Idag hann jag äntligen ut på min skejt-tur, som jag tänkt få till länge och skaren var fantastisk! Det blev dock bara 3 km pga tidsbrist. Jag gick förresten till jobbet imorse och hann inte med så mycket mer. Sen var en man som stod och väntade. Han hade åkt ändå från Umeå men var på genomresa mot Skåne.

Och träningen på kvällen blev inte så lyckad då hälsenorna kändes efter skidåkningen. Så det blev bara ca. 4 km på kvällen. Men lite träningen iaf. Bra start mot framtida lopp.

Ullis hade gått och funderat lite på 6-timmars och vi bokade in hotellet för några veckor sedan men vi fick boka av det så sent som dagen innan. Och Ullis bestämde sig väl på allvar på torsdagen så det var bara att börja packa. Normalt så vill man ladda mentalt ett bra tag innan ett längre lopp men Ullis bestämde sig för att ha målet att "bara" klara 5 mil på 6 timmar men jag visste att hon nog skulle klara lite till men hur mycket? Hon var ju inte riktigt uppe i samma nivåer som tidigare och kanske var det lite sent påtänkt men vi beslöt att skippa backpasset på torsdagen då det kan slita lite för mycket och vi råkade visst skylla på olika saker så de andra som var med på passet undrade säkert! :-)

Hursomhelst så kommer vi fram till hotellet och efter någon timme så kommer några bekanta in på hotellet och det är Stefan och Carina Manning. Dem har vi känt i ganska många år men nu var det ett tag sedan vi sågs och de såg överraskade ut. Kul att ses och Ullis fick lite tips men jag tror att hon redan gjort upp en plan men den branta backen hade vi inte riktigt förberett oss på. Hursomhelst så gick jag in rejält för att serva Ullis och jag var nog den enda som gick in så ordentligt för det. De flesta stannade till och tog sin dricka själva medan jag sprang med lite så hon slapp stanna. Jag vet ju att Ullis är en Duracell-kanin, så kommer hon bara igång så kan det gå riktigt bra. Vid runt 4 mil så ser man en klar skillnad på farten hos de flesta men Ullis ser fortsatt starkt ut och jag börjar peppa henne med hur läget ser ut och ju längre tiden går ju starkare verkar hon bli och hon t.o.m ökar de sista varven. Nu blev det lite över 57 km på hennes klocka men den officiella längden blev 56975 meter. Lite surt på de där 25 meterna men de försvann nog på 2 toabesök. Klar inspirerande och jag lovade att jag är med nästa år. Tyvärr så tänkte jag nog inte på att det bara skiljer en vecka från Vasaloppet men är jag tillräckligt tränad så skall jag klara det och målet blir förstås att ta 6 mil, dvs en mil i timmen. Följ gärna min träning här på bloggen.

Ja, nu är Vasaloppsveckan över och den var sjukt jobbig. Ullis var med första halvan men sen blev jag i princip själv men Siewert hoppade in och hjälpte mig när det var som värst. Riktigt snällt.

Bra försäljning och bra resultat hela veckan men på själva Vasaloppet så var det lite speciellt före och det handlade mer om skidorna var. För hårda skidor grävde ned sig om man var lite bak i fältet medan de som hade lite mjukare skidor och bra rillat var vinnarna. Men självklart så fortsätter stålsicklat att växa och fler och fler inser vansinnet med att lägga på paraffin och sen skrapa bort och upprepa det ett antal gånger. Jag hann med en kortare tur själv men det var också allt. Mitt i allt så lovade jag Lars-Erik, proffessorn som var opponent mot Kuzmins avhandling, att jag skall åka Vasaloppet 2014 så nu är det bara att hålla det löftet och börja träna igen. Men jag älskar ju skidåkning så det blir en bra morot. Det vore ju kul att sikta mot medaljtid så det får bli målet.