Alla inlägg under april 2015

Av Niclas Bernhardsson - 30 april 2015 21:01

  Så var det torsdag och min och Ullis 20-åriga bröllopsdag men även Tims dopdag. Inte att förglömma. Och det blev det ju ingen träning, skulle säkert många av Er tro. Men Ni som känner oss bättre än så vet ju att vi ser träningen som något speciellt så tanken var förstås att lägga in lite löpning iom att vi hade en lite ceremoni där vi hade fixat några specialringar som vi skulle ta på. Men låt oss börja från början. Och det var förstås med en härlig frukost men redan halv nio så började gruppträningarna och idag var det Crosstraining och Core som var efter varandra. Och det ville vi inte missa. Och nu skulle vi dessutom starta med gruppträningarna utan att ha en massa löpning i benen men förvisso sprang vi hela 30 km igår. Nåja. Vi skyndade oss och jag kunde förstås inte hålla mig utan förkunnade förstås att jag och Ullis firade idag. Och så började då passet och jag hade jäkligt svårt att komma igång. Det kanske var lättare med löpningen i ryggen sas. Hursomhelst så var jag segstartad och ledaren märkte väl att det var flera som var trötta och hon kortade ned passet som en överaskning. Jag hade själv väldigt svårt med några övningar och den stora anledningen var förstås att jag är sjukt stel. Men jag kom igång alltmer och kanske gick det lättare med pass två. Men nu svettades man rejält och det var mycket magövningar och det är bara att inse att jag är lite svag i magmuskulaturen. Kanske mer trött då vi sprungit mycket. Tror vi är uppe i över sju mils löpning sen vi kom hit. Så två pass avklarade och Ullis ville nu slappa lite vid poolen och vi tog med oss varsin bok. Och jag läste och läste men sen blev jag så dåsig och var tvungen att gå upp och duscha kallt! Jisses! Jag tror jag ligger på ett vätskeunderskott och som vi springer. Och ofta när det är som varmast. Efter ett tag så går vi ned igen och fortsätter läsa men nu ligger jag i skuggan och har dessutom en tröja på mig. Sen var det då dags att utföra vår lilla ceremoni och vi byter om till fin... förlåt! sportkläder! Och så börjar vi jogga. Det känns lite småsegt i benen och det verkar långt kvar. Och Ullis testar sina Hoka One One, som hon fortfarande är lite skeptisk till. Själv är jag så nöjd! Förutom att de inte klarade av vassa stenar så bra. När vi kommer till strandpromenaden och inte har så många affärer kvar så dyker vi in i en Supermarket men den tog inte kort så vi fortsätter en bit till och nu kom en riktigt stor affär som dessutom hade lite mousserande på kylning. Vi köpte två småflaskor och lite nötter och sprang vidare. Förbi slutet på strandpromenaden och uppför kullen tills vi kom till själva utkikstornet, vi passerade förresten några som red på ett gäng hästar så man fick vara försiktigt och inte skrämma dem. Sen ser vi en punkt som vi tycker passar bra men det är en bit dit så vi fortsätter ett tag. Väl framme så "dukar" vi upp och "byter" ringar med varandra. Det kändes riktigt bra och vi skålade för kärleken! Sen var det bara att gå tillbaka till själva utkikstornet och försöka komma igång med löpningen igen. Det var nu riktigt segt och det mousserande vinet gjorde nog sitt till. Men efter ett tag så gick det lättare och vi tassade på bra. Speciellt efter ett tag. Men vi valde att stanna till sen vid ett fik/restaurant som hade riktigt goda Baileyskakor och där delade vi på en och tog varsin kaffe. Som tyvärr inte smakade lite gott som jag blivit van vid här på Mallorca. Nåja, kakan var god och det var det viktigaste. Sen på kvällen så käkade vi gott men det blev vårat "stammishak" och nu tog vi även en varsin förrätt och det märktes. Man blev proppmätt! :-) Men gott var det och nu skall vi ta och kolla in stjärnorna och skåla igen! Det är okey att säga att Ni är avis! Det hade jag varit! ;-) Kram på Er och tack för att du finns min älskade Ullis! :-) Puss!

ANNONS
Av Niclas Bernhardsson - 29 april 2015 21:32

Ja, shit pommes frites! Idag blev det träning utöver det vanliga och nu, i skrivande stund, så mår man som man förtjänar. Nä, faktiskt mycket bättre. Men låt oss börja från början. Vi vaknade upp ganska utvilade och gick ned och åt frukost men direkt efter frukosten så var det Yoga som vi tänkt prova på. Och det hade jag ju aldrig gjort så det var ju lite pirrigt. Kanske låter konstigt att jag var nervös men då kanske Ni inte vet hur konstigt ovig jag är. Men, men... Vi kom ned i ganska lagom tid och jag försökte stretcha igång mig lite och sen skulle vi då köra igång. Ledaren hette Karolin, med reservation för stavningen, och vi skulle då först sitta i skräddarställning eller som det kändes bäst. Inget sittande på golvet känns ju bra för mig då min rygg är som en fjäder och jag kan omöjligt slappna av utan att åka direkt bakåt. Men jag satt iaf där på golvet superspänd och försökte hänga med. Några av övningarna var jag väl inte så dålig på men det var roligt när ledaren lite i smyg säger att jag gör fel då man skall ha ha handen runt motsatta knäet och jag fick helt enkelt svara att jag vet men det går inte. Hursomhelst så kämpar jag på och det kan ju inte sett så graciöst ut men mitt första yoga-pass var då klart. Vi får väl se om det var det sista. När det var klart så började Ullis och jag ladda för en riktig långtur med löpning. Vi tänkte se om vi kunde springa ända fram till Hams-grottorna! Sagt och gjort. Vi började jogga i sakta mak och jag hade på något konstigt sätt fått på mig Ullis lilla löparrygga då hon ville vara utan den idag. Hon undrade om den verkligen satt bra och det gjorde den. Det såg säkert lustigt ut men det funkade. Jag fick springa med armarna en bra bit ut men det var ju bara att testa. Hursomhelst så tuffar vi på och vi kommer till slut fram till Sa Coma och vi fortsätter fast nu mer på chans då det är okänd terräng. Tanken var att vi borde få lite kortare löpsträcka om vi körde längs kusten men sen tog det slut och det verkade bara vara längs bilvägen man kunde springa. Och vi frågade även en man från trakten och han sade att det var omöjligt att gena. Och nu började kilometerna att ticka på. När vi började närma oss så ser vi att det verkar vara två ställen med grottor fast det var just Hams-grottorna vi var inställda på. Det blev totalt 15 km prick faktiskt och vi går och frågar om både pris och när nästa guidad tur var. Det var en halvtimme kvar och det skulle bli 42 euro för oss. Vi gick då ned och tog en snabbfika i kafeterian och sen var det då dags. Upp igen och köpa biljetter och sen blev vi ledda till en samlingslokal där det bjöds på stark sangria och lite tilltugg. Turen var trevlig och fascinerande och med lite stämningsfull musik till också. Naturen kan bjuda på de mest konstiga saker. Sen, när turen var över, så började det suga lite i magen så vi gick ned till restauranten igen och käkade lite innan vi började rulla hemåt. Vi började hyfsat lugnt och det var ju långt kvar. Tanken var först att följa bilvägen hem för att få lite kortare hemåt men det vore ju coolt med 2x15 km idag. Och så visste vi ju hur vi skulle springa. Det fick faktiskt förvånandsvärt bra med tanke på att vi sprungit mycket de senaste dagarna och tränat bra för övrigt. Hyfsat fort så var vi framme i Sa Coma och det gick nu ganska fort. Men nu var det brant uppför till ett slags utkikstorn och där trycker Ullis på rejält så vi får stanna på toppen och dricka lite vatten. Och nu var det ju "bara" att rulla nedför och sista biten var ju helt platt. Men det är ju inte så bara när man har närmare 30 km i benen och sista biten så får Ullis bestämma tempot och det går nu i runt 5.30/km och man känner att det är rejält varmt. Det är ju gassande sol och mitt på dagen. Och nu märks det att man tappat i vätska men jag ville inte bromsa utan hon får trycka på. Och det är ju faktiskt härligt att sträcka ut lite. Väl framme så ser vi att klockorna återigen visar nästan exakt detsamma och det är ju fascinerande så bra tekniken är. Vi duschar iaf snabbt av oss och nu var det ju det "berömda" passet Fast, fit and fabulous. Ett par nybekantingar och vi hade skämtat lite om just det passet eller så var det kanske mannen och jag mest. De kom förresten från samma ställe som oss. Och vi gick ned till passet och där satt de förresten och väntade. Ingen visste riktigt vad passet var och jag fick verkligen värma upp fötterna som nu började protestera lite. Det började med en uppvärmning som nästan gjorde en nervös. Shit, det här kommer bli jobbigt typ! Ledaren nu var Ida och hon var som alla övriga ledare entusiastisk och peppande. Efter uppvärmningen så var det då full fart och när det blocket var över, som för övrigt var tufft, så var det fit som gällde. Och det var mer fys och det gick lite lättare. Så kom då det som vi hade skämtat lite om - fabulous! Det var väl lite mer åt Yoga-hållet och nu var jag återigen ute på hal is men jag gjorde så bra jag kunde. Avslutningsvis så låg vi på golvet och slappnade av och sen kom ledaren och rättade till både bröst, axlar och strök över pannen. Det gjorde hon på alla så nu var det inte för jag gjorde fel. Lite överaskande och jag fick först för mig att hon strök ngn minta över pannan eller liknande. Ha ha, vi låg iaf kvar på golvet och jag blev sjukt avslappnad och kom knappt upp sen. Kanske inte så konstigt efter 30 km löpning iofs. Roligt pass och nu blev det lite slappa vid poolen och läsa lite på nya boken. Jag läste förresten ut Malala igår. Bra bok som tog sig på slutet. En fantastisk människa och en värdig vinnare av Nobels fredspris. Jag passade på att köra 16 längder i poolen också. Ullis blev lite imponerad och poolen var väl ca. 25 meter lång. Alltid en start. Vi har ju simmat lite dåligt på slutet och det är ju lite dåligt då man har en bra pool tillhands. Vi avslutade iaf kvällen med att äta gott vid vårat favorithak. Det är sjukt god mat och imorgon firar vi ju 20-årig bröllopsdag! Det ser vi båda fram emot. Frågan är om man vågar byta matställe! :-0 Avslutningsvis vill jag bara säga att jag har världens bästa fru! :-)

ANNONS
Av Niclas Bernhardsson - 28 april 2015 21:44

Så var det dag fyra på Mallorca och tanken var att skriva Träningsdag 4 men av det blev det inget. Det började iaf med en god frukost och sen gick vi och hyrde en bil. Tanken var att åka runt lite och framförallt och shoppa lite i Palma, som skulle vara så fint. Vi åkte upp mot Alcudia eftersom vi hörd att det skulle vara så fint. Och en lång fin strand. När vi närmade oss så möter vi massvis av cyklister och man både chockas och hänförs över hur alla får plats. Det är bilar, cyklister och gående på en gång. Och ofta på samma gång. Pust! Det som förut lockade med att cykla gjorde inte det längre. Men det fanns ju andra ställen och säkert andra tider som är bättre. Vi åkte in mot Alcudia iaf och först råkade vi åka in mot centrum innan vi bestämde oss för att åka mot hamnen istället. Men all trafik gjorde att vi istället struntade i det utan åkte vidare mot Palma istället. Där var det nästan bara ren motorväg så det gick fort. Sen kom vi in mot Palma och hade väl egentligen ingen aning om vart man borde åka. Vi åkte in mot centrum och sen frågade vi lite folk och en kvinna nämnde något om Port Pi. Så lät det iaf och senare fick vi det bekräftat. Efter ett samtal med både en trafikpolis och senare några killar som hade hand om en parkering så var vi på väg mot rätt ställe. Där parkerade vi i ett parkeringshus och försökte förstå oss på hur det funkade. Sen gick vi runt och shoppade lite. Ullis var klart sugen på att shoppa så hon fick gå lite som hon ville men det gick visst inget vidare. Efter ett tag så frågar hon om inte jag skall shoppa och jag hittar direkt något jag gillar och vi går vidare. Ullis kämpar på och frågar sedan om inte jag kan ge tips men jag känner mig osäker. Det har jag försökt några gånger men det brukar inte funka. Men jag försöker och Ullis provar lite kläder men får ge upp. Sen blir vi hungriga och kollar inte några restauranter. En servitör är riktigt speedad och vi fångas av hans glöd och rätt som det var så satt vi där och beställde. Det var visst en fin restaurant och så sitter jag där med en fisk som typ har hela huvudet kvar och alla övriga ingridienser lite halvt spridda i ett uttänkt mönster... Nåja, det smakar gott men jag bli inte så mätt. Det tar dock lite tid och Ullis var inte heller överförtjust. Nä, inget kan nog slå vårat favorithak, utanför knuten. Visst är det inte samma klass men sjukt gott. Vi kommer sen iaf iväg och stannar till på några ställen men det är inte våran smak eller så har det stängt. Hams-grottorna funderar vi dock på att besöka imorgon istället. Väl hemma så är vi trötta på att åka bil och lämnar igen nyckeln så fort vi kan. Men lite simning kunde ju vara skönt. Efter lite jobb på datorn så går vi ned och klockan är då prick åtta. Vi frågar om det är okey att bada men det är stängd vid... klockan 8! :-0 Ojdå. Vi funderar på att gymma lite men istället korkar vi upp lite mousserande vin och slappar. En träningsfri dag helt enkelt. Och musklerna verkar tycka att det är okey. Imorgon blir det värre! :-)

Av Niclas Bernhardsson - 27 april 2015 18:16

Så var det måndag och mobilen började ringa lite  hejvilt igen men jag hade ju semester. Men först var det ju frukost och en härlig sådan igen. Kanske lite mycket marmelad på mackorna men har man semester så har man. Hursomhelst så åt vi i lugn och ro och jag tror det blev tre kaffe totalt och förstås lite allt möjligt ätbart. Ja, iaf sådant som jag kunde äta. Men pannkakorna som jag åt igår kunde jag vara utan. Det var förstås snällt att steka enbart för mig och laktosfritt men det smakade inget vidare. Sen tog vi lite tid på oss innan vi kom iväg och idag hade vi tänkt att springa åt andra hållet efter lite tips från en ledare. Och det var redan fullt med folk på strandpromenaden så vi fick kryssa bra länge och till slut så var vi då framme där vi skulle vika av och nu blev det ganska svår terräng men det skulle väl inte vara några problem för mina Hoka One One. Det började i lite sant och blev sen ganska stenigt och det gick uppför ganska brant. Sen kommer vi till någon slottsliknande byggnad och det är dessutom ett fick. Och rätt som det var så kommer det en skur och vi har inget som skyddar mobilen, som Ullis har med sig. Efter att ha frågat efter en plastpåse så drar vi ut i regnet och alla andra gick ju hastigt mot fiket istället för att söka skydd. Men det är ju bara skönt att springa i lite regn så vi bekymrade oss inte och det var mer dugg. Underbar terräng men vi kommer inte så långt förrän jag får rejält ont under fotsulan och stannar upp. Försöker igen men det är som en spik rätt upp. Jag tar av mig skorna och ser att den spetsig sten har gjort ett hål rakt upp och sen går förstås stenen av när jag försöker få bort den. Till slut så får vi det att funka hyggligt men vi kommer inte långt förrän det är dags igen... Suck! Nu har det stuckits hål lite längre fram på foten och vi drar ut ytterligare en vass sten. Shit! Det blir lite pillande och till slut så verkar det som stenarna iaf ligger bra inne i sulan så vi kan springa vidare. Hoka One One är grymma men kanske inte direkt en höjdare i lite halvporösa vassa stenar. Det är iaf omväxlande och roligt men svårt och man får ofta gå på smala och branta ställen. Det blev till och med lite klättring på ett ställe. Sen blir det lättare och vi kommer snart fram till en liten stad och det första vi ser är en servering och vi bestämmer oss för att fika lite. Två kaffe får det bli. Personalen är oerhört hjälpsam och vi frågar vad stället heter. Vi hör inte riktigt men sen ser vi på kvittot att det är Sa Coma. Det blir en Cappucino för Ullis och en vanlig kaffe för mig då vi inte kunde få fram laktosfri mjölk. Men det blev även lite glass och för mig blev det lite sorbet och Ullis tog vanlig strut med två kulor. Det smakade helt underbart men kaffet kunde väckt de döda! Gott men sjukt starkt! Det blev lite halsbränna på köpet och det sitter, i skrivande stund, fortfarande kvar! :-0 På hemvägen så blev det förstås lite segt att komma igång men sen springer vi förbi ett gäng hästar men de verkar inte så sugna på att bli klappade utan vi springer vidare. Nu väljer vi en bredare väg tillbaka och den är klart kortare men väldigt brant. Väl tillbaka i Cala Millor så är det ännu mer folk nu så vi får kryssa hejvilt och ofta springa efter varandra. Väl tillbaka på vårat hotell så trycker jag av klockan och ser att vi fick prick 14,99 km. Precis som igår alltså. Men lite olika löpning. Efter det så blev det lite lugnt vid poolen och bokläsning. Helt underbart och livet kunde vara klart sämre. Men mobilen började ringa i ett och det blev inte bara vila för mig.

Efter det så började klockan gå och vi funderade ju på ett Stepp-pass. Skulle vi orka med det? Asch, vi testar väl! Sagt och gjort. Men nu blev det bråttom och vi kom ganska precis och även några som var med igår. Vi pratade och skojade lite. Och så var passet igång. Men shit! Jag som trodde att jag var bra på koordination men nu hängde jag inte alls med. Men samma ledare som igår och hon är glad och peppande och det var bara att följa med så gott man kunde. Kanske var man lite trött också. Och lite fys var det också med så svetten rann friskt även idag. Ett riktigt bra pass så maten ikväll smakar nog lite bra som igår. Bra jobbat av oss! :-D

Av Niclas Bernhardsson - 26 april 2015 21:08

Så var det söndag och natten hade varit helt okey. Men jäkligt mörkt så när jag var uppe på natten så tände jag en liten lampa en bit ifrån så man kunde se något iaf. Om man nu hade behov av det. Och sen ringde klockan och idag hade vi tänkt att springa en bit. Men först lite frukost och en hjälpsam dam fixade fram lite Soya-mjölk och även en lapp där det stod vad jag kunde äta. Jag blev lite förvånad att kalkon stod med på listan men säkert så har de lite mjölk med i tillverkningen för det handlade om smörgåspålägget. Och kanske var det så för jag tyckte jag kände mig lite konstig och mina laktosproblem yttrar sig inte som alla andras utan jag får problem med att hjärtat slår oregelbundet men innan dess så får jag lite huvudvärk. Men frukosten var god och problemen ringa så ingen fara på taket. Och jag tog en laktostablett direkt efteråt. Sen skulle vi springa Ullis och jag. Och hon ville ta direkt till höger och jag hängde förstås på. Rätt skön och lugn väg en bra bit och sen började det bli lite backigt och man undrade om man skulle kunna få riktiga backar. Men efter en rejäl stigning så tar det bara slut men vad är det där? Det är ett gallerstaket på en rejäl höjd med ett stup nedanför. På gallren så hänger tusentals hänglås med inskriptioner där par har bedyrat sin kärlek och ofta med ett datum med. Nycklarna lär de ha slängt i havet nedanför. Jäkligt coolt! Efter några minuters paus och fotande så begav vi oss tillbaka men nu ville vi gärna få in strandpromenaden så fort som möjligt så vi gjorde några försök men bara för att strax efteråt bege oss uppåt igen på branta trappor. Så där sjönk snittet rejält och efter ytterligare några försök så får vi springa i mjuk sand och det tar rejält på krafterna men är samtidigt lite kul. Efter en hel del slit så är vi äntligen tillbaka på på mer snabblöpt underlag och det roligaste är nog när Ullis utbrister att vi springer förbi ett makalöst fint hotell typ och jag svarar att det är ju vårat! Ha ha, så underbart! Vi valde rätt hotell kan man säga. Båda är riktigt nöjda. Hursomhelst så fortsätter vi förbi då tanken är att springa och se hur det ser ut i Cala Millar, som ligger precis bredvid. Man märker dock inte när Cala Millar börjar för de sitter i princip ihop men det är klart mer liv och rörelse helt plötsligt. Vi springer till nästa sandstrand och där vänder vi och har satt kurs mot en Supermarket. Där tänkte vi stanna och köpa med oss lite hem. Men givetvid så står klockan på typ 14,6 km och varför inte springa 400 meter till. Så vi fortsätter en bit och vänder och farten ökas rejält. Kul att släppa på lite och Ullis fick verkligen eld i baken och körde ännu hårdare! :-) Vi stannar iaf till och köper lite men är inte helt nöjda med utbudet utan stannar på två ställen till. Efter ett tag så är vi hemma och det blir en liten dusch innan vi beger oss ned till poolen för att läsa lite. Där stannar vi ett tag och Ullis blir bränd då hon missat några ställen. Det är inte ofta det är hon som blir bränd utan det brukar jag stå för. :-0

Sen går vi upp och vi har tänkt att testa ett Crosstraining-pass, och det visste vi inte riktigt vad det var. Jo, Crosstraining vet vi vad det är men det ser inte alltid likadan ut överallt. Men sjukt trötta efter solen så vi fick tagga igång oss. Väl framme så ser vi ett par bekanta från vår hemstad och vi morsar förstås. Sen drar det igång och ledaren är en entusiastisk ung tjej och jag får för mig att hon inte är så bra men det fick jag äta upp. Hon eldar på ordentligt och jag orkar inte riktigt hela tiden men Ullis och jag har ju å andra sidan sprungit ganska långt. Men vi kämpar på och det är typ 45 sekunder på varje övning och tre varv. Tror det var ca. 8-9 övningar och avslutningsvis var det lite Tabata och jag tokdog och fattade ingenting. Men jag körde visst lite fel så när Ullis tipsade om hur jag skulle göra så blev det lite enklare men nog så jobbigt. Rejält svettigt och riktigt kul pass. Jag berättade att vi hade sprungit men att det här var jobbigare. Men det är ju klart. Vi är ju vana vid att springa så det är säkert enklare för oss. Vi tog en liten Selfie-bild med ledaren som gjorde tummen upp. Sen gick vi hemåt och duschade av oss och snart började det kurra i magen men det var sjuttsingen vad man eftersvettades. Men till slut kom vi iväg och vi begav oss till samma ställe som igår och vi morsade på ett äldre par som skrattade gott åt kyparen som inte hällde upp vinet till dem. Samma sak var det med mig och Ullis men vi brydde oss inte så mycket. Fast vi kommenterade det förstås. Men paret kunde inte sluta skratta och killen gick lite som han ägde världen och kanske hade han bara hoppat in. Men maten var gudomligt god och sen ser jag den äldre mannen och han skall ta kort på sin fru. Jag frågar om jag inte skall ta korten istället så bägge kan vara med på bild och det ville de gärna. Jag tar några kort och i samma veva så passar jag på att berätta om det häftiga stället Ullis och jag var på och pekade bort mot några klippor en bit bort. Men det var ju alldeles för långt för dem, sade de. Det är skillnad mot Er, sade de. - Vi är ju minst dubbelt så gamla. Kanske tre gånger så gamla. Men det är omöjligt, sade jag. Vi är 42 och 43 och de tappade hakan. De trodde vi var runt 30 så träningen kanske ger resultat. Ha ha! :-) Vi lämnade iaf restaurangen i gott mod och när vi är nära hotellet så möter vi paret igen. En bra träningsdag och i övrigt också. Ha det gött och som vanligt bra jobb om Ni orkat läsa ända hit! :-D

Av Niclas Bernhardsson - 25 april 2015 21:30

Så var det dags för Ullis och min kombinerade 20-åriga bröllopsresa och träningsresa och vi bodde på ett hotell i Arlanda stad i natt. Vi gick förstås upp rätt tidigt och åt frukost och hade all packning klar. Lite roligt var att vi inte hade riktigt koll på vart hotellet var så vi var först i Arlanda stad och shoppade lite innan vi åkte vidare mot Arlanda för att checka in på hotellet. När vi väl insåg att vi skulle tillbaka så var det bara för att gå tillbaka till precis samma ställe vi kom ifrån. Nåja. Vi kom iaf iväg på flygbussen och incheckningen gick smidig men jag har ju blivit lite flygrädd på slutet och kanske var det just det som tullen misstänkte för annat. Jag blev kroppsvisiterad och min väska finkammad. Lite lätt svettig så kom vi iaf ombord på planet och allt gick bra! :-) Värst är det dock att landa men som Ni märker så överlevde vi även det. Bussen tog oss vidare till hotellet Bouganvilla i Cala Bona beach. Där fick vi ett superfint rum och vi gick snabbt och åt och vädret är helt kanon. Efter det så blev det en lite promenad och shopping och en kaffe skulle ju sitta fint. Det blev även en Bailey Cheese cake som jag först uppfattade som Belgian Cheese cake. Ullis skrattade lite då jag när jag uppfattade det rätt ville ha en. Kanske hade jag inte helt kommit över den jobbiga flygrädslan och behövde något i mig! :-0 Ha ha. Vi kom sen tillbaka till hotellet och en siesta vore ju skönt. Jomen, tjena! Lite sömn i natt och flygningen gjorde att vi somnade som stockar. Ja, iaf jag. Men visst vore det bra med lite träning då vi ändå är här. Hotellet hade ett ganska bra gym och vi bytte om och traskade ned. Så på kvällen blev det lite bra träning och vi började med 10 minuter kardio. Jag hoppade på en riktigt oskön motionscykel som hade ruggigt dåliga vinklar men det tog bra. Efter det så blev det 30 minuter gymträning i ganska högt tempo. Bra start på dagen och imorgon skall vi försöka komma ut på en morgonjogg innan eller efter frukosten. Vi får väl se hur mycket magen skriker! :-)

Av Niclas Bernhardsson - 21 april 2015 19:45

Tisdag och alltså normalt sätt dags för träning men nu hade jag ju inte tränat på säkert över en vecka då jag varit förkyld. Och abstinensen var påtaglig. Fortfarande hade jag lite ont i halsen på morgnarna så läge att köra hårt var det ju inte men men... Det är ju inte alltid så lätt att vara klok när endorfinerna sätter in. Väl på plats så ser jag bara Masse och då är jag ändå nästan sen. Men strax därefter så dyker Jimpan upp och Flaken och Tokan kommer joggandes och visst är Tessan redan igång och joggar på banan. Vi bestämmer oss för att springa medsols för att möta upp de som kommer joggandes och varför inte köra hela uppjoggen så. Man är ju nästan lite obalanserad i musklerna efter alla vänstervarv. Sen dyker Rydholmaren upp och jag tycker det känns ruggigt stelt i fötter och ben och strax innan, utan att ha tränat i över en vecka, så får jag en obehaglig känsla ifrån vänster benhinna. Det är nästan så den oroar mig lite. Men jag testar att trycka på lite och blir väldigt flåsig och jag ser även i efterhand att pulsen skenade där. Sen lugnar det ned sig vid löpskolningen och vi drar då igång. Det står 400-ingar på schemat och vem skulle jag kampera med. Flaken och Tokan verkade ju lämpliga men då säger de att de skall jogga och Jimpan har ju inte legat på latsidan och jag var ju inte riktigt nära honom sist och förstås inte Rydholmaren heller. Jag var nära honom för 1,5 år sedan eller rättare sagt så närmade jag mig honom men han lade in en extra växel och sedan dess har jag inte varit nära. Men både Jimpan och Rydholmaren hade ju tävlat i helgen och skulle därför hålla igen lite och när vi startar så är det nästan så jag springer upp i ryggen på dem. Det var lite väl lugn öppning men jag ville inte gå om då man brukar starta för fort. Och mycket riktigt så får jag 1.36 på den men det såg jag i efterhand. Sen ökar farten och jag får direkt problem och tappar både en och två sekunder på dem men joggar snabbt ikapp. Och sen går Jimpan upp och håller i taktpinnen och någon snäll dirigent var han inte då han bara flöt ifrån och då hade jag ändå 3.20-fart :-0 Shit! Så det blev direkt ett rejält tapp och jag kämpar på lite sådär i bakgrunden. Och vid Set-vilan så kör de istället 400 meter joggvila medan jag går mina 200 meter. Tyvärr tänker jag fel och tror att de skall komma till samma ställe som mig och starta samtidigt så när jag vänder för att vänta in dem så ser jag att de har startat! Aj då! Nu kom jag verkligen i ingenmansland och får försöka hålla pace med dem genom att titta hur de ligger till. Jag plågar mig verkligen och det där med att hålla sig lugn är som bortblåst. Men nu har jag kämpat mig igenom halva passet och jag funderar på om jag verkligen skall orka hela. Men nu är de, genom att jogga 400 meter igen, tillbaka till samma startpunkt och jag lägger mig bakom och säger som det är. Ja, att jag är skittrött alltså. Men det sporrar ändå och jag tappar rejält när Jimpan håller takten och det är lite roligt att se honom. Typ lite dålig koll på farten men rejält stark! Och tyvärr, för min del, så fortsatte han hålla takten och Rydholmaren tassade enkelt med men jag började bli rejält sliten. Men vad f-n! Bara tugga på! Kämpa, kämpa! På sista 400-ingen så avslutar de med att att spurta och jag ökar också lite men blir rejält ifrånsprungen, typ 10 meter iaf. Kanske lite mer. Nu hoppar Jimpan av och Rydholmaren och jag tuggar vidare på sistet Setet och nu är det verkligen på ren vilja och jag fortsätter springa relativt fort. Sen bestämmer jag mig för att inte vika ned mig och jag vill verkligen ha ett pass där jag springer tills jag kräks! :-0 Hmm, var det här verkligen passet där jag skulle hålla mig lugn? Hursomhelst så kämpar jag och håller hans rygg och det är verkligen tufft nu. På sista 400-ingen så kommer då känslan. Sista 50 meterna. Ja, jag kommer att kräkas om jag fortsätter i samma fart men nu bryr jag mig inte. Bara kämpa. Precis i mål så kräks jag och får upp lite. Yes! Jag gjorde det! Det här behövde jag och jag är vansinnnigt tacksam över den här fina klubben och ett speciellt tack till, Rydholmaren som verkligen stöttade. Det gjorde förstås alla, som vi alltid gör, men idag var du grym, P! Stort tack!


Snittet runt 1.30 med 1.27 på Jimpans spurtvarv och 1.28 på mitt sista.

Alla tider finns här: http://www.movescount.com/moves/move59960391 (under laps)


Av Niclas Bernhardsson - 11 april 2015 19:30

Så var det dags för tävling igen fast nu var det mer fokus på upplevelsen och upplevelse blev det verkligen. Varken Ullis eller jag är några som hittar ut och in i Stockholm men jag skall ju, enligt egen utsago, vara en virtuos med en karta i handen. Och karta skulle vi ju få strax innan starten och orienteringen var ju inga problem. Ullis och jag kom upp och parkerade i ett parkeringshus vid Vasaparken, där även starten för loppet gick. Och starten var på tre olika ställen men vi hade valt Vasaparken, då det passade för oss. Efter parkeringen så bytte vi om och gick för att få något i magen. Vi hittade ett bra ställe och käkade gott och tog t.o.m en god latte med tilltugg till som efterätt. Kanske inte optimalt för lopp men som sagt var. Idag låg fokus på upplevelse och nöje. Men vi är ju som vi är så vi ville gärna trycka på. Sen begav vi oss till starten och nu började det blåsa och solen började försvinna. Burr! Kallt och sen lämnade vi våra överdragskläder och jag småjoggade lite innan start. Så gick starten och många tryckte på ordentligt så det här med "-Inte en tävling!" var som bortblåst och det hela kändes lite absurt. Springa ett lopp mitt i Stockholm och man väntade inte direkt in grönt ljus utan sprang som man ville. Kanske inte helt optimalt men tävlingen tog överhanden. Första kontrollen var buslätt men sedan fortsatte jag genom tunneln, där kontrollen låg, och såg att vi nog borde ha vänt men då fick vi springa lite längre bara. Kanske 100 meter bara så det var ingen fara. Vidare mot nästa kontroll, eller check-point som det kanske skall heta. Det kändes också säkert men jag kollade lite på kartan för säkerhets skull. Pang på bara och sen vidare mot nästa där vi bara skulle igenom gamla stan och sprang längs kanten där maran går. Förbi slottet alltså. Sen blev det lite klurigare då man liksom inte kunde se hur snabbaste vägen gick så vi sprang ned i biltunneln och det var nog inte tanken. Men vi kom ut vid Söder Mälarstrand och där hade jag tänkt att springa en bit men nu var vi helt själva. Hmm, vi skulle ju in lite till vänster och vi tvekade lite och sprang upp via en trappa och nu såg vi massa löpare igen. Där kanske vi tappade någon minut. Men ingen fara på taket alls. Vidare mot nästa och vi springer på en bekant, som iaf Ullis kände igen. Jag hade då ingen aning men Ullis berättade. Vi kallar henne för A. Jag tror vi träffade henne både innan och efter kontrollen så jag misstänker att vi tappade någon minut där eftersom vi sprang lite fortare. Vi passerar iaf henne på bron mot Skeppsholmen, tror jag det heter. Och där gick det fort faktiskt. Vi nailade nästa kontroll och alla kontroller var lite speciella och på den här höll jag på att få örat uppbränt. Rätt som det var så kom det stora eldar och jag sprang precis bredvid en pelare där det flammade upp! Oops! Satan i gatan vad varmt det blev. Kanske sprang lite väl nära. Sen kör vi vidare igen och jag kollar på gatan och ser att det blir supernära om man springer längs vattnet och det är svårt att se på kartan... Hmm, undrar om Ni förstår vad som kommer att hända... Några tjejer framför oss viker av till höger men jag är segerviss och tänker ta snabbaste vägen. Målet ser ju ut att ligga när vattnet så varför inte springa längs vattnet där det ju alltid finns ett promenadstråk! Ha ha, nu kommer det gå undan. Och vi ökar farten för nu är det nära. Bra tryck men efter ett tag så försvinner möjligheten att springa längs vattnet utan det kommer en väg. Hmm, vad nu då! Men vi springer lite försiktigt längs kanten som ändå finns där. Men det blir smalare och under ett brohäng så är det ett gäng uteliggare eller kanske knarkare och det kändes lite olustigt. Men vi passerar fort och nu får vi hoppa över ett räcke då det inte längre finns någon kant att springa på. Ah, det känns inte alls bra men något ställe borde ju komma där man kan hoppa över eller någon korsning skall det väl finnas. Vi ser att det finns en tågstation en bit fram men när vi springer dit så finns inget säkert ställe att springa över och nästa ställe som vi chansade på vara också en dead end. Satan! Det gick helt åt helvete och vi sprang hela 3,84 km i onödan och dessutom på tråkiga och lite halvfarliga vägar. Smutsig blev man också. Men men. Vi tog det som ett träningspass och faktiskt en lite kul upplevelse. Vi kommer iaf tillbaka på rätt spår och trycker på det sista men springer nu om folk som går. Jag tänkte, inte helt konstigt, på fabeln om haren och sköldpaddan! :-D

Men vad tyckte vi om loppet då? Nja, jag gillar ju att tävla så vanliga lopp slår högst, tycker iaf jag! Men vi kommer absolut fortsätta testa sådana här lopp.

Totalt sprang vi 14,31 km på själva loppet och jag körde lite mer uppjogg men nedjoggen blev på endast 200 meter typ då parkeringshuset låg precis bredvid målet. Lite lustigt! Vi packade oss för ett längre nedjoggningspass men vi kom inte så långt. :-)

Presentation

Omröstning

Finner du inspiration på min blogg?
 Nej inte alls!
 Jo, kanske liiite då
 Jodå, får sådär lagom sug på att träna
 En hel del faktiskt
 Jag får massor av energi och blir sugen att testa att köra lopp!

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27 28 29 30
<<< April 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok

Följ bloggen

Följ Niclas B med Blogkeen
Följ Niclas B med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se