Söndag och jag vaknade till mitt på natten men somnade sen om och sov sen som en stock. Ullis ville låta mig sova ut och hade målat som bara den. Och vi som skulle ut på ett långpass. Igår pratade vi lite om att ta passet inomhus, det kunde möjligtvis vara lite halt ute. Men Ullis hade pratat med Tanjis på morgonen och de skulle testa att springa utomhus och jag kunde förstås hänga på. Sagt och gjort men vilka skor skulle man ha. Hmm, det blev vanliga skor utan broddar och vi tänkte köra på de ställen som hade bra underlag. Och jag stretchade ordentligt innan men inatt, och på morgonen, hade jag varit riktigt stel igen. Och inget godis heller. Nu har jag bestämt mig och det ordentligt. Jag mår ju inte alls bra av det. Däremot åt vi pasta igår och det kan givetvis förklara min ökade stelhet. Hursomhelst så stretchade jag så så mycket jag hann med. Men redan efter någon kilometer så började det låsa sig i vänster ben. Då sänkte vi farten och strax efter två kilometer så stannade jag och stretchade lite. Och Ullis joggade lite och vände efter ett tag. Sen fortsätter vi men det tar bara en kilometer till så får jag stanna och Ullis fortsätter. Efter typ två minuter är jag igång igen och nu har jag väl bestämt mig för att kämpa mig igenom nästa jobbiga period, som för övrigt blir lättare och lättare. Jag hinner inte så långt förrän Ullis och Tanjis möter upp. Den sistnämnda är sugen på Hungarundan men det verkar osäker med underlaget, så jag protesterar. Och övriga verkar hålla med. Jag får snart börja kämpa igen, och jag ligger ngt steg bakom. In mot Trosa så känns det riktigt bra och vi kör genom Trosa och sen tillbaka mot Vagnhärad. Tanjis verkar riktigt nöjd och får ihop en bra bit över sitt tänkta mål, som var en mil. Ullis och jag hade 18 km som mål och det verkar bli perfekt för Ullis. Själv så hade jag ju stannat några ggr och låg ca 600 meter efter. Väl hemma, och då hade det blivit lite jobbigt, Ullis blev hungrig förresten, så låg hon precis i fas för att få 18 km jämnt. Jag passade på att ta en extra slinga på slutet och stannade vid prrick 18,00 km. Det roliga var att Ullis och jag sprang precis lika länge. Nja, det skiljde en sekund! 1.50.37 och 1.50.38

Det känns bra och det blev stretching tillsammans sen. Efter det då? Jag slappade och Ullis målade. Duracellkanin

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På jobbet blev det lite kaos och av sekretesskäl så kan jag förstås inte gå in på vad det var men jag tyckte det sköttes proffsigt. Tänk på att bloggen egentligen är till för att jag skall kunna gå tillbaka och se vad som hänt. Så ni får tyvärr nöja ...

Tisdag och jag satt på bussen och försökte komma ikapp med en massa. Jag såg att jag fått in en massa dokument som jag behövde få koll på och tog en skärmdump på Kivra. Sedan svarade jag några som hade funderingar på sin medverkan i ultraloppet. Seda...

Måndag och idag var det en ny vecka och nya krafter. Tänkte jag. Det började dock rätt dråligt och jag fick avvika på morgonen och fräscha upp mig efter att ha fått något i ansiktet.  På dagen så fick jag en återkoppling på kursen i fonetik och det...

Söndag och vi vaknade rätt sent, ja i alla fall jag. Ullis hade tagit kaffe i biblioteket så jag satte på några koppar i den vanliga bryggaren. Lite morgonteve och sedan pluggade jag en stund. I övrigt så bestämde vi oss för att skjuta upp starten i ...

Lördag och man hade inte sovit som en prins direkt då Felix säng inte var gjord för en tungviktare som mig och Ullis åkte väl in i mig då det blev som en grop.  Men lite speciellt att vakna upp mitt i Stockholm.  Efter lite frukost så försökte ma...