Söndag och idag så hade vi tänkt att träna hyfsat mycket och en cykeltur skulle vi absolut få med då vädret äntligen visade sig på sin bättre sida. Så upp och hoppa och iväg. Men hur långt? Kustvägen till Nyköping och hem via Å-stugan och således gamla E4:an, vore ju nice! Men Ullis var bra seg från gårdagens Mega-pass då hon både sprang 2 mil och cyklade lite över 4 mil. Men hon verkade piggare än hon sade och idag var det bara längden som vi var ute efter. Vi morsade glatt på ganska många cyklister som liksom vi passade på. Fast det kändes ju bra långt iaf. Och sen på Ironman så är det ju 18 mil man skall cykla! :-0 Fast ungefär samma sak kände jag ju med Vätternrundan och det gick ju bra. Fast då var jag helt jäkla slut. Men iaf, till dagens pass då. Efter att vi vänt hemåt från Nyköping så rullar vi alltså på gamla E4:an och rätt som det var så kommer en cyklist och cyklar om oss och hejar glatt! Ullis reagerar på att det var en "söndagscyklist" och det blixtrar till lite i ögonen på henne! He he, härligt! Jag själv reagerade på att han verkade cykla så lätt förbi oss med ganska bra fart men sedan så verkar han tappa i fart. Aha, tänkte jag för mig själv. Det gick lite fortare då han skulle passera oss så när Ullis blixtrade till så var jag direkt på och vi ökade farten rejält och plockade in meter för meter men snart så kommer ju Å-stugan och när vi är ca. 15 meter bakom honom så viker vi av. Han glatt ovetande om att vi tävlat lite med honom! Hi hi. Ja, bra fånigt men man måste leka lite ibland också. Väl framme så verkar det vara rena cykelträffen och vi utmärkte oss genom att vara de onyttigaste och när skall man lära sig. Chokladboll och äppelpan är tom energi. Det kickar liksom aldrig ens till efteråt utan man blir bara dåsig och inte är det särskilt gott. Jo, Ullis äppelpaj iofs. Sjukt god! :-) Vi drar iaf vidare snart och då är det Ullis som direkt blir tom på energi, som jag blev förra gången på samma ställe. Vi stannar och hon drar i sig lite energi från mina flaskor då hon fått tomt. Och så kickar det till igen ganska fort och jag blir alltmer övertygad om Mighty Sports förträfflighet. Så nu skall vi boka ett möte och försöka få till en bra deal. Men vi hinner inte komma så värst långt förrän det börjar droppa från himlen och det ser oroväckande svart ut. Jag reagerar direkt och letar efter något att gömma sig i och när det börjar regna ganska rejält så kommer loppisen! Ah, vi svänger av och ställer av cyklarna och springer in i ett rum. Där blir vi ståendes i säkert 30 minuter och det vräker ned. När det börjar lätta lite så ser vi vår chans men det slutar liksom inte att regna och man är snorkall. Burr! Och trycker man på då det är platt så är man helt dyngsur om fötterna på några sekunder. Men närmare Vagnhärad så klarna det upp och blir ganska mysigt. Dock så hinner vi knappt in i huset förrän det börjar regna även här. Sen så är det lite mat och svärmor kommer på fika. Och vi, dvs jag och Ullis, lägger oss en stund på soffan och toksomnar, ja, iaf jag! :-0 Vi som hade tänkte träna mot kvällen men vi orkar bara inte och låter det vara istället. Det börjar kurra lite i magen och jag är sugen på makaroner och falukorv och får med mig resten av familjen. Så vid halv nio på kvällen så äter vi! :-) Och klockan hittade jag också. Idag så får jag bara uppskatta passet då Ullis klocka även lade av efter vägen då batteriet dog. Vi kanske höll 24,5-25 km/h i snitt. Vi säger det. Och dryga åtta mil skall det vara.

Idag så öppnade gymmet först vid kl. 10:00 och då var jag i butiken då jag trodde det skulle komma lite besök. Och besök blev det men inte av dem jag hade trott. Sen skulle jag och Ullis iväg och fylla i våra senaste Ironman-tatueringar men precis när jag åkt hem så får jag ett sms där studion undrar om vi inte kunde komma imorgon istället. Hmm, det kom ju lite sent men det var bara att finna sig i läget. Och Ullis hade redan varit ute och sprungit i två mil, det var imponerande. Men jag passade på att fixa iordning min tempocykel men lånade bakhjulet från min vanliga racer då jag nog inte hade rätta slangen till de lite mer speciella hjulen jag har på tempocykeln. Efter lite trixande så är jag iaf klar med cykeln och har flyttat över flaskhållarna och pedalerna samt förstås sadeln. Fast sadeln var bara tillfälligt bortmonterad eftersom man var tvungen att ta bort den för att få bort flaskhållarna bakom sadeln. Till slut var jag iaf klar och vi passade på att äta lite innan vi skulle iväg. Fem mil var målet för dagen och jag trodde det skulle bli något sådant om man tog gamla kustvägen och vek in mot Tystbergahållet och sen genade över Lästringe. Men rätt kuperat och Ullis var lite sliten efter löpningen och jag var lite seg i nacken. Och min cykeln lät som bara sjutton. Den är visst akut behov av lite smörjning och annan tillsyn. Men lite extra träning har ingen dött av. Vi började rätt lugnt och sen blev det även lugnt i uppförsbackarna men på platten så låg vi på ganska hårt och det blir kul att kolla Ullis logg sedan. Jag själv glömde nog klockan på jobbet. Vi tryckte förresten på i en backe och var uppe i 55 km/h. Härligt! Fokus idag låg mest på att träna att ligga i tempobågen. Lite segt men det är bara att härda ut. Snittet blev något på 25 km/h, sade Ullis. Fast då vi körde på så gick det undan. Kvällen avslutades med en rymdfilm tillsammans med Ullis och Tim. Felix sover över hos en kompis. Filmen var förresten Gravity med Sandra Bullock och George Clooney.

Ja, jag brukar ju mestadels bara blogga om träning nuförtiden men även om stora händelser i mitt liv och det var det idag! Ullis och jag hade idag varit tillsammans i 24 år! För er yngre så låter det säkert som en väldigt lång tid och det är ju det ju också men heller ingen uppoffring på något sätt. Är man lycklig så är man och tiden verkar rinna iväg. Men idag så firade vi inget särskilt men hade väl tänkt att åka iväg och se på Bio och jag har ju blivit förtjust i Kjell Bergkvist och tänkte att "Prästen i Paradiset" kunde vara något. Men tiden rann iväg på dagen också och jag ville få till lite simning och tjatade på Ullis men hon ville vila men jag kunde ju gå. Så jag sprang iväg i full fart och tänkte att ett kort pass är ju bättre än inget. På parkeringen var det sjukt mycket bilar och när jag kikar in mot bassängen så är det grymt mycket folk och barnen verkar välla över lite på motionsbanorna. Hmm, nåja! Det blir ju bra träning om jag ändå tänkt vara lite längre fram i fältet i år på Ironman, tänkte jag! ;-) Jag gör mig iordning och kommer ut och det är då lite mindre folk som motionssimmar, tror det bara var tre stycken, varav en som crawlar. Han stannar vid varje längd så jag kör samma princip så vi kommer i fas. Men jag klipper in från min träningscenter, på nätet:

"Lite snabb simning innan maten.
Det började direkt med att jag simmade in i en liten flicka som skulle gena över motionsbanorna! :-0 Men hon blev mest rädd att jag skulle bli arg, stackarn. Sen crawlade jag hela tiden och vilade typ 5-10 sekunder på varje bassängkant tills jag kom till den 16:e längden och då körde jag på och det lossnade helt plötsligt och jag stannade på förutbestämda 20 längder. Jag är bara osäker på om jag vilade på den 16:e längden eller om det blev från den 15:e jag körde på. YES! Det känns som det är hur nära som helst tills jag knäcker koden helt. Och jag har alltid lättare utomhus än i bassäng då de korta sträckorna gör att jag förivrar mig."

Ja, jag blev överlycklig och kunde inte hålla mig utan ringde hem till Ullis som dock inte verkade förstå min lycka riktigt. Eller så hade hon slumrat till lite på soffan. He he, jag kanske också överreagerade men ett bra steg framåt och jag tyckte det kändes bättre i luftrören nu också då jag fortsatte blåsa ut i näsan en bit över vattnet, det gjorde nog att det inte blev lika mycket irriterande vatten i gångarna.

Väl framme så blev det gott käk och jag var sugen på fläskkarré men Ullis hade köpt lite finare köttbitar till sig själv och barnen. Jag vet inte varför jag är så förtjust i karré men gott är det! Sen kollade vi in bioprogrammet och vi valde alltså Prästen i Paradiset och det var inte svårt att hitta platser så jag bokade. Väl framme så går vi in när det är 5 minuter kvar och det sitter endast 2 par! Ha ha, vad är det här? Och filmen startade och det blir inte fler, snacka om flopp. Och filmen var faktiskt ingen höjdare men lite av en feelgood-film. Man kunde le lite grand åt eländet och de små ljusglimtarna i filmen. Men någon guldbagge blir det inte på långa vägar. 2 stjärnor får den av mig då den ändå var sevärd. Lite lätt lagom att slappa till.

Ja, herregud vad hände? Riktigt trött från gårdagen och jag gick även till sängs först av alla. Vanligtvis är det jag som går och ser till att allt är stängt innan jag går och lägger mig. Men jag sov oroligt och var riktigt trött och orkeslös. Och när jag skulle upp så var jag så stel så jag kunde knappt gå utan fick stretcha först. Drog i mig lite kräm och försökte somna om. Sen tycker jag att jag hör någonting och tänker först att det inte är något. Men asch då! Det kan ju vara något så jag masar mig upp och när jag går runt och kikar ut så kommer jag till en altandörr och den är olåst. Hmm, inte bra. Sen går jag vidare och går ned mot ytterdörren och även den är olåst! :-0 Aj f-n! Jag blir lite oroligt och går ned i källaren och kollar runt. In i garaget och tror ni inte att garagedörren också är olåst! Men jisses! Jag går en ordentlig husesyn nu med golfklubba i handen och skulle jag möta en inbrottstjuv så är frågan om denne skulle däckas av golfklubban eller utav chocken att jag springer runt naken. He he! Hursomhelst så är det ingen där och jag hör att Felix är uppe och spelar på sitt rum så kanske var det honom jag hörde. Men men, nu blir det till att fixa klart på larmet som jag inte dragit igång sedan jag beställde hem batterier och skaffade en extra däckare. Men iaf. Till träningen då. Jag masade mig upp och försökte traska obehindrat till affären men det gjorde rätt ont under foten då senan var för sträckt. Men på tillbakavägen gick det bättre då jag börjat bli varm. God frukost och Ullis och jag firar hela 24 år idag! :-) Sen till träningen då. Ullis undrade om jag verkligen kunde träna men jag var bestämd. Man kanske dock inte skulle börja med att springa... Men väl där och ombytt så står man där vid bandet. Aj! Det är stelt och ömt men jag börjar springa. En minut, två minuter... 5 gånger kvar nu bara... Men minuterna tickade på men jag fick faktiskt jobba lite för 6 minuters-fart. Jag satte alltså inte bandet på snabbare än så. Det fick räcka. Sen in till viktrummet och två äldre damer var där och jag frågade om jag fick låna fläkten, som de ändå inte hade igång. Givetvis, sade de. De tog ändå inte i så mycket. Men det gjorde vi, sade jag. Varför jag sade det vet jag inte men det var väl för att jag med gott samvete kunde låna fläkten. Men svettningen kom ju mer igång efter andra rundan på bandet. Hursomhelst så kör vi igenom våra tre övningar två gånger och sen på bandet igen. Och nu testade jag 14 km/h och det i fem minut. Sen 14,5 km/h i 2,5 minuter och 1,5 minuter i 15  för att avsluta i 15,5 km/h den sista minuten. Det gick helt okey och kroppen har en jäkla förmåga att komma igen. Nu kändes det dock mest som det var energin som tröt men visst är man lite sliten. Eventuellt så blir det simning senare idag och sedan iväg till stan för att fira lite. Vi kanske t.o.m struntar i morgonpasset imorgon! Så pass! :-)

Klubbträning och backar stod på schemat men Ullis och jag har ju fokus i första hand på Ironman om en dryg månad. Så vi ville komma igång lite tidigare med löpningen och slängde i oss maten och bytte om. Jag lämnade in min väska på badhuset och så drog vi igång. Vi bestämde oss för att dra förbi lilla Väsby och sen vidare bort mot och runt Häradsvallen och tillbaka. Det blev närmare 7 km och när vi kom fram så var det visst precis på håret. Där stod Flaken, Lindblommaren och Hamlet och väntade. Och klockan var typ en minut i. Nice! Så efter några minuter var vi igång igen men det kändes som det var lite segt på slutet, då vi närmade oss Safiren. Men nu pratade jag för fullt med Hamlet och märkte väl inte att jag var så trött. Och när uppjoggen var nästan slut så känner jag dock att jag är ruggigt trött. Men jag vill inte tjata om det eftersom det kan ta ned humöret på de andra. Vi kör lite lättare löpskolning och sen är det dags för långa backar. Ullis känner sig rätt nöjd och joggar hemåt och jag väljer att jogga lite i backen istället och inte ändå upp. Jag passar på att springa lite bakom Flaken och hejar på honom istället. Det går riktigt segt för mig men efter några vändor så verkar jag ha piggnat på mig och kör hårt på en och ända upp. Jag får 1.37 på den och det är helt okey. Men sen tar jag det lugnare igen och joggar på platten istället tills de är färdiga. På nedjoggen sen så är jag redigt slut och viker av mot Safiren och tar en dusch och bastu isället! :-0 Det blev 16,25 km och totalt med löpning idag lite över 2 mil. 

Fjärde dagen på Ullis och min egna Fitnessfight och det börjar helt klart ta emot lite. Men lite lugnare träning igår kväll så batterierna var lite mer fyllda kanske. Jag började med löpband igen och satte bandet på 12 km/h och motstod reflexerna att höja då kroppen ville mer. Så 10 minuter och 2 km. Sen in till viktrummet igen och fram med mattorna och bara sätta igång. Liggandes på golvet och raka armar med vikt över huvudet. Jag har alltid undrat om det inte är någon som tappat vikten i huvudet någon gång och vad som händer då.... Nåja, jag höll säkert i vikten och jag kör på 8 kg-hantlar hela tiden. Sen upp och kör smala benböj och då håller jag bägge hantlarna så jag får lite extra vikt. 15 reps som vanligt. Sen till plankan i 45 sekunder. Och bra tempo mellan övningarna och vi upprepade övningarna igen innan vi gick in till löpbanden igen. Och nu satte jag bra fart direkt. Jag började med 14,5 km/h i fem minuter och sen 2,5 minuter i 15 km/h. Då ökade jag till 15,5 km/h i 1,5 minut och avslutade i 16 km/h. Känns ändå som det fanns mer att ge men vänster baksida känns som den ligger och lurar så jag håller mig lite i skinnet och får inte slarva med stretchen. Nu började svetten komma ordentligt och in till viktrummet igen. Vi ligger mitt på golvet mellan alla Easy line-maskiner och en kille skulle köra maskinerna så vi försökte hålla oss undan så mycket som möjligt. Och vi kör liggande tricepspress, jag med mina 8 kg-hantlar och det är tungt. 15 stycken är jobbigt. Vidare upp till bred benböj och hantlarna följer med. Direkt ned i plankan och sen upprepar vi övningarna. När det är gjort så är det tre andra övningar och det är axelpress och sen liggande höftlyft som säkert ser lite suspekt ut och avslutande liggande sidorotering. Och upprepa igen. Bra pass! Grymt svettigt! Vi avslutade med ordentlig stretch. 

Onsdag och Ullis och jag tänkte gå iväg mitt på dagen och simma men det föll sig så att vi gjorde det på kvällen istället. Det kändes som det verkligen var på tiden. Och bra sugen. Tänk om det kunde lossna liksom. Vattnet kändes ganska behagligt och så var det då dags att börja simma och jag hade verkligen bestämt mig för att bara crawla. Och utan näsklämma som vanligt. Men det var ett tag sedan vi simmade nu och jag fick inte in någon bra och avslappnad teknik utan det blev lite stressat. Dock ganska bra fart så jag simmade i princip ikapp Ullis hela tiden och så höll det på. Hon var lite före och sen kom jag och drog förbi men bara för att stanna vid nästa kant och vila, spotta och fräsa... Jag vet inte vad det var men när jag närmade mig kanten så blev det liksom lite för mycket att tänka på. Jag hade ju varit van vid näsklämma. Det låter ju som en enkel sak att ta luft genom munnen och blåsa ut genom näsan och det börjar funka hyggigt men vid kanten så strulade jag till det hela tiden. Och lite för stressat totalt sätt också. Så när jag simmat ca. 500-550 meter så hade jag fått nog och gick och bastade. Jag kände mig ganska urlakad också men är ändå hyfsat nöjd. Det känns som det är nära tills jag simmar riktigt långt i ett sträck. Tror det mesta sitter i anspänningen och det här med att simma utan klämma tar väl också ett tag. Det känns ändå som rätt steg att ta. Och några längder gick också riktigt, riktigt bra. Men Ullis simmade på i en timme och jag fick sitta och vänta! Det får mig att tänka på Haren och Sköldpaddan utan att dra några liknelser mer än att det inte alltid är den som simmar fortast som kommer fram först. Eller alternativt att tag sig vatten över huvudet...

Onsdag morgon och klockan ringer, eller gjorde den det? Jag kliver iaf upp när jag ser att klockan är lite över sju eftersom jag sagt att jag skulle gå och köpa mjölk på morgonen och Ullis undrade vad som stod på. Och vi måste ju skynda oss för att hinna med morgonpasset innan jag börjar jobba. Ullis sade att hon var imponerad och det är ju en härlig start att få beröm så där! :-) Hursomhelst så köpte jag ett par tokfärska frallor och mjölk förstås och det smakade underbart. Sen packa och iväg till gymmet. Där var det typ samma gäng som i måndags och en äldre herre är så lik överläkaren i Grey´s Anatomy. Lite roligt. Och under tiden jag bytte om så hade Ullis redan sprungit i 4,5 minuter och jag hoppade upp på bandet bredvid och det var satans stumt. Jag satte bandet på 12 km/h, tror det är noll i lutning. Och jag stapplade fram i början och jag tyckte det fick räcka i den farten och vi körde förstås som vanligt i 10 minuter. Ja, Ullis fick närmare 15 minuter då. Sen in till övningarna och nu tog vi fel på en övning igen så vi fick axelpress efter plankan och det gick knappt på andra rundan. Men vi körde på i ett bra tempo och sen in till banden igen. Och nu började jag på 14,2 km/h och körde det i 5 minuter. Kändes rätt enkelt nu och då höjde jag till 14,5 km/h och vid 7,5 minuter höjde jag till 15 och sista minuten drar jag till med 16 km/h. Kändes skönt att dra på lite och svetten flödade. Tror jag kom 2,45 km. In till vikterna igen och nu har det kommit in lite mer folk i det rummet och vi kör mitt i golvet. Men ingen verkar störas och vi svettas kopiöst. Tre övningar igen och det två gånger och sen avslutningsvis tre övningar och även det två gånger. Och övningarna är som vanligt smala och breda benböj, reversed crunches, axelpress, plankan, sidorotering, liggande lyft över huvudet med raka armar för bröstmuskulaturen, lyfta höften och den sista då... vad sjutton var det... Asch, spelar ingen roll. Bra träning blev det och bägge var nöjda. Hade inte mobilen dött så hade jag lagt ut en bild men det får bli senare.