo minuter innan vi har tur och får en plats. Yippie! Sen letar vi reda på både toaletter och snart nog även en restaurant. Det hela är lite väl dyrt och inte någon riktig kvalitet. 600 kronor för lite snabbmat, som det kändes som iaf, och helt klart har man ätit godare för det priset. Iofs så var det för alla fyra och kanske hade vi lite otur med just den thai-restauranten. Nåja. Ungarna försvann snart nog till bion och Ullis och jag knallade runt lite och kollade i affärer. Men jag kände mig lite sliten och låg och tyckte det var jobbigt och visst började jag att hosta lite. Men attans då! Vi ser att Mårten Nyhlen, med reservation för stavningen, finns på Intersport och det är någon Selfie-tävling. Vi kommer oss inte för att täva då men när vi är uppe på våningen ovanför, och ser ned till Intersport, så busar vi lite och tar någon Selfie och skickar sen in. Sen känns det som evigheter innan barnens bio slutar och vi kommer på att vi inte riktigt har koll på vart vi ställde bilen och passar på att leta reda på den och bara det tog nog tjugo minuter. Det kändes rätt viktigt då vi ville hem ganska fort och se på Mello.

Filmen slutar och vi sammanstrålar med barnen och det går rätt fort att komma ut på motorvägen. Lite dåligt väder och man får något litet släpp i mittkanten så man får ta det lite försiktigt. Väl hemma så hoppar barnen av vid affären och köper lite gott och Ullis och jag slår på teven. Vi hade sett och hört lite från Ullis mobil men det blir ju inte riktigt samma ljud. Och Daniel Lindgrens låt påminde väldigt mycket om den där kända låten, som jag just nu inte kommer ihåg vad den heter. Men det är säkert tillräckligt lite för att klara sig. Personligen så gillade jag den sista tjejen bäst. Viktoria. Och vad händer sen då? Jo, jag sjuknar in och jag hoppas att nattens sömn skall fixa det men icke sa... jag! :-( Så nu är jag sjuk och det är mest synd om mig i heeeela världen...