Senaste inläggen

Av Niclas Bernhardsson - Måndag 27 mars 19:53

Vem snodde min nattsömn? Nä, men sommartiden gjorde visst att det blev en extra kort natt och jag vaknade riktigt trött imorse. Kom väl i säng runt 12 och skulle upp runt halv 6. Anledningen var att jag tänkte cykla till jobbet. Felix hade bilen men borde vara hemma i tid men jag ville ändå cykla. Fast jag var så seg så jag hade inte riktigt kommit iväg när han kom hem från nattjobbet och det lockade helt klart att ta bilen. Men nu var jag ju helt klar och var precis på gång att börja cykla. Kanske lite sen men vad f-n! Nu kör vi! Men det var som sagt var lite segt och jag har ännu inte hunnit kollat Movescount men snittet var ingen höjdare. Dock är det med både start och stopp, där det brukar försvinna mycket tid, men iaf. När jag kommer fram så hinner jag inte duscha av mig och den här veckan skall jag ta hand om prao-elever. Jag går upp och tar kaffe och snart nog så springer jag bort och skall hämta eleverna, som skall hjälpa mig. Det är bara en idag då den andra skulle på möte. Men det gör ju ingenting, man brukar ju bara ha en så det var en bra start. Han, vi kallar honom för A, var otroligt hjälpsam mot både mig och mina små elever. En riktigt bra hjälp. Det blev två klasser på morgonen och sen en klass efter lunch. Sen var det möte med arbetslaget och när det precis skall börja så ringer Tim och säger att vi fått en bluffaktura på nästan 18 tusen. Men vad f-n! Jag ringer lite snabbt och efter typ 15 minuter så är det avklarat. Företaget, som skickat fakturan, har gjort fel och vi kan bara glömma den. Den fakturan fanns inte i systemet alls och efter lite efterforskningar, från deras sida, så var felet löst! :-0

Pust! Mötet sen var intressant men kanske gällde det inte riktigt mig, så jag planerade lite lektioner under tiden. Efter mötet var det bara att hoppa på cykeln och glida hemåt. Men först lite kaffe med vaktmästaren. Jag visar cykeln för en elev och han verkar tycka att den är askonstig! :-) 

Den branta backen ned är lite läskig för banan är inte sopad och det är som sagt var grymt brant! Men jag kom upp imorse och det borde inte vara svårare ned. Det gick bra och snart nog rullade det på fint. Ut på rakan och det verkar som jag har hyfsad tur med vinden. Min trötthet verkar inte så farlig längre och jag trycker på rätt hårt ibland. Det blir som sagt var kul att se movescount sen. Väl framme så har jag snittat nästan 31 km/h och det med trixig start och slut. Nice! Men vinden borde gynnat mig. 


Facit!

Vhd - Gnesta: 18.04km, snitt 23,8 km/h, rullsnitt (då jag tog bort de trixiga partierna) 25,2km/h (131sl/min), Totalt pulssnitt 130 sl/min

Gnesta - Vhd: 18,07 km, snitt 30,9 km/h, rullsnitt 31,3 km/h (134 sl/min), totalt pulssnitt 131 sl/min


På kvällen sen skippade vi övrig träning och jag tog lite massage istället i den superba massagestolen. Jag skall lägga upp lite på Instagram om den sen. Följ mig gärna där också. Sök Enklaresport


Coach/bollplank: Mattias Törnqvist - topptriatlet

Facebook: https://www.facebook.com/mattias.tornqvist.5?fref=ts

Cykelservice: Rainer Matela

Cykeltrainer: Hans Hemström


Ekonomisk stöttning: Cafe Utsikten, Bernhardsson Måleri

ANNONS
Av Niclas Bernhardsson - Söndag 26 mars 23:23

Söndag och dagen efter Spin of Hope! Det kändes riktigt bra igår och med dagens form var det inte någon direkt utmaning att cykla många pass. Utmaningen handlade snarare om att hitta fler pass. Det verkade rätt lovande att Ullis jobb hade svårt att fylla cyklarna men de fixade det till slut. Lite snopet för mig men jag var mer som en reserv. Nåja, idag skulle vi på cykelmässa och det såg jag fram emot. Väl på plats så ser vi att mässan inte är superstor men det finns absolut saker att nörda ned sig på. Vi får mycket gjort och jag träffar bland annat Tacx-chefen i Sverige och får väl tyvärr nedslående nyheter. Till min modell så finns det inga banor att köpa om man inte hittar någon som säljer. Och chansen är väl inte så stor, trodde han. Den var ju urgammal typ... Hmm, sen har de förstås en ny Tacx med diverse häftiga funktioner mitt framför näsan. Asch, jag trampar på och nu börjar ju utomhussäsongen på allvar. Sen träffar jag Peter, på Orca, och provar ut ett par nya triathlonskor. Jag lägger nog en beställning på dem sen och lägger nog ut dem i shopen också. De verkar jäkligt bra men vill nog prova dem först ordentligt. Vi träffar också på Barncancerfonden och en representant från dem som vi fick bra kontakt med. Hon hade dessutom kommenterat på min Instagram igår. Ja, apropå träffar så var det rätt många, när jag tänker efter. Med risk för att missa någon. Hasse och hans pappa, de är kunder och riktigt trevliga. En elev, tror det var lilla Stina. Jag blev lite paff och kom knappt på vad hon hette. Hon skulle träffa Gladiatorerna sen. Dem missade vi förutom att vi nästan satt bredvid dem och fikade sen. Vi lyssnade på Susanne Ljungskog och det var riktigt bra. En föreläsning i min smak. 

På vägen hem så hoppade vi in på Sportson och kollade lite på keramiska drev. Jag blev klart impad och kanske kan jag själv ta hem det från Danmark för eget bruk. Jag har ju bra inköpskanaler där. Det får jag kika på. Sen vidare till Ikea där vi köpte en bäddmadrass och sen lite mat. Jag skulle dock skippat efterrätten för den ville komma upp senare på löpningen. Urk, jag mådde riktigt illa. Löpningen ja! Jag ville prompt ut och det blev rätt sent men trots att det var lugn jogg så kändes det i magen. Igår blev det ju en massa sliskig energi in och det var jag inte van vid. Och nu sliskig, men god (!) efterrätt. Nu har vi ätit för en hel månad, tror jag. Det blev en lugn jogg på nästan en timme och runt 9 km. Tills magen protesterade var det riktigt nice! :-)

ANNONS
Av Niclas Bernhardsson - Lördag 25 mars 21:47

Så var det då dags för Spin of Hope och jag hade tagit det lite lugnare inför dagens många pass. I år skulle jag köra 7-8 pass, lite beroende på hur Ullis jobb skulle få ihop det. 

Men för att ta det från början. Både Ullis och jag skulle ta första passet och det innebar ju att man skulle upp aptidigt och det gick ju inte att såsa för länge. Men jag är ju seg som attan på morgonen men till slut så var vi på väg och hade väl runt 20 minuter kvar då vi var framme. Fast det var låst och Ullis, och några andra, väntade uppe vid den normala ingången. Jag gick ned och in direkt i spinninglokalen och snackade lite med Svarte Petter. Han hade visst hjälpt Puff lite. Sen gick Elin och låste upp och jag gick och bytte om. Det var nog på tiden för jag tog sådan tid på mig. Första passet skulle jag köra för Enklaresport Running Club och det var Puff som var spinningledare. Passet var Tabata Kickstart och bra drag hela tiden. Kul och en skön start! Sen, direkt efter, var det Musikquiz med Elin! Sånt brukar jag gilla men nu var det filmtitlar och det är jag sämre på. Men kul ändå förstås! På något sätt, bland alla deltagare, så fick jag ihop två poäng av kanske tio möjliga. Och hur var passet? Jodå, helt okey men jag fokuserade mest på frågorna, tror jag. Jag älskar verkligen tävlingar men det var det helt klart andra som också gjorde. Roligt!

Sen var jag tvungen att sticka hem direkt då några kunder skulle komma förbi. De var lite sena så jag slöade till men när de kom förbi så blev de lite snack men faktiskt ingen försäljning nu. Jag trodde att de skulle slå till då de säkert åkt en bit. Men de ville kolla av läget och känna och klämma lite på grejerna. Jag käkade lite gröt och tog mig en massage, i massagestolen, och åkte sen bort till Safiren igen. Klockan 12.00 var det dags igen och nu körde jag för Saffen Stars, tror jag. Och nu var det Thomas som höll i taktpinnen och jag förväntade mig nästan bara hårdrock men det var ett riktigt välbalanserat pass med grym motivator i Thomas och upplägget var i intervallform med perfekta återhämtningszoner. Klart inspirerande!

Direkt efter det så var det byte av cykel igen men nu tillbaka till Enklaresport-cykeln och det blev så tight med tid så jag hann inte byta tröja och den jag hade haft på mig var dyngblöt. Och nu började man försiktigt och så satt men typ i draget. Burr, klart kallt! Efter ett tag så kommer Svarte Petter in och fotar lite och jag får honom sen att gå och hämta mitt Enklaresport-linne i skåpet. Men jag tänker då inte på att Ullis linne också ligger i mitt skåp och när han sen lämnar linnet till mig så tar jag av mig min svettiga tröja lite fort och skall sen klämma på linnet och blir överaskad att det är så tight! :-0 Och det korvar förstås ihop sig på ryggen av mitt svett och jag får tråckla ut det. När det sen sitter på så inser jag förstås att det är Ullis linne och det känns ju lite pinsamt. Det ser nästan lite spännigt ut men det funkade ju men satt alltså lite tight. Men Jonas pass då? Nä, jag kommer inte riktigt igång och Jonas bara myser! Allt är så underbart och det är det ju men jag börjar nog bli lite trött. Fast det är snarare så att mysigheten smittade av sig så jag tar passet som ett rent återhämtningspass. Det är liksom som så att jag inte riktigt höjer motståndet som jag borde. Direkt på det så är det distans och nu med Tanjis som ledare. Väldigt varierande och absolut roligt. Musiken sen var spännande med lite, för mig, okänd musik från Finland uppblandat med annan musik. Jag kom dock på mig själv att fortfarande inte riktigt få igång mig. Men kanske hade jag redan från början ställt in mig på att ta det lite lugnare idag. Så var det nog. Och när Tanjis var klar så tog Puff över igen och nu skulle hon köra en kortvariant på ett pass som jag kört några gånger förut. Roadtrip genom världen. Och nu började man bli alltmer trött. Det var inte riktigt samma glöd längre men det var fortsatt roligt! Absolut! Och hela tiden fanns det viktiga med att stötta Barncancerfonden i bakhuvudet. Ullis verkade däremot pigg hela dagen och hon är ju som en Duracell-kanin! Hon verkar outröttlig! Och nu kändes det som en evighet innan passet var slut. Nja, så skall jag väl inte säga men jag började bli trött. Det kanske inte märktes så mycket men så var det. Jag provade också lite olika typer av energi och vissa verkade bättre än andra. Alltför mycket gel stör också magen, det märkte jag om inte annat på sista passet men dit kommer jag senare. Nu hade jag två timmars lucka och jag satte mig med och snackade med några innan jag kände för att gå och ta en dusch. Sagt och gjort! 

Det var riktigt skönt och jag passade på att ta på mig kompressionsbyxor och inomhusskor. Ja, en tröja också förstås. Så skönt att slippa cykelskorna ett tag och få på sig lite sköna och mjuka kläder. Men nu skulle jag banne mig ha en kaffe. Det skulle visst ingå. Men när jag kommer upp, och trapporna hade visst blivit brantare, så var det ingen där! :-/ Jag som var så sugen. Väl tillbaka, där nere, så snackade jag lite med fru Alm, Puff och Svarte Petter. Sen tror jag Puffs dotter med killkompis var där också. En hel del skämt blev det och det märktes att dagen började bli lång. :-) Nu var det bara att ladda om till sista timmen och nu var det Mello-special, med Puff! Det gillar ju jag! Men som sagt. Det har gått många timmar och man börjar bli sliten fast det var bra musik och man fick flyta med. Några försökte sjunga men det kanske var hellre än bra! :-) Eller var det mig själv jag hörde? Bra fråga!

Men jag försökte lyfta mig själv lite på slutet och jag avslutade med flaggan i topp! Bra pulskurvor på det passet!

Fast skall jag kora en vinnare, och det kanske en oväntad sådan, så blir det Thomas! Bra motivator och det passade mig bra. Fast jag skulle nog inte vilja kört så i sju timmar och med facit i hand så blev allting perfekt! Bra uppblandat och med en härlig energi! Jag fick verkligen sju bra timmar! Tack alla som var med och stöttade Barncancerfonden och samtidigt hade roligt och spred sådan bra energi! :-)

Av Niclas Bernhardsson - Fredag 24 mars 21:56

Ja och det förstås uppdelat på två dagar för det kan ju vara svårt att få in både vilodag och simning på en och samma dag. Men låt oss börja igår, torsdag. Ullis och jag hade skrivit upp oss på att deltaga på en föreläsning om löpning och med den sista föreläsningen, som handlade om löpning, i färskt minne, så var jag tveksam. Den gav ju ingenting och hur skulle den här bli? Kanske var jag så att säga fullärd... Men givetvis kan man alltid gå ned på allt djupare nivå och där finns det ju massor att lära. Dock var jag först i Nyköping då Felix skulle köra upp. Han blev tyvärr kuggad på någon punkt och helt klart är de lite petigare nuförtiden. Jag tycker att han kör lugnt och fint men men... Det är ju bara att träna lite mer och köra upp igen, tyckte vi allihopa i bilen hem. Och sagt och gjort. Han bokade en ny tid och nu redan på tisdag. Ojdå! Bråttom att hinna köra lite till då. Och skulle vi på föreläsningen eller skulle vi träna? Men vi hade ju Spin of Hope nu på lördag och det gör ju inget att lägga in någon vilodag och gå och lyssna på föreläsningen. Vi har ju tränat hyfsat bra på slutet. Typ sista månaden. Och väl på plats så var det Fredrik Stillén, tror jag att han stavas, som föreläste och det var en skön typ. Jag tror man kan skriva så. Rolig och väldigt inspirerande och lärde jag mig något. Nja, i princip så visste jag allt men ibland kan det vara bra att få det mer cementerat och han var verkligen hardcore! Inget dalt med några genvägar här och där. Det enda jag egentligen inte instämde helt i var kosten. Fast när jag tänker efter så var han inte riktigt emot bra kost heller. Det var väl bara så att han menade på att man inte skall haka upp sig på bra kost. Många av elitlöparna i Kenya har ju knappt mat för dagen och ändå är de så duktiga. Det å andra sidan är ju en ordentlig drivkraft. Nåja, det var en grymt bra föreläsning och man fick bra inspiration för mer transpiration! :-) Sen blev det lite sent och man var trött på fredagsmorgonen. Och när jag kommer hem så får jag höra att Felix har fastnat i en kö och till slut så får han hoppa av bussen och ta tåget hem. Väl hemma så verkar både Felix, men framförallt Ullis, väldigt finurliga. Ullis filmar mig då Felix skall ställa en fråga och det vävs in i lite smålustiga saker men till slut så frågar han iaf om jag kan övningsköra med honom och jag känner mig riktigt trött men säger förstås ja! Efter ett tag så säger han att det behövs inte och jag höjer på ögonbrynen. Sen säger han att han tog körkort på någon sista-minuten-uppkörning. Jag fattar ingenting men sen kommer det fram att han faktiskt gjort det! :-) F-n, vad roligt! 

Efter det så hinner jag gå till badhuset och där är det återigen tomt! En hel sida för mig själv och jag bara njuter! Jag nöjer mig dock med en kilometer då jag känner mig sliten och har väldigt många timmars spinning imorgon. Det lutar åt 7-8 timmar. Och jag tänker inte hålla igen så mycket. Harden the Fuck Up! som Fredrik Stillén skulle sagt! ;-) Eller skämt åsido så var det samma träningsfilosofi som jag har. Mycket lugnt för det mesta och bra fart när det väl är fart!

Av Niclas Bernhardsson - Onsdag 22 mars 22:32

Bra onsdag som vanligt och det är bra att man bokar in sig på dessa Core-pass, som är på onsdagarna och med duktiga Carina. Det brukar vara en rejäl mangling av magen och så även idag. Fast inte lika mycket om jag skall vara ärlig för hon hade gjort om passet men nu var det andra delar på kroppen som bad om nåd. Tufft och bra pass. Idag var det dock axlarna som protesterade då det rätt snart sprutade ut mjölksyra från dem! :-0 Det kan bero på att jag är rätt stel också och har svårt att hålla dem rakt över huvudet för länge. Hursomhelst så blev det många grymtningar från oss på golvet men alla bet ihop bra - kul! Väl hemma så hade jag tänkt att cykla lite men Felix ville först övningsköra och det gick ju bra. Sen försökte jag få igång datorn och till slut valde jag en gammal favorit, som jag körde ibörjan, och det var Killerloop! Men idag ville jag trycka på lite grand och som namnet antyder så innehåller den en hel del tuffa backar. I dessa tryckte jag på lite extra så det blev som fartlek. Men snart nog så inser jag att jag glömt slagit på fläkten men det var ju en kort runda, typ 15 km, så det var bara att härda ut. Men på slutet såg man typ ingenting och i detta program skall man styra också. Det gick dock bra, det värsta är när man samtidigt skall försöka fota av någon bild till instagram. Ha ha, håll inte på med mobilen då ni kör! :-) Jag fick 74% av maxpuls och det låter ju inte jättehögt men jag tog i ordentligt så jag är nöjd. Trodde väl att jag skulle nå upp till kanske 77-78 iaf men det var ju en backig bana och på dem är det svårare att hålla en hög puls i snitt. 32,8 km/h, tror jag att jag fick och på den banan är det nog bra. Ser, på ett gammalt pass, att kompisen Hasse hade tagit i hårt men inte riktigt kommit upp i 30 och det är från då han var rätt bra tränad så det får jag ta med mig.

Imorgon satsar vi på morgonsim men det blir stressigt och känner jag mig rätt kommer det att ta emot då man skall upp! :-0 På kvällen är det egentligen klubblöpning men eventuellt skall vi iväg på en föreläsning men jag är lite kluven. Speciellt som den sista föreläsningen var bortkastad tid. Typ ingenting som jag inte redan visste. Hmm....

Av Niclas Bernhardsson - Tisdag 21 mars 22:41

Men dock bara två stycken men det blev ett ganska maffigt pass ändå. Ullis körde på Safiren idag då hon ville dela upp träningen lite men jag var sugen på Mara-inriktningen, som då var på 2x4-5 km. Jag åkte ned till friidrottsbanan och tände upp. Snart kom då Rydholmaren, Putte, Rainy och efter en stund även Flaken. Det blev förstås lite uppjogg och sen löpskolning innan vi drog igång. Rainy var lite sliten och skulle känna på men de andra tre skulle köra tusingar, då det stod i deras schema. Rydholmaren skall förvisso också köra maran men tycker sig få så fina resultat av de vanliga intervallerna och avstod längre intervaller. Det känns rätt bra på uppjoggen men vid löpskolningen känner jag mig lite småsliten och undrar om allt står rätt till. Jag åt också lite väl mycket precis innan och det kan förstås spela in. Men så skulle vi då dra igång och det kändes som alla drog på som bara sjutton. Men med facit i hand så visade det sig att det bara var jag som var lite svårstartad. Snart nog hade jag jobbat mig in i farten och sen var det bara att tugga på och det är klart att det tar emot att köra tio stycken var då de andra stannar på 2,5 varv innan vila. Men de körde ju å andra sidan många fler. Jag tycker att jag kämpar på bra och den första stannar på 17.55 och ger, enligt klockan 4'28/km. Och jag sprang typ över halva med skosnöret slängandes. Rätt irriterande och det knöt jag förstås då jag vilade. Sen, efter två minuters vila, så var jag igång igen och det var rätt tufft att ha så många varv kvar då man kände sig lite sliten. Jag försöker ta hjälp av andras ryggar och det är Flakens rygg som är närmast i fart. Och skosnöret... igen! Men det är bara att ignoera och köra på. Det kändes också som jag knöt det för hårt så det var inte hela världen. Det fick hänga och slänga. Så länge man har bra löpsteg så lär man inte trampa på det! ;-) På slutet så drog först Putte och sen Rainy och då tappade jag nog bort räkningen lite. Precis innan, vad jag trodde då, sista varvet skall börja, så märker jag att Rydholmaren, som iofs sprang markant mycket snabbare, nog skulle kunna komma ikapp. Jag har det som mål att försöka hålla undan och när upploppet närmar sig så är han i rygg och den fartökningen kommer förstås kosta för mig. Men jag drar på och sen i mål så är jag helt slut. Då har jag inte förstått att jag missat ett varv men det är inte hela världen. Det blev alltså 3,6 km på sista och ca. 4'22/km. Tyvärr inte det kvittot jag ville ha men jag tog ut mig och känner mig nöjd. Jag kände också av förkylningstendenser i slutet av passet och även efter. Bara dricka mycket vatten och få sig lite sömn nu då! Ciao!

Totalt blev det förresten 12,9 km.

Av Niclas Bernhardsson - Måndag 20 mars 21:39

Måndag och bra men rätt jobbig studiedag på skolan med lång föreläsning om betyg och bedömning. Dock så är hon väldigt rolig, Anna Karlefjärd, tror jag hon heter, så tiden gick ofta rätt fort. Men tiden gick också rent bokstavligt talat länge också så snart var klockan över 16.30 och på måndagar är det alltid stressigt att få till simningen då simklubben börjar redan klockan 19.00 Som tur var så hade Ullis redan börjat med maten och allt var typ klart då jag kom. Nice! Men vi stressade vidare sen mot badhuset och när vi kommer uppför trappan och tittar in i badhuset får vi en smärre chock! Vi har aldrig sett så många människor på en och samma yta förut. Fasicken! Men det brukar kunna lätta fortare än man anar så vi gick in och bytte om. Och när vi kommer in och skall simma så har det redan lättat upp och man kan oftast simma om eller helt enkelt ta det lugnare bakom någon ibland. Så tiden rann bokstavligt talat iväg och snart nog hade jag visst simmat en kilometer i något som kan kallas för fartlek. Jag hade då snittat 2.19/100 meter och det är ju inte fy skam. Så visst hade jag tagit i och visst hade tekniken ändå suttit hyfsat bra. Efter det tar jag det lite lugnare för det blir som det brukar. Att jag liksom tappar mitt flytläge och så brukar det alltid bli en bit in i passen. Vet inte varför men jag kämpade med det ett tag och sen kör jag på igen. På slutet blir det nästan helt tomt men sen kommer det in några stycken som tyvärr störde simningen lite. De andra hade, liksom mig och Ullis, tagit bra med hänsyn och hållt sig på kanterna men nu bredde t.ex en tant ut sig mot mitten. Fast nästa gång jag såg henne låg hon vid kanten så hon kanske höll på att bli påsimmad. Nåja. Det blev iaf 1650 meter och sen snackade jag lite med en f.d elevs pappa, som var där med den yngsta dottern. Skönt med bastu efteråt och väl hemma så tog jag det lite lugnt innan jag tog mig i kragen och gick ned och startade trainer-datorn. Och snart nog satt jag på cykeln och det tog två sekunder innan volymkontrollen åkte ned i backen och batterierna åkte iväg. Men vad f-n! Jag hoppar av och drar upp ljudet för hand och fortsätter. Bra med paus efter 5 sekunder... Sträckan idag var på hela 44 km men med ruggig fallhöjd! Från toppen av Galibier, i Frankrike, till foten av Lautaret. Jag snittade bra länge över 51 km/h men det försvann rätt snabbt i några klättringar men det blev till slut lite över 45 km/h, i snitt. Det är bara att beundra riktiga cyklister som kan hålla det på platten... :-0 Det blev nästan en timme iaf så ytterligare en bra träningsdag. 68% av maxpuls, helt enligt plan.

Av Niclas Bernhardsson - Söndag 19 mars 22:00

Dagen började med att Ullis och jag vaknade lite tidigare än väntat. Idag skulle vi springa med Tanja och jag skulle dessutom sitta som fastklistrad, eller snarare som på nålar, klockan 09.00, och anmäla ett lag till StafettVasan. Några kompisar till mig och Magnus, uppe i Mora, ville dra ihop ett lag. Och det är ju skoj! Jag tog på mig att anmäla då det alltid gått bra förut men det är förstås ett stressmoment. Ullis och jag käkade lite ägg och sen ville jag ta lite gröt också. Och det kändes som jag hade gott om tid. Jag passade på att ta på mig och några minuter i så gick jag ned till kontoret och värmde upp fingrarna lite. Men lite trött var jag för jag gick sen in på fel länk och sidan verkade krascha. Och jag väntade och väntade tills jag kommer på att jag nog sjutton gick in fel! Ah, stressigt värre! Jag skriver om adressen och börjar om. Nu känner jag att jag hade gått in fel och skriver så fingrarna glöder. Och så får jag en bekräftelse på skärmen och strax efter även ett mail. Pust! :-) Bara hoppas det blev klockan 08.00 nu. Lite surt om det är fullt med folk på banan hela tiden. Sen drar vi snart iväg mot Tanja som skall visa oss ett varv på Åda Wild Boar. Jag har väl inte varit så jättesugen då jag inte riktigt förstått vitsen. Fina stigar finns det ju överallt men jag skulle snart märka att det rätt ofta var helt obanat och inte alls så lättsprunget. Vi började lite lätt ned mot golfbanan och snart nog rätt in i skogen. Fortfarande rätt fina små stigar och sånt underlag som gör att fötterna får bra träning och att bara nöta platt underlag är inte så bra. Här fick man verkligen träna fotlederna och det kändes helt perfekt. Men jag gissade att jag skulle bli trött efter någon timme. Men sen blandas det friskt med att man springer rakt ut i sumpmark ibland och rätt över mossig djup mark så man inte känner alls vad som finns under. Det tar ned humöret och sen på slutet så tappar vi bort oss och det är så dåligt underlag så jag tappar humöret helt och väljer att springa ned på golfbanan och springa det sista där. Men snart nog så kommer även Ullis och Tanja. Vi var visst klara med banan, det var bara det att hon inte visste hur man skulle springa precis på slutet. Nä, det var ingen höjdare alls, tycker jag. Med karta och kompass så skulle löpningen bli väldigt lik orientering men det här? Nä, när det finns så fina stigar runtomkring så skall leden ofta gå tvärs över och nästan längs med ibland. Inget för mig men nu har jag prövat den berömda banan iaf. Det blev väl runt 13,5 km och tiden närmare 1.47 Vi får väl kalla det för fartleks -och styrkepass. Det blir säkerligen fler pass i den skogen men då på de fina och härliga stigarna. Det här var stor risk att man gjorde illa sig. Alla vi tre trampade snett eller fastnade i något minst en gång var iaf. 

Direkt efter for jag, Ullis och Felix in till Nyköping då Felix skulle övningsköra och då kunde Ullis samtidigt passa på att besöka sina systrar och systerdotter. Och kanske jag och Felix också förstås. Men först övningskörning då. Felix och jag körde runt lite i Nyköping och efter kanske 40 minuter så var vi båda så hungriga så vi parkerade bilen och letade upp de andra. Där beställde vi lite mat så Ullis blev avundsjuk som bara beställt en macka! :-) Men maten var god men mättade inte så länge så snart nog, när vi kom hem, riktigt trötta också, så skickade vi iväg Tim som köpte lite gott men onyttigt. Och resten av dagen gick också i det lilla onyttiga tecknet med pizza, visserligen hemlagad. 

Hursomhelst en bra dag men jag blev lite sur över den lite småtrista löpningen. Men tack till Tanja som visade oss banan förstås! :-) Alla är vi olika och det här passade inte riktigt mig. Men nog blev både Ullis och jag lite sugna på att springa mer i skogen iaf. Det var rätt länge sedan nu. Förutom idag förstås! ;-)

Presentation

Omröstning

Jag satsar nu mot Hawaii Ironman men det är väldigt tufft att komma dit och kostar förstås en hel del pengar. Skulle du mot att synas på sidan vilja sponsra mig på vägen?
 Nej, det vill jag inte
 Ja men bara om du lyckas komma dit. (100-500kr)
 Ja, jag sponsrar gärna (100-500kr)
 Ja, jag sponsrar gärna på vägen dit men även sen (100-500+100-500kr)

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6
7 8 9
10
11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22
23
24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Niclas B´s gästbok

Följ bloggen

Följ Niclas B med Blogkeen
Följ Niclas B med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se