Först förstås lite jobb på enklaresport och idag kom bror Jocke förbi och det var förstås roligt. Sen kom den alltid supertrevliga Kenneth förbi och vi skissade tillsammans upp det nya träningsprogrammet för juli. Nu med lite mer fokus på mängd. Så man var sjukt sugen på att träna ikväll fast jag hade fortfarande sjukt ont i kroppen, dels efter ngn obalans och förstås efter Stadsloppet i fredags. Hälsenorna var som spända strängar och jag har även fixat och donat med taket på boden. Det tar förstås lite på både rygg och ben. Så idag så kved jag till och slängde mig på golvet och bad Ullis att försöka pressa tillbaka benen. Det gjorde sjukt ont i ryggen/baken. Och det "klonkade" till! Ullis blev förvånad och undrade vad jag gjorde! Vi skrattade gott åt det och jag känner plötsligt att det faktiskt känns bra. Så jag reser mig och det känns nästan helt perfekt. Det drog visserligen ihop sig hela tiden men det var bra mycket bättre än innan. Värsta naprapat-Ullis! :-)

Och sen, precis vid klockan 5, så ringer jag ned till den lokala brädgården och kollar om de kan hämta en ny rulle takpapp så kommer jag och hämtar den. Det saknades förstås en liten jäkla bit. Det var ju inte gratis heller och så saknar man typ 2 meter... Lite surt. Men jag slängde på den sista biten och sen blev det stressigt värre. Idag skulle ju dessutom "mitt" fotbollslag vara med och jag räknade med att det skulle bli ganska många idag. Döm av min förvåning då jag bara ser Kenneth och Fredrik där! Felix fick jag tjata mig med och Ullis cyklade ned då hon nog bara skulle trampa ned och kolla läget. Men väl på plats så blev hon så sugen så hon körde några varv. Sen dök ytterligare en ur fotbollslaget upp så vi körde igång. Det blev 4 varv uppjogg och sen lite löpskolning i ca. 15 minuter. Därefter drog vi igång och vi körde våra långa intervaller men jag hade redan innan bestämt att inte köra för många då jag var lite halvskadad. Men det gick riktigt, riktigt bra och jag är toknöjd! Jag har ingen riktig koll på tiderna men jag är grymt nöjd med mitt upplägg. Kanske att jag startade lite för fort men Kenneth ropade till så jag kom fort till sans.

Mens sano in corpore sano - Nu kör vi!