Ja, så var det Julafton och vi skulle jogga lite på morgonen och Tanja skulle hänga på också. Ullis och jag hoppade in i bilen och drog iväg. Det skulle bli lite stressigt för någon timme senare skulle jag och Ullis samt barnen dra vidare till min bror Jocke med familj. Det var väl lite väl optimistiskt planerat men skulle vi komma lite försent så var det inte hela världen. Och Jockes fru, Lina, messade också innan och sade att de också var lite sena. Hursomhelst så var det här första träningen sedan Trosapromenaden och då blev jag ju fruktansvärd stel och fick kämpa ohyggligt mycket.

Men jag hade visst inte fått undan stelheten utan jag fick kämpa från start. Men jag hade rätt höga förhoppningar om att det skulle släppa så jag låg någon meter bakom tjejerna. Vi sprang runt i Åda-skogarna och det var utmärkt löparväder men det skall ju inte var över 10 grader varmt och barmark på julafton. Hmm, sen kutade vi upp på en brant skogsstig och då fick jag lite strul med benhinnorna och fick gå lite. Men sen släppte det igen och det blev en dryg mil i 6-minuterstempo. Rätt skön start på dagen. Sen blev det bråttom hem och in i duschen.

Väl hos brorsan så blev det trevlig frukost och förstås umgänge. Deras smågrabbar är härliga men sen skulle vi ju hem och fira jul med våra grabbar. Ja, de är ju inte så små längre men alla tycker fortfarande det är något extra att fira jul ihop. Härligt! Och som vanligt så får man så fina julklappar så man tror knappt att det är sant.

Ja, en underbar dag i all sin enkelhet men samtidigt så fantastiskt fulländad! :-)