Så var det torsdag och maralöparna var ju inte med då de skall vila men Ullis har känt av halsen och sprang dessutom inte igår så hon tänkte provjogga lite. Maria U skulle jogga från Vagnhärad till Häradsvallen och möta upp oss där. Och när Ullis och jag kommer fram till Åda så möter vi... inga alls! Lite tråkigt och eftersom Ullis skall ta det lite lugnt så tar hon bilen bort och jag springer dit. Jag tycker det känns jäkligt skönt men det är ju bara i början och sånt kan ju ändras. Och känns inte halsen igen lite... jo, kanske! Trist! Men jag ger det ett försök. Oftast så brukar det försvinna och förr i tiden, då jag tränade mycket, så hade jag full koll på vilka förkylningar som det gick att springa bort och vilka man skulle vara försiktig med. Hursomhelst. Jag möter Micke F, i sin bil, och han har redan sprungit då sonen David tränade fotboll. Sen vid vallen så står Ullis och väntar och Johan T dyker också upp. Så vi väntar in Maria och när hon väl kommer så .. haltar hon! :-0 Aj då! Benhinnebesvär och kanske inte helt oväntat då hon körde jättehårt i tisdags. Skynda långsamt, Maria! :-) Ullis gör Maria sällskap och jag gissar att de går tillbaka och Johan och jag börjar springa. Det känns helt okey och vi pratar om det mesta men även förstås även om banan. Jag har nog aldrig sprungit femman förut. Som är med i Hedebyloppet, dvs Hedebyloppet 5 km. Den är grymt omväxlande och startar med en riktig sugande backe så det gäller att hålla igen lite från start. Löpningen går riktigt bra och visst flåsar man i vissa backar men det går rätt bra och Johan tycker jag har förbättrat mig och det måste jag nog ha gjort men det är långt kvar. Vi springer i typ 5.20-fart, gissar jag. Sen vid våtmarken så är det ju alldeles underbart men kanske lite svårt att springa om men då har man ju sprungit runt 3,5 km och borde ha positionerat sig och det finns ju fortfarande plats att springa om de sista 600 meterna typ. Vi flåsar lite då vi är klara och jag har bilen kvar då Ullis gick iväg med Maria så jag tar bilen hem. Skönt och lugnt pass!

På väg hem i bilen!

Sen möter jag Ullis och vi springer lite till - skönt!

Och "knarkandet" av böcker fortsätter och nu var det "Dödlig donation" av Ken McClure. En helt suverän bok som börjar lite trevande men ganska snabbt får upp ett bra tempo och allting sys ihop i slutet på ett bra sätt. Kul! Jag längtar redan till nästa bok men jag får se till så det inte gå utöver något annat! :-0