Alla inlägg under juli 2013

Av Niclas Bernhardsson - 30 juli 2013 20:57

Rubriken kanske får Er att tvivla och så blir det även för mig innan man väl är inne i det. Och det tog emot väldeliga och även Putte som kom joggande hade funderat både en och två gånger innan han gav sig ut. Men jag riktigt längtade efter att få jogga lite och speciellt som jag haft ont i huvudet av vädret i några dagar. Det är liksom åska som inte riktigt brytit ut och sånt känner jag av. Men som sagt. Väl på plats så tog det emot pga ovädret, och sen var det bara att ge sig ut och springa och redan efter ett kort tag, när man lyckades slappna av lite, så kändes det som det kunde bli ett bra pass. Visserligen så var jag mycket osäker på formen då jag tränat dåligt på slutet. Men jag bestämde mig för att försöka hänga på Flaken och efter några varv så kände jag att jag inte hade några problem med att hänga på. Sen om det berodde på att han kanske var lite sliten eller om jag var i bra form spelade inte så stor roll. Då skulle vi kunna hjälpa varandra och det gick bra. Visserligen så var han tvungen att smita iväg under intervall nr.4 så den fick jag köra själv och körde ett helt varv för mycket då jag inte hade tiden, vi körde i 5 minuter i tröskelfart och sen var det 1 minuts ståvila. Jag har ingen riktig koll på farten men jag tror att vi kom runt 1050-1060 meter iaf. Och förstås runt 1450 meter på intervall nr. 4. På den sista så kan det hända att jag tappade tempo lite men det var nog marginellt och jag är grymt nöjd med att vi överhuvudtaget kom ut idag! Bra jobbat! Det var jag, Ullis, Flaken, Linnsan och Putte! Inte så många idag och vädret kan förstås ha skrämt bort en del. 4 varvs uppjogg, lite stretching och sen löpskolning. Sen blev det drygt 5 km intervaller och ca. 3 varvs nedjogg. Tack kroppen och tack vänner!

ANNONS
Av Niclas Bernhardsson - 24 juli 2013 22:45

Jättetrött men också mycket sugen på att komma igång men det var attans vad det var segt. Det var som någon hällt sirap i benen och jag det kändes som man hade svårt att få luft. Men det är mycket med jobbet nu och vi fick t.o.m avbrtya semestern på Öland för att styra upp det lite. De vill ju in och börja renovera i lokalerna och det vill förstås jag också. Men man får ju inte glömma bort att jogga och nu hade ju dessutom Ullis varit förkyld ett tag så det blev första jobben på mycket länge för oss tillsammans. Men efter ett par kilometer så började det att lossa men det kändes tyvärr bara så en kort stund för sedan tog längden ut sin rätt och det hade ju varit kul att dra till med att det blev en sisådär 10-15 kilometer men icke sa Nicke... Vad kan det ha blivit... Kanske 4,5 km, skulle jag gissa. Och i 6-minutersfart. Men det kändes snabbare iofs... Men men, nu var det passet gjort och det var skönt att ha det gjort. Sen blev det fotboll och jag hann se andra halvlek iaf och chanser fanns det ju. Bra kämpat Sverige!

Men varför ta bort den farliga Mårtensson på vänsterkanten? Och Jossan Öqvist, hon stod ju bakom en hel del farligheter framåt. Och tränar inte tjejer på volleys? Jag diskuterade med Tim om att tjejer generellt sätt inte kan skjuta på volleys och när Tim skulle motbevisa mig så hittade han inte så mycket på på Tuben. Kanske sitter det i generna. Hursomhelst så var det inget gnäll utan killar och tjejer är nog bara lite olika och bra är väl det? Nu tar vi bronset för det är väl match om det iaf? Så det inte blir lottdragning igen...

ANNONS
Av Niclas Bernhardsson - 20 juli 2013 19:43

Semester på Öland och då brukar Ullis vara het på att träna men nu fick hon en förkylning i samband med flyget från Thailand. Så det har blivit lite mer promenader och ännu inga joggingturer. Det blev en cykeltur till Kåre hamn för en räksmörgås i torsdags och sen idag blev det 26,5 km och bägge gångerna med Ullis förstås. Idag kände hon av förkylningen lite mer så hon låg bakom och sparade sig lite mer. Imorse blev det förstås också en promenad, alltid skönt att starta dagen med!

Av Niclas Bernhardsson - 19 juli 2013 13:02

I tisdags så fick jag ju hela 43 poäng och fick ändå stryka 3 hål, grymt ojämn. Och igår så spelade Peter och jag en runda till och jag vet inte vad som hände men nu funkade inte slagen längre. Tror jag fick 3 poäng på de första 2 hålen men sen var det 0 poäng hela tiden och slagen drog rätt ut åt höger hela tiden och jag slog bort typ 10-12 bollar, många orkade jag inte ens gå och leta efter. Och jag funderade på om jag var stel i ryggen. Efter att bara fått 3 poäng på de första 7 hålen så kom jag på att testa axlen, kanske vred jag upp den för tidigt och nu lossnade det. Spikrakt igen och jag avslutade de 2 sista hålen med 7 poäng! :-) Ha ha, ojämn var ordet! Men jag skickade in resultatet för jag försökte ju verkligen och det blev förstås en liten höjning. Men skönt att avsluta starkt och det var hyfsat nära en birdie på sista. Vi spelade förresten på Halltorp och trots att jag spelade dåligt så gillar jag banan. I år har den förresten gjorts om, vilket iofs inte verkade uppskattas av stammisarna, men jag gillade själva skicket på banan. Bra fairways, fina täta och tjocka greener. Och på slutet så fick jag ju även ta fram greenlagaren, bara en sådan sak! :-) Hoppas på en revansch på banan! Det är den värd!

Av Niclas Bernhardsson - 17 juli 2013 22:48

Oh, vad härligt att hela familjen är samlad igen. Söndagen den 14:e så kom både Felix och Ullis hem med varsina flyg och vi försökte packa det sista och samtidigt få lite koll på Enklaresport, då vi håller på att flytta till tillfälliga lokaler.

Så jag försökte slappna av så mycket som möjligt men visst blev det lite samtal här och där då det blev lite extra bökigt i sambande med flyttkaoset. Väl på plats på Öland så var det bara att konstatera att Ullis hade packat med sig 7 par skor och jag tror att 5 av dem var löparskor. Själv hade jag missat att packa ned löparskor helt så sommarjobbaren fick skicka ett par till mig så jag har något att springa i. Och semestern var nog väbehövd för jag vet inte var den första riktiga semesterdagen tog vägen, den bara for iväg. I träningsväg så har det bara blivit en promenad och det i ett försök att hålla hög fart men det finns visst riktiga proffs på det. Hur snabbt kan man gå egentligen? Vi blev rejält distanserade av både gamla och unga och det kan jag inte beskylla Ullis för! Jag har aldrig kunnat gå direkt fort faktiskt. Hursomhelst så var det skönt att bara komma ut tillsammans och få röra varandra, det var verkligen underbart!

Och barnen tyckte det var roligt att träffa sina kusiner igen och det är full fart från morgon till kväll. Lite golf har det blivit och en lite speciell runda blev det idag på Saxnäs golfklubb. Den såg ruggigt svår ut och jag klantade bort mig på första hålet som jag fick stryka men sen gick det bättre och jag hade 21 poäng ut men Jocke var ett strå vassare med hela 22 poäng! Sen när vi skulle ut på inrundan så kommer det ett gäng bakifrån och muttrar om att vi tränger oss och vi hade inte ens satt var de satt och fikade. Hursomhelst så lät vi de förstås gå förbi men de tyckte gott att vi kunde köra klart men det kändes inte alls bra och både Jocke och Peter blev lite tagna men jag lyckades faktiskt att inte ta åt mig utan spelade ännu bättre och fick hela 22 poäng in och alltså 43 poäng! Wow! Riktigt kul och nu ligger jag på 29,6 iaf. Långt kvar men jag är fortfarande ruggigt ojämn och jag fick stryka 3 hål idag iaf. Bara en riktig birdie men det var en sköning som jag chippade in från gräskanten mot en bunker. På flaggan och i hålet! Driver och hybriderna samt chippar och oftast puttarna gick bra idag men de halvlånga järnslagen var inte alls bra. Bara att träna på!

Nu är det bara att fortsätta ha skön semester och imorgon bitti blir det nog lite cykling med älsklingen! :-)

Av Niclas Bernhardsson - 13 juli 2013 22:46

Lördag och det var dags att försöka röja ut lite ur butiken och förstås att packa klart i husvagen. Jag visste att det skulle komma en kund från Umeå men ett par timmar innan stängningsdags så får jag ett samtal om att han kört fel vid Enköping och nu befann sig i Västerås. Hmm, ingen fara sade jag. Jag kan vänta. Och han kom typ vid stängningsdags men det tog sen 2,5 h innan vi var klara och schemat hade då börjat halta lite. Ullbrandis hade frågat om vi inte skulle ta en runda idag och det lutade åt ett kvällspass. Tänk så det kan bli när man börjat motionera, man glömmer helt bort att lördagar är typiska fest-dagar. Fast springer man så är alla dagar en fest! Det var en bekant till Ullbrandis som sade något om att denne skulle ut. Hursomhelst. Efter att ha fixat lite mat till Tim och mig. Jaja, det blev snabbmat idag igen men idag så satsade jag på en Avocado-sallad. Så jag känner mig halvnyttig. Jag hade känt mig helnyttig om jag hade skippat godiset på kvällen efter passet men låt oss inte gå händelserna i förväg. Väl framme hos löpsällskapet så är hennes glada ungar framme och kramas och busar lite. Alltid kul att träffa dem! Och ett av barnen följer med en bit och det är Alle Ull. Det är inte hennes riktiga namn och som Ni förstår så är namnen lite ändrade men alla inblandade förstår vilka det är. Men det här är inte en detektivroman så vi fortsätter. Alle Ull viker av efter någon kilometer och det är gott nog, bra jobbet. Ullbrandis, Maria till förnamnet, och jag fortsätter och hon får bestämma vägen och efter ett tag så springer vi mitt i myllret av folk vid hamnen. Hade jag vetat det så hade jag bytt tröja. Nu var det samma jag haft på jobbet mitt ibland sotiga kartonger. Hursomhelst. Det var lite kul att springa där men jag börjar bli lite smånödig och undrar om vi inte kan springa förbi min bror Curts nybyggda hus och det var helt okey. Vi genar lite grand men det var en usel genväg och km-tiden blev rätt hög där. Till slut så är vi framme men ingen hemma. Nåväl. Då vi ändå är nära havsbadet så frågade jag om hon varit där på länge och det hade hon inte och jag var själv lite nyfiken på exploateringen. Så vi joggade på lite där och träffade på ordföranden i nya ihopslagna fotbollsklubben Stefano Frenn och pratade lite på vägen, kul! Väl framme vid havsbadet så sprang jag lite snabbt in på herrarnas och där fick det gå fort för min egna kroppstemperatur i det varma utrymmet gjorde att det kändes som i en bastu och jag ångrade att jag inte tagit på mig bättre funktionskläder. Ut igen och väl framme vid badet så vände vi tvärt och kanske ännu mer tvärt då vi sprang rakt mot en halvnaken tant. Mer hud än önskat där. Vi vände mot Trosa igen och nu skall vi se om jag kommer ihåg rätt. Vi sprang vidare mot Långnäs, hette det så? Jo, jag tror det. Lite pinsamt att jag inte kände igen mig men jag förstod vart vi skulle komma ut. Fina villor och fin natur! Men farten hade börjat trissats upp och från att ha legat närmare 6 min/km så låg vi nu nedåt 5.15-5.20 och jag skämtade lite om att kenyanerna ofta körde ganska hårt och Maria tyckte nog att det kändes skönt att ligga på lite. Själv hade jag lite tidigare sagt att det känns som jag kan springa i den här farten länge men jag vet absolut inte hur det känns efter ett tag och faktum var att jag senare började bli lite trött men jag borde ju klara mig lite längre än Maria.... eller? Efter ett tag så måste Maria sänka farten och just då var jag inte helt slut men då passet var klart så kände jag mig helt klart lite sliten. Men en skön liten runda på nästan 14 km och Marias klocka stannade på 1.23

Efter passet blev det lite godis och fotboll med Tim, inte helt fel! Nu skall jag fortsätta packa husvagnen.

Av Niclas Bernhardsson - 13 juli 2013 19:04

Som jag har längtat och då pratar jag inte om Ullis och Felix återkomst, som blir imorgon, utan om boken "Om bergen svarade", av Khaled Hosseini. Men eftersom jag först läste den lite sega Guillous "Men inte om det gäller din dotter" och sen Keplers "Paganinifallet" så hade jag säkert byggt om en stark förväntan. Och jag hade dessutom läst Keplers första bok ganska nyligen och det kändes mer naturligt att först läsa den. Och nu var det då alltså dags för den förmodade fantastiska boken. Med "Flyga Drake" och "Tusen Strålar" så var ju förväntningarna högt ställda men det blev liksom aldrig något flyt. Boken var överambtiöst skriven, som om han måste bevisa något. Uppbyggnaden kändes alltför konstlad och hoppen alltför många och det gjorde att man kom bort sig lite. Kanske blev det även för många handlingar i handlingen. Nä, ingen höjdare tyvärr. Han siktade för högt den här gången. Ett säkrare kort är däremot söndagens återseende med Ullis och Felix! Längtan är stark och nästan outhärdlig men nu är det nära! :-)

Av Niclas Bernhardsson - 11 juli 2013 21:26

Ja, vad åsyftas med den rubriken? Ja, läs vidare så får Ni se!

Så var det torsdag igen och klubbträning med Enklaresport Running Club. I tisdags så blev det ju ett mastigt pass som satt kvar i benen ordentligt för många, så även för för mig! Vaderna kändes fortfarande idag och visste Ni förresten att vad i plural både kan skrivas vader och vador. Lite skumt. Ingen använder sig väl utav det sistnämnda men det kanske är något gammalt som ännu inte strukits från ordlistan. Hursomhelst. Micke S och Putte kom i tid men Flaken och Ullbrandis hade förvarnat om att de skulle bli lite sena och den sistnämnda kanske även skulle få med sig några fler. Vi väntade in Flaken och sen skulle de andra eftersläntarna möta upp oss bakifrån sas. Det dröjde inte länge förrän Flaken började vilja rycka och efter ett tag så tyckte jag att Micke S och Flaken kunde få dra iväg så joggade jag och Putte på. Putte har förresten varit lite småhängig ett längre tag men jag hade inget emot att jogga lite. Sen möter vi de två andra igen som har råkat springa lite fel och de drar iväg igen. Putte känner att han måste gå ett tag i någon backe och det gör mig inte så mycket men det börjar spritta lite i benen och lite beroende på vilka som möter upp så kanske jag kan dra iväg de sista kilometerna, tänker jag. Vi får se hur det känns också. Sen möter vi både Ullbrandis och Ullbranden, dvs det äkta paret. Herr Ullbrand kör lite intervaller runt om oss och verkar allmänt pigg och jag springer och pratar lite med fru Ullbrand när jag sedan kör lite proggressivt och efter ett tag så orkar inte hon hänga på och herr Ullbrand är också klar med sina intervaller så jag kör på själv men kanske startar lite för hårt och då är det svårt att sänka. Speciellt som man hör någon ganska nära sig så jag undrar om han inte iaf försöker ta upp jakten. Och nu börjar jag bli trött men fånig som jag är så kollar jag inte bakom mig utan bara dunkar på. Det är 4 km i så hög fart jag nästan orkar och jag är ganska trött när jag väl är framme. Jag har ingen aning om tiden men vi började nog i över 6 minuters-fart men det gick ganska fort på slutet. Jag skrämde iaf Micke S som trodde att jag nästan sprungit ikapp honom men han och Flaken hade sprungit lite fel och sprungit 2 km för långt. Men bra fart hade jag på slutet iaf, det kändes skönt och proggressiva pass blir det mer av - me like!

Presentation

Omröstning

Finner du inspiration på min blogg?
 Nej inte alls!
 Jo, kanske liiite då
 Jodå, får sådär lagom sug på att träna
 En hel del faktiskt
 Jag får massor av energi och blir sugen att testa att köra lopp!

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8
9 10 11
12
13
14
15
16
17
18
19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok

Följ bloggen

Följ Niclas B med Blogkeen
Följ Niclas B med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se