Alla inlägg under december 2015

Av Niclas Bernhardsson - 31 december 2015 15:37

Så var det Nyårsafton och alltså dags igen för vår Nyårsjogg, ett arrangemang som vi arrangerar för tredje året i följd. Och som vanligt så var det väl Ullis som kom på idén. Det brukar vara så. Hursomhelst så hade jag annonserat lite på Facebook och det hade fått bra spridning. Så pass att vi köpte in lite extra och vi, dvs jag och Ullis, ville komma iväg i ganska bra tid. Dels för att duka upp och dels för att jag skulle stretcha lite innan. Men så startar inte bilen. Den är typ tvärdöd och jag ser att innerbelysningen är tänd. Hmm... Nåja, vi ringer lite snabbt till några bekanta som också skall springa och de har som tur var inte åkt ännu. Så efter några minuter kommer de och vi packar in allt och åker ned mot Trosa. Väl framme så verkar det vara ganska många och vi har väl typ 10 minuter på oss att fixa iordning allt. Och jag hinner även prata lite innan vi drar iväg. Jag försöker räkna lite fort men det är svårt och jag får det till runt 25-26 stycken. Det är riktigt coolt! Och paret Nilsson har även sina barn med och kanske skall de försöka hänga med hela rundan. Jag gör iaf allt för att hålla ned tempot. Och hur skulle det gå med min stelhet, som gjort att jag i princip fått bryta flera pass på slutet. Och nu med halka och allt. Fast jag hade stretchat bra länge nu. Både igår kväll  och imorse. Och än så länge fungerade det. Och vi tassade runt 6.10/km och alltså helt enligt planerna. Och alla verkade hänga på. Och folket på gatorna hejade på och tyckte det var riktigt skojigt när vi kom med hela vår grupp. Efter att ha sprungit längs ån så vänder vi, när vi kommit till centrum, tillbaka och kör sedan stadsloppsbanan fast baklänges. Ja, iaf i princip. Vi skippade Vitalisbiten. Och det blir en hel del prat och alla verkade prata med alla. Det är riktigt kul att höra vad andra löpare har för planer. Och förstås lite kul att berätta vad man själv gör och har gjort. När vi närmar oss centrum igen så tar jag fram mobilen och nu skall vi ta upp två löpare till. Men jag hoppas hitta någon som verkar vilja fota oss och jag får napp direkt men nu blir det någon missuppfattning för folk ställer upp sig vid Stadshotellet och det var ju ett klart bra val. Och en tredje löpare kommer farande så fort att han tappar sin mobil i backen. Efter några kort så hoppar vi upp och tackar så mycket och fortsätter vår färd. Nu börjar alltfler vilja komma upp och trycka lite och det är förstås tävlingsinstinkten som gör sig gällande. Men de flesta håller sig lugna och försöker istället hålla ned tempot så alla skall hänga på. Jag ser att det blir som tre stora grupper så till slut så bryr jag mig inte så mycket utan gruppen jag är i försöker bara hålla oss lagom nära den som släpar lite. Det funkar bra och alla är nöjda. Vi blev 30 stycken totalt idag och väldigt maffigt att se den stora gruppen komma joggandes i en stor klunga. Jag vände mig några gånger och det var en upplevelse.

Väl tillbaka så korkade vi upp vår Pommac och det blev några härligt töntiga "kork-skjut". När alla fått ett glas var så skålade vi och både Flaken och jag sade några ord. Han verkar ha gått någon bra kurs för jag behövde egentligén inte säga något mer, bra Micke! Men jag skålade förstås in året som varit och för nästa som kommer. Och tack hela klubben för bra samarbete. Det blev lite gott tilltugg också eller förresten en hel del. Vi hade sammanlagt köpt för 520 kronor och då även fått lite rabatt. Men det var gott och Flaken hade dessutom tagit med sig kaffe.

Det blev ganska precis 10 km och tiden strax över timmen och det gick hur bra som helst för mig idag. Nice!

Stretch verkar vara nyckeln. Kanske inte helt oväntat iofs.

Och kul att Putte fick ett litet pris... Mohahaha!

Av Niclas Bernhardsson - 28 december 2015 21:27

Ullis undrade om jag inte borde träffa den duktiga Tommy Thedelund, med reservation för stavningen, och han är även en duktig löpare, kanske främst ultralöpare fastän han kanske inte håller med om det själv. Han kvalade nog iaf in till Spartathlon. Hursomhelst så hade vi bokat in tid med honom idag kl. 16:00. Men först var det en massa sicklingsjobb i butiken och första kunden hade tre par skidor som skulle grundsicklas. Hans bror var en nöjd kund och hade spridit vidare. Dessvärre så var väl alla tre lite svårarbetade, eller åtminstone två av dem och det tredje paret hade väl endast gått mycket i "stockholmssnö". Fast det sistnämnda paret blev riktigt fint. Bra belag, tror det var Fischer SCS och de är alltid lätta. Sen kom det ytterligare en kund som skulle ha en refresh och samtidigt kom en kille från löparklubben och skulle hämta ett pris som jag tagit hand om för honom. Då blev han också sugen och imorgon skall jag ta hans skidor. Sen när jag går upp till Ullis så håller jag på att kräkas. Det luktar äggmök i sovrummet och hon håller på att måla om i garderoberna och färgen är organsisk och har den stått lite länge i luft så luktar det förskräckligt. Igår målade jag lite men den färgen luktade inte lika illa. Nu rann tårarna i ögonen på mig och Ullis skrattade åt mig! :-) Sen kommer Felix och undrar om det är kattskit någonstans. Ja, lukten var inte någon höjdare men enligt uppgift så försvinner lukten när den torkar. Bara hoppas för annars är det bara att bränna ned huset! ;-) Skämt åsido så börjar det, i skrivande stund, vara helt okey. På något sätt så lyckades jag klara av det och avslutade målningen medan Ullis röjde lite i butiken. Och ungarna drog till gymmet och tränade. Sedan, när de var tillbaka, så skulle Ullis och jag dra iväg till Södertälje och sjukgymnasten. Vi kom iväg ganska sent och man kunde inte köra som en tok p.g.a vägläget men vi kom precis i tid och jag betalade i receptionen och sedan försökte vi hitta Tommy. Han skulle visst vara på gymmet och man undrade ju hur den här behandlingen skulle gå till. Jag ville ju få hans åsikter om min stelhet och när vi väl träffade honom så var han rätt upptagen och jag kunde ju värma upp först. Det blev spinning framför hockeyn. Sen träffade vi Tommy och jag förklarade läget och när han hörde hur länge jag haft det så tyckte han att det var dumt att hitta orsaken utan bättre bara försöka få ordning på problemen med ett bra program. Så idag blev det inte så mycket men när jag ändå var där så ville jag prova AlterG-bandet och Ullis hämtade den speciella byxan och hjälpte mig. Lite småskumt i början men sen gick det bättre men jag kände ändå av min stelhet på ungefär samma sätt. Jag tog bort hela 41 % av min kroppsvikt och trodde väl att jag skulle känna mig hur snabb som helst men det gjorde jag inte. Kanske är jag ovanligt stel nu då. Hursomhelst så blev det inte mycket mer än ett par kilometer innan vi drog hemåt. Väl hemma så tänkte jag väl ta det lite lugnt men efter ett tag så pratar jag med Flaken och han skulle gå och gymma och varför inte hänga på? Jodå, Ullis och jag bytte om fort och drog iväg. Och Ullis hade hittat ett nytt program som vi kunde köra. Jag började med 10 minuters stakning och kom 2237 meter och körde väl rätt hårt. Samtidigt så är det lite nedslående då jag vet att många kör mycket hårdare. Men men, det avgörs inte på Skiergen. Sen blev det en massa övningar med Ullis innan vi körde lite kardio igen och nu valde jag en Crosstrainer istället. Och valde ett konstigt program som dock var omväxlande och rätt roligt. Men jag fegade och körde inte med så tung belastning. Sen avslutade jag och Ullis med lite bålträning igen. Vi kom lite i ofas med Flaken men han såg ut att köra riktigt bra.

Av Niclas Bernhardsson - 27 december 2015 20:38

Söndag och inplanerat långpass men dels så var jag ovanligt stel och dels hade jag varit uppe rätt sent igår kväll. "Band of Brothers" gick på teve men till slut stängde jag av och gick och lade mig. Ullis hade planerat att komma iväg rätt tidigt och som vanligt så hängde det en del på mig. Jag är ju lite seg på morgonen och så var det även idag. Fast Ullis var också lite seg. Men till slut så kom vi då ut och jag hade stretchat i någon halvtimma innan. Det var nog nödvändigt Och vi tänkte ta lilla kommunrundan men hade inte kommit mer än 500 meter då vi ser Flaken komma. Efter lite prat så bestämmer vi för att joina honom och vänder och springer med honom istället. Men jag hinner inte komma mer än en kilometer innan det börjar knyta sig i benen. Hela baksidorna och benhinnorna protesterar. Jag stannar och stretchar och de väntar snällt. Sen får jag stanna igen och de vänder tillbaka och hämtar upp mig. Sen vinkar jag att det inte går och att de kan fortsätta själva. Jag stretchar lite extra och passar på att pinka, då är jag på "höjden" och jag ser att de kollar bak men att de inte ser mig. Efter ett tag så fortsätter jag och det blir omväxande jogg och strech. Men efter ett par kilometer så går det rätt bra och jag ser dem ibland. Väl inne i Trosa så funderar jag på om Ullis kommer att vända eller om jag skall fortsätta på vår tänkta planering. Jag förstår att Ullis tror att jag vänt hem men samtidigt så funderar jag på om hon skulle vända tillbaka som hon sade från början. Men eftersom hon inte såg att jag fortsatte så var jag osäker. När jag kommer fram vid vägskälet, direkt i samband med rondellen, i Trosa, så väljer jag att ta till höger men hinner inte komma så långt förrän jag ser att Ullis har tagit andra vägen men vänt tillbaka. Oops! Vilken tur att jag inte hade kommit lite längre, då hade jag missat henne. Och nu hade det börjat gå lite bättre och det jag tar med mig var att jag fick kämpa och gjorde det bra. Vi hinner knappt börja springa förrän vi ser ett par vinka in oss och det var väl en sekund av förvåning innan vi ser att det är min faster E-M och hennes sambo L! Riktigt kul och de hade varit hos min bror Jocke och hälsat på. På vägen hem så håller vi runt 6 min/km och när vi kom in i Vagnhärad igen så börjar jag bli lite för tight i musklerna igen och den sista kilometern fick jag kämpa igen. Det blev lite drygt 16 km och det får jag var nöjd med. Nu skall jag lägga extra mycket fokus på stretch eftersom jag är så himla stel.

Av Niclas Bernhardsson - 26 december 2015 20:40

Lördag men röd dag så butiken var stängd. Fast Ullis och jag hade bokat in spinning vid kl. 11:00 och sen hade hon tänkt köra Bar Pump efter det. Och då tänkte jag stå vid stakmaskinen och dra. Det börjar ju bli hög tid att öka träningen och det tycker jag att vi har gjort. Bara hoppas man håller. Hursomhelst så var det ju spinning på agendan men svärmor ville ha skjuts från centrum och hem och det runt halv 11. Men jag hann och kom sen i god tid till spinningen. Det var Sara som var ledare och hon hade ett nytt pass för dagen. Och lite stel var jag men absolut inte värre än sist. Då hade jag fullt sjå att komma igenom passet. Och passet då? Nu var hon lite för snäll igen men hon är som vanligt väldigt inspirerande och peppande så bra som vanligt. Efter passet så gick jag direkt in till stakmaskinen och det var rätt mycket folk inne i rummet och det är alltid peppande. Nu var det full fokus på att hålla sig lugn och jag såg till att hålla mig lite under 2.30 min/500 meter. Efterhand så ökade jag lite grand och låg emellanåt på runt 2.10 min/500 meter. Det blev till 30 minuter och jag kom lite drygt 6,2 kilometer. Skönt att vara igång.Efter det så hann jag precis duscha innan Ullis pass var klart. Väl hemma så kom vännerna I och T, på besök och vi fikade lite. Sen pratade Ullis och jag om bio igen och vi ser att det finns två platser kvar på filmen "En man som heter Ove" och det i salongen med bioduken som en tid var den största, åtminstone i Sverige. Dock på rad fyra och det kunde ju kännas lite väl nära. Men väl på plats så kändes det helt okey och filmen då? Jo, för sjutton! Det var den bästa film jag sett! Jag var lite rädd att den inte skulle motsvara boken men det var tvärtom. Det var nästan så att boken nu kändes överarbetad. Det är inte ofta som filmen är bättre än boken men nu var det så. Me like! På slutet så fick jag jobba med känslorna då jag var nästan började storböla.

Av Niclas Bernhardsson - 25 december 2015 23:47

Juldagen och vi pratade lite om att träna på Trosa Sportsclub, då gymmet i Vagnhärad var stängt. Både Ullis och jag har kort som gäller i både Trosa och Vagnhärad och grabbarna fick dispens idag, av ägarna. Jäkligt schysst!

Sagt och gjort. Vi hoppade in i bilen och drog ned. Alla löpbanden var upptagna och jag satte mig på en spinningcykel men snart nog så blev ett band ledigt och Ullis drog dit direkt. Jag fortsatte spinna och det blev ca. 10 minuter. Sen blev det två kilometer stakning på ca. 9 minuter. Efter det så gick jag runt maskinerna och drog lite. Men först lite hantelpress förstås. På maskinerna så blev det lite extra bålträning men även lite triceps och axlar. Totalt så blev det väl 40 minuter iaf. Klart dugligt och Ullis drog sex kilometer på bandet.

På kvällen sen blev det film som vanligt och det håller på fortfarande men nu har Rocky ll precis börjat men jag skall försöka slita mig för imorgon f.m väntar spinning.

Av Niclas Bernhardsson - 24 december 2015 19:00

Ja, så var det Julafton och vi skulle jogga lite på morgonen och Tanja skulle hänga på också. Ullis och jag hoppade in i bilen och drog iväg. Det skulle bli lite stressigt för någon timme senare skulle jag och Ullis samt barnen dra vidare till min bror Jocke med familj. Det var väl lite väl optimistiskt planerat men skulle vi komma lite försent så var det inte hela världen. Och Jockes fru, Lina, messade också innan och sade att de också var lite sena. Hursomhelst så var det här första träningen sedan Trosapromenaden och då blev jag ju fruktansvärd stel och fick kämpa ohyggligt mycket.

Men jag hade visst inte fått undan stelheten utan jag fick kämpa från start. Men jag hade rätt höga förhoppningar om att det skulle släppa så jag låg någon meter bakom tjejerna. Vi sprang runt i Åda-skogarna och det var utmärkt löparväder men det skall ju inte var över 10 grader varmt och barmark på julafton. Hmm, sen kutade vi upp på en brant skogsstig och då fick jag lite strul med benhinnorna och fick gå lite. Men sen släppte det igen och det blev en dryg mil i 6-minuterstempo. Rätt skön start på dagen. Sen blev det bråttom hem och in i duschen.

Väl hos brorsan så blev det trevlig frukost och förstås umgänge. Deras smågrabbar är härliga men sen skulle vi ju hem och fira jul med våra grabbar. Ja, de är ju inte så små längre men alla tycker fortfarande det är något extra att fira jul ihop. Härligt! Och som vanligt så får man så fina julklappar så man tror knappt att det är sant.

Ja, en underbar dag i all sin enkelhet men samtidigt så fantastiskt fulländad! :-)

Av Niclas Bernhardsson - 20 december 2015 22:00

Ja, herregud vad jag fick slita men låt mig börja från början. Och nu skrivet dagen efter för jag var nästan klar med inlägget igårkväll då allt försvann. Snacka om känslig musplatta, jag hade nästan lust att dela laptopen i två delar... Nu skall jag spara mitt skrivande, lite då och då.

Det var alltså dags för Trosapromenaden och Ullis och jag tvekade. Bägge hade slarvat med långpassen och vi har ju sprungit den två gånger tidigare. Dock inte förra året men nu kom frågan från Sandis och vi tvekade alltså. Men jag var rätt på och snart nog även Ullis. Sen backade Sandis men vi kunde ju ta det som ett bra långpass och orkar vi inte springa hela så kunde vi ju gå emellanåt. Sagt och gjort. Vi tänkte lite på vad vi åt och drack dagen innan men vi kunde inte riktigt slita oss ifrån "Phuket-filmen" och klockan blev väl lite över midnatt innan vi kom i säng. Tyvärr så har jag varit stelare än på länge och min form blivit sämre. Sedan jag började höstterminen på skolan, så har jag gått upp 7-8 kg. Och det har väl inte gått bra att springa på typ en månad minst, det har med min stelhet att göra. Nåja, det var ju bara att prova. Vi kom upp och åt lite frukost och packade iordning det sista. Sen tog vi bilen till Trosa, där en bil skulle möta upp för färden till Södertälje Station. Vi ser att Rydholmarna kommer gående och de skall också springa. De har med sig några väskor som de skall ha efteråt och Ullis och jag erbjuder dem att lägga det i våran bil. Skulle de komma före så kunde de ju bara ta nyckeln.

Väl i Södertälje så hann vi alla fyra gå på toaletten innan Scharpen utropade: -Mot Trosa! Han hade förresten sprungit till Södertälje på natten tillsammans med sällskap och nu skulle åtminstone han gå tillbaka. Så när vi trippar igång så dyker Thunebranten upp och han skulle även springa tillbaka. Eller försöka iaf. Jag misstänkte att han skulle få problem för närmare 8 mil löpning i ett sträck är oerhört tufft. Och tufft blev det för mig direkt då benen inte svarade. Jag fick inte igång cirkulationen utan byggde bara på mig mer och mer syra. Till slut så fick jag börja stanna och stretcha och när jag lyckades springa ikapp de andra så lämnade jag nyckeln till Rydholmaren och sade att jag nog kommer efter. Ullis ville inte lämna mig och vi hade lovat att springa ihop. Efter att omväxlande joggat och stretchat så börjar det funka för mig efter ca. 6-7 km och då kan jag springa allt längre i sträck. Och runt milen till 1,5 så känns det väldigt bra för mig och vi börjar skymta de övriga igen. Och då är Ullis lite tveksam på hur länge hon skall hålla. Och snart så ser jag en person i en busskur och det ser ut som Thunebranten. Han går ut och börjar jogga lite. Det ser ut som att han såg oss. Men just nu gick det bra för oss och har han fått problem så tidigt så lär han inte vilja hänga på oss. Efter någon kilometer så är vi ikapp och vi pratar lite. Han har fått problem med rumpan och jag ger några tips på stretch, då jag själv har fått stretcha den på morgonen. Snart så har vi lämnat honom bakom oss och jag skymtar Rydholmarna men de verkar vara ca. 6-7 minuter före och vi kanske tar in lite grand men jag börjar snart få problem. Jag verkar ha svettats kopiöst och får snart ta av mig min jacka och den packar vi förstås ned. Men jag kanske reagerade för sent för jag får ganska snart börja kämpa rejält för att ens ta mig framåt och på några kilometer så har jag gått från känslan att lätt kunna springa in till Trosa till att överhuvudtaget ta mig en kilometer till. Det blir mer och mer småstopp och stretch samt förstås försök att få i mig mer vatten. Och nu verkar avståndet, förstås, öka igen till Rydholmarna men Ullis börjar vakna till liv ordentligt och tycker att alla mina små stopp är jobbiga. Vid "Finn-Lasse", som är ca. 13 km ifrån målet, så möter vi en bil och personerna där skall visst gå därifrån. Då får vi höra att de framförvarande bara var 500 meter före. Jag misstänker att det inte riktigt stämmer då det endast skulle innebära att de var dryga 3 minuter före oss. Och när man ser lite längre så ser vi dem inte. Snart så har vi iaf bara en mil kvar men den är fruktansvärd! Och hela kroppen värker. Och godiset har typ kokat och klibbat ihop så jag är väl överhettad. De låg ändå på utsidan av ryggsäcken och borde skyddats från min kroppsvärme. Men vi hjälps åt att få i mig energi och Ullis får avstå en del som var tänkt till henne. Men har man börjat få brist på i första hand vätska, så är det svårt att komma igen. Jag återhämtar mig iaf initialt men sträckan börjar förstås också ta ut sin rätt och säkert också de tidigare problemen. Och Ullis får ligga före och ta luft i motvinden men jag får hela tiden säga åt henne att sänka farten. Nu var ju jag lite snäll också och tog vind för henne då jag var stark. Men det går sämre och sämre och vid Trosa Lands kyrka så orkar jag helt inte längre. Jag säger åt henne och nu på skarpen, att hon inte behöver vänta på mig. Det visar sig att hon har massor av krafter kvar och ökar farten rejält och försvinner. Jag försöker springa ibland men allting stelnar till och gör ont. Så det blir mest gång. Och jag kommer typ 24-25 minuter efter Ullis i mål och den sista biten är helt fruktansvärd men jag får sällskap av Lagerman på cykel och han hejar lite. Kul! Jag är så slut och det skall bli så skönt med Spa. Ullis väntar på mig och vi får i oss lite kaffe innan. Men jag svamlar mest och när jag skall gå upp från varmpoolen så får jag panik. Jag håller på att svimma och vill kräkas. Det känns inte som jag skall kunna hålla tillbaka det. Jag lyckas ta mig upp till omklädningsrummet och sätter mig försiktigt ned och bara väntar på det oundvikliga, det är iaf så det känns. Tendenserna fanns helt klart där men jag klarar mig. Det kommer inget men jag mår lite dåligt så jag funderade lite grand på att hjälpa naturen på traven med några fingrar i halsen... Men så slut som jag är så är det nog ingen bra idé. Efter 10 minuter så går jag då ned igen och Ullis undrade förstås vart jag tog vägen. Och jag undrade också om jag skulle kunna få ned någon mat men det visade sig inte vara några problem. Både jag och kroppen återhämtade sig rätt snabbt och vi fick roligt och trevligt sällskap till bordet i form av Henke och Nisse. De gick förresten på fina 6.26 och det skall jämföras med mig som sprang, nåja, på lite under 5 timmar. Och min stelhet sen då? Jo, det var stelt men värre idag.

Jag tror att det var en bra väckarklocka. Nu är det bara att steppa upp träningen. Sen spelade det säkert in att jag tog på mig alldeles för mycket för det var ju rena sommarvärmen. Och vi har inte direkt varit flitiga med långpassen på slutet.

Av Niclas Bernhardsson - 18 december 2015 20:45

Så var det fredag och skolavslutning. Idag så var det lite upp till oss lärare att fylla dagen och den skulle förstås innehålla betygsutdelning. Men jag hade även lovat att köra en frågesport och precis när jag skall gå in till min klass så kommer en lärare med några omdömen och det var ju lite irriterande. Att de kom så sent alltså. Men men, jag fick köra en liten rast efter frågesporten och fixa iordning det sista. Fast jag kom på att alla kanske inte ville köra med öppna poäng så jag körde först en dold röstning och jag tror det var tre stycken som ville ha dolda poäng och det gjorde ju att det skulle ta lite mer tid men det fick gå. Efter mycket om och men så stod Lova som segrare och fick en tröja från butiken. Och sen blev det alltså en liten rast och jag skyndade mig med att få in de sista omdömena och ropade in eleverna igen. Och jag fick förresten en hel del presenter och vad glad jag blev! Det var så att jag skämdes för vad hade jag gett dem? Men jag har köpt saft flera gånger och dessutom muggar men det hade ju varit roligt att gett dem något de kunde uppskatta lite mer. Och när jag kikade in i klassrummen bredvid så var det tända ljus och dukar och allt. Jag är ju klart sämre på sånt men jag gjorde vad jag kunde. Hursomhelst så fick jag så mycket fint och jag höll ett litet kort tal. Filmen som jag lovat att vi skulle visa får jag ta när skolan börjar istället för när jag tittade på den kvällen innan så kändes den som att man bör se alla avsnitt på en gång. Och det skulle vi inte hinna idag. Sen var det avslutning för oss lärare och kul att se att M var där. Hon fick en lång kram och jag tänker på henne som har en tuff tid framför sig nu. Efter fikat så var det full fart hem och på vägen hem så kommer jag på att jag glömde alla presenterna! :-0 Men då! Jag som tyckte jag hade alldels för mycket med mig hem så jag trodde att jag fick med dem. Sen skulle jag springa och möta Ullis men jag hade lite tid innan och Tim visade mig några coola klipp på Youtube. Och jag höll på att missa tiden och blev lite sen iväg. Men iväg kom jag men det funkade inte alls. Min stelhet, i hela kroppen, ville inte släppa och snart så krampade hela jag och efter 3 km så stannade jag och stretchade lite allt möjligt. Och efter ett tag så kommer Ullis och vi börjar springa igen. Men jag fick henne att sänka farten lite, iaf i början. Och det blev faktiskt lite bättre. Men totalt bara drygt 6 km och det fick räcka idag. Sen fort in i duschen för nu skulle grabbarna och jag iväg och se på bio, Star Wars - The Force Awakens! Men vi tog vägen förbi skolan, för att hämta mina presenter, och sen direkt vidare. Men det blev riktigt bråttom för att hinna hämta ut biljetterna men vi hann med några minuter till godo. Och lite gott käk innan filmen hann vi också med.

Och filmen då? Jo, underbar men vad har hänt med skådisarna? Jag som var så kär i prinsessan Leia, då jag var barn. Nu var hon ju en gammal tant! ;-)

Väl hemma så tog vi det lite lugnt framför teven och Ullis var iväg och åt gott med jobbet.

 

Presentation

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3
4
5 6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25 26 27
28
29
30
31
<<< December 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok


Skapa flashcards