Ja, idag blev det verkligen ett speciellt pass med både mycket glädje men även med lite övrigt att önska. Tror det handlar om hur man vill se på det och det får mig att faktiskt gör flera inlägg så välj det som passar dig.

Smärtsamt och oroande!

Så var det dags att springa ett långpass och fortfarande var jag ju lite sliten så tanken var att bara springa 15 kilometer idag och Ullis hade laddad ned en app som gick ut på att plocka zoner och man fick visst lite poäng också. Trött och seg men springa måste man ju. Så det var lika bra att få det gjort. Kanske gick det lite bra i början men vi skulle nu springa till Trosa och när vi kommit in i Trosa så börjar det smärta mer under fötterna och hälsenorna kändes spända. Usch, vad långt hem det var nu också då man börjat få ont. Jag ville stanna hela tiden och det var ju iofs positivt med den där appen. Väl tillbaka hemma så var det några som ville prata lite och då stelnade man förstås till också. Hmm... Sen hade jag ont i flera timmar efter och dessutom halsont på kvällen. 

Härligt lekfullt med Ullis!

Så var det dags för långpass med Ullis och jag hängde på direkt när Ullis nämde om sin nya app. Det verkar vara jag som är mest intresserad av den. Lätt beroendeframkallande applikation där man skall "plocka zoner" som man även får poäng för. Jag tror det går rätt fort tills det är många mer som testar den. Tror den heter Turf. Hursomhelst så kommer vi iväg och vi bestämmer oss för att ganska snabbt ta "Turfarna" i Trosa och sen, då vi är tillbaka, ta de sista i Vagnhärad. Men på vägen ut från Vagnhärad så plockade vi direkt 2 zoner och det var härligt väder. Bara lite lätt bris och många var ute och gick och kollade på naturen med sina barn eller barnbarn. Alltid så himla skönt att springa nere vid ån i Vagnhärad där änderna har sitt eldorado. Tyvärr så såg vi inga bävrar men jag höll utkik. Visserligen så förstör de en del men det är ju bara så jäkla häftigt! Skön känsla i början men jag började känna av lite under fötterna men det gjorde mest att jag tänkt på att inte slarva med tekniken. Och det är ju bara att köra lite rehab nu och dra ned lite på träningen inför nästa helg då det skall bli så roligt. Vi springer då en halvmaraton i Köpenhamn. Det rullar på rätt fint och rätt som det är så är vi framme i Trosa och många tutar och vinkar. Vi möter en äldre herre som springer och sånt är alltid upplyftande då det gör att man ser fram emot att bli äldre. Och efter turfen vid Trosa Kvarn så plockar vi den vid kyrkan och sen kommer den häftigaste av dem alla. Det är en zon som ligger en bit upp vid Trosa alper. Så jäkla mysigt och det blev nog en spontanpuss där på toppen - härligt! Det går fortfarande rätt bra men visst känner jag av fotsulorna alltmer men nu är vi här och har det roligt. Så jag försöker att inte tänka på det så mycket och det är lustigt så det kan svänga. Den ena sekunden tar det emot och sen är det helt underbart i nästa. Jag ser verkligen fram emot att få ta i på loppet sen. Första halvmaran på en jäkla massa år. Vi fortsätter ned mot kustvägen, tror jag det heter. Och sen tar vi dem sista turfarna på rad och en är längst ut på piren. Jäkligt skojigt! Kanske borde de flyttas ibland? Bara ett tips. Sen rullar vi på hemåt och nu börjar det bli tungt och Ullis tycker jag ser röd ut! :-) Ha ha, jag får väl ta i. Men jag tar det som träning. Det kanske är tyngre än vanligt men passet görs ju och det är nästa helg som formtoppen skall infinna sig och det är inte så konstigt om Ullis och jag är lite slitna. Jag har ju Vasaloppet i ganska färskt minne och dessutom ett försök på 6-timmars. Och Ullis sprang ju hela 57 km i Skövde. Sjukt bra och det är klart att man är trött nu. Och i slutet så fick man verkligen kämpa och jag låg sen bakom Ullis och hade en mental kamp då benen verkade leva sitt eget liv. Vid stationen så tar vi en uppfriskande Mer och pratar lite med några bekanta, kul! Lite segt att komma igång sen och vi kunde inte hålla oss ifrån att ta de sista turfarna heller. 21 kilometer blev det och en bonus på ca. 5-6 kilometer mot vad vi hade tänkt. Nu blir det lite lugnt tills på tisdag och då blir det bra fart men med lite mindre mängd, nu skall det formtoppas! :-)

Ja, det var jag också. När jag nämnde det så sade Ullis att vi kunde ju gå lite i backarna men jag vägrade. Visserligen kanske det var smart men jag behövde stärka psyket till halvmaran som går i Danmark nästa helg. Men Ullis, som sprang 57 km förra lördagen, kände för att gå i de värsta backarna, och jag vände då och sprang tillbaka. I första riktiga tuffa backen så försökte jag trycka på lite men det fick jag lida för i flera minuter efter. Och när Ullis började springa sedan så fick jag slita ett tag. Och rundan innehåller ju ett par backar och Ullis gick i princip i alla dem och ändå så kom jag bara ca. 450 meter extra och vi fick tiden 1.34 Hälsenorna kändes av lite och även lite värk i själva fotsulan då skidpjäxorna är lite för stela under. Efter Vasaloppet så har jag haft lite ont under fötterna och helgen efter sprang jag ju 34 km i DS Trainer och det slet lite. Hursomhelst så var det en trevlig runda men jag fick slita lite, trots joggtempo. Så lite sliten är man nog men nu blir det lite fart på tisdag men inte lika mastigt som de andra. Sen är jag förhoppningsvis igång för fullt på torsdag och sen börjar det lite nedtrappning i nästa vecka. Nog även lite kortare i helgen.