Oj, men låt oss starta från början. Rätt stressigt då jag kom hem från jobbet och dessutom bjudit in "Slangen" på lite kaffe och snack. Men vi skulle ju iväg till Nyköping igen då Tim skulle träna på att stoppa in linser igen. Fast vi tyckte inte att han fått tillräckligt med hjälp och det visade sig att vi hade rätt.

Men iaf. Nu hade barnens glasögon blivit klara och tillsammans så blev det 6000 kronor! Shit! Och sen kommer kostnaden för linser och träning säkert till men eftersom det är så viktigt att se bra och det är säkert lite småjobbigt för barnen så fick de välja själva. Det var t.o.m så att expediten tyckte att glasögonen var svindyra, som hon sade. Och idag, när vi skulle betala, så upprepade hon det och menade att vi "var sådana föräldrar som vi pratar gott om". Hon menade på att vi lyssnade på barnen och på vad de ville. Det kändes faktiskt rätt bra att höra.

Så var det då äntligen helg. Att Robinson har börjat på vardagarna gör ju att man blir alldeles dagvild. Så skönt att det nu äntligen är helg. Och jag avslutade jobbveckan med ett galet hopp. På jobbet så hade jag nog nämnt något om ett särskilt hopp där man genom att stå på knäna skall studsa upp så att man sedan står på fötterna. Varför vi kom in på det kommer jag inte ihåg men någon tyckte att det var ju helt emot naturen eller något i den stilen. Och att jag samtidigt nämnde att jag faktiskt klarade av det när jag var lite yngre och lättare gjorde nog bara att jag satte min trovärdighet på spel.

Men Conny-Boy hade faktiskt pratat om det på en familjemiddag och då fått se en vältränad fotbollsspelare, i sin släkt, utföra "konststycket".

Jag själv provade lite lätt på jobbet då det togs upp men höll på att slå ihjäl mig... Spännande ämne va?

Hursomhelst så hade jag i ett svagt ögonblick lovat att jag skulle utföra hoppet just idag till helgen. Och att jag haft träningsledigt i några dagar gjorde ju inget. Med förhållandevis pigga ben så fanns ju ändå chansen. Men den var inte stor....

På skoj (eller?) så satte Conny-Boy och "Looser-Magnus" (he he) lite småkronor på att jag INTE skulle klara det och ingen ville egentligen sätta emot. Eller ville och ville. Det var iaf ingen som trodde på det och inte heller jag om jag skall vara ärlig. Men regerande Trikolor-kungen Göran (!) trodde nog lite, lite på mig så jag ställde upp och "stöttade" honom ekonomiskt med hela 10 kronor som motvikt till de andra.

Och mot slutet av dagen så var jag så taggad så jag gick med bestämda steg in till arbetskamraterna och laddade på! Bort med skorna och ned på det stenhårda betonggolvet och tog sats. Rejält nervös, jag kunde ha slagit i knäna rätt hårt om jag inte skulle hinna få upp fötterna tillräckligt snabbt, så får jag fram fötterna och ställer mig upp. För den som aldrig har sett det så går det oerhört snabbt och med ca. 94 kg så var det med nöd och näppe jag klarade.

Undrar förresten hur det kommer sig att jag alltid gör så långa inlägg om totalt ointressanta saker... Hmm.

Men jag klarade av det och lite av en lättnad inföll sig men givetvis så trodde inte Conny eller Magnus på mig. Magnus förresten även idag blev Dagens Mästare. Kan vara kul att nämna eftersom han så ofta får stå i skuggan av mig... He he... Skojar bara... Så det blev till att göra det en gång till och den här gången så är det precis på håret men jag drar till något i den vänstra inre menisken så jag känner av det rätt mycket. Men troligtvis ingen större fara. Nu lär jag inte prova på det här igen, iaf inte på mycket länge...