Torsdag och på programmet så stod det Äventyrslöpning och med det så var det tänkt att springa runt på fina stigar och få lite upplevelser. Ingen aning om vilka som skulle komma av de vanliga men Flaken ringde och sade att han skulle bli lite sen och både Sandis och Wesslan hade aviserat att de nog skulle dyka upp. Så Ullis och jag går bort typ 10 minuter i och vi ser att just Sandis och Wesslan står och väntar och jag meddelar att Flaken är på ingång så ingen stress. Jag lämnar av mina pryttlar inne på Safiren och så går vi ut och pratar samt stretchar lite. Det blir vi fem som drar iväg och jag har inte helt bestämt väg men vill börja springa genom fårhagen och startar från gamla "Hasse Pedal-tennisbanan". Där springer vi ett tag tills vi kommer till ett öppet fält och kör lite stretch. Sen vidare och jag blir hemskt sugen på att springa vid sjöarna som ligger lite nordväst om Fredriksdal och sagt och gjort. Lite småtråkig väg dit men snart har vi kommit fram till bondgården där man kan vika upp och det är förstås en stängd grind med taggtråd. Hmm, de andra vill vända om men jag säger att det är ju Äventyrslöpning så vi klättrar över samt några lite vid sidan/under. Sen går det brant uppför och ganska stora stenbitar men de flesta tycker det är helt okey. De har röjt som sjutton i skogen så man ser en gigantisk sten som man aldrig sett där förut. Nu vet jag inte om jag ens sprungit här på typ 15 år men jag tror ändå jag hittar. Och det är uppför typ en kilometer om inte mer. Och rejält brant. Väl uppe så är det underbar väg och Flaken har redan fått sprutt i byxan och ligger typ 50 meter före hela tiden så jag rushar ikapp. Sen kommer en väg in till vänster och vi springer in och Flaken säger något om privat och sen helt plötsligt dyker ett hus upp och vägen går verkligen rakt in på huset och jag tvekar. Det borde ju gå att komma förbi och tar några meter till och rätt som det var så sitter en ilsken guppe och muttrar och jag hör inte vad han säger men till slut så får de andra mig på andra tankar för han är en riktig buttergök och vad jag förstår så sade han: -Gå hem! högt och buttert. Ngn sade ngt om gevär och rätt som det var så var vi uppe i intervallfart på väg tillbaka igen och med både skräck och skratt i halsen. Ngt gevär vet jag inte om det var utan det var nog mer skämt och likaså att han kom efter oss! :-) Vi fortsätter iaf på vägen som vi började på och kommer sen till andra sidan sjön och stannar och svalkar oss lite lätt. Underbart fint och vi fortsätter efter några minuter och sen bär det av nedåt igen och vi rullar på fint och sen är det brant igen mot Fredriksdal och Flaken ligger lite före och trummar på. Jag bestämmer mig för att trycka mig ifatt och sen satsar jag nästan allt och det är långt till toppen men pulsen kommer inte högre än 184 fastän jag kör på hårt. Det känns skönt och det känns som träningen gett resultat. Kul! Väl framme så har jag fått ihop lite över 13,5 km och tiden tror jag blev 1.24 Nice!